Finns det ekonomiska fördelar vid installation av ett automatiskt vattensprinklersystem?

I vissa byggnader och verksamheter är installation av automatisk vattensprinkler ett myndig­hetskrav som respektive byggprojekt och vi som konsulter måste förhålla oss till. Men en fråga som man kan ställa sig är om det finns ekonomiska fördelar med att installera sprinkler även i byggnader där det inte är ett myndighetskrav. I den här artikeln presenterar vi en enkel modell som kan användas för att på ett övergripande sätt utreda om så är fallet.

De byggnadstekniska regelverken ser olika ut beroende på vilket land som man befinner sig i. Detta innebär att de lättnader och tekniska byten som kan göras med hänsyn till en sprinkler­installation även varierar beroende på vilket lands byggregler som är aktuella. I de flesta fallen förekommer det dock byggnader där det inte är ett lagkrav att installera automatisk vattensprinkler i en byggnad.
Någon av följande fyra parametrar ligger generellt till grund när det beslutas om en byggnad ska förses med automatisk vattensprinkler eller inte:

– Sprinklerinstallationen är ett myndighetskrav i de aktuella byggreglerna.
– Sprinklerinstallationen medför fördelaktiga och kostnadseffektiva tekniska byten och lättnader i det byggnadstekniska brandskyddet.
– Krav från försäkringsbolag.
– Krav från fastighetsägare eller verksamhetsutövare.

Modellen som presenteras i denna artikel har utgått från det svenska regelverket BBR och de krav som anges där [1]. I Sverige ställs det enligt Boverkets byggregler enbart formellt krav på automatisk vattensprinkler i följande verksamheter:

– Verksamhetsklass 5B, det vill säga behovsprövade särskilda boenden, som exempelvis äldre­boende.
– Verksamhetsklass 5C, det vill säga lokaler för hälso- och sjukvård, som exempelvis sjukhus.

Även om det inte är ett krav i byggreglerna kan det vara svårt att utforma det byggnadstek­niska brandskyddet i exempelvis höga byggnader, köpcentrum och arenor utan att installera en automatisk vattensprinkleranläggning. Detta medför att det generellt är ganska vanligt med sprinklade byggnader i Sverige även om regelverket endast har sprinkler som grundkrav inom de ovan nämnda verksamhetsklasserna.

Exempel på tekniska byten och lättnader
I en byggnad där det inte är ett myndighetskrav på automatisk vattensprinkler finns det ett antal tekniska byten och lättnader som får tillämpas enligt de svenska byggreglerna. Om flera tekniska byten genomförs behöver detta studeras separat för att säkerställa att brandskyddet i sin helhet inte försämras i byggnaden även om vissa lättnader i övriga delar av det byggnads­tekniska brandskyddet utförs. Exempel på tekniska byten och lättnader som kan tillämpas vid installation av automatisk vattensprinkler är:

– Längre gångavstånd till utrymningsväg.
– Möjlighet att utforma stora byggnader utan begränsning av brandcellsstorlek eller krav på brandsektionering.
– Lägre brandteknisk klass på brandcellsskiljande väggar och dörrar.
– Lägre brandtekniska krav på bärande byggnadsdelar.
– Brandceller i fler än två våningsplan.
– Lägre krav på omfattning av brandgasventilation i källare.

Mot denna bakgrund kan sprinkler i många fall ge ett ekonomiskt mervärde genom att minska den totala byggkostnaden och öka den totala uthyrningsbara ytan samtidigt som man erhåller samma, eller till och med bättre, byggnadstekniskt brandskydd i fastigheten.

Artikelförfattare:
Anna Mårtensson, Erik Sävmark och Matilda Bjälkefur
Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB

Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 6/18.