Figur 1: Exempel på illustration av brandcellsgränser i 3D, projekt Kunskapsstaden i Kiruna.
Brandprojekteringen har en lång ”tradition” av att leverera projekteringsunderlag i form av brandskyddsbeskrivningar med kravställningar som tydliggörs på skisser till projektörer. Utifrån dessa handlingar ska projekterande discipliner tolka och skapa en brandsäker byggnad med lösningar och utformningar som uppfyller myndighetskrav på brandskydd. Arbetssättet har i stort varit detsamma sedan brand blev en fristående specialistdisciplin i den ordinarie projekteringsgruppen. Medan de flesta discipliner har följt med utvecklingen från att rita i 2D till att nu finnas med i samordnade modeller i 3D, har brandbranschen inte utvecklats nämnvärt med tanke på den digitala utveckling som sker i byggbranschen. Det kan tyckas vara logiskt att en disciplin som brand ska finnas med i projekteringen av 3D-modeller och digitalt samordnad information då det finns ett behov av tydlighet i kravställningen. Särskilt då kraven påverkar de flesta discipliner samt att misstagen kan bli kostsamma. När mängd och kvalitet på informationen i modellerna ökar, skapas stora möjligheter till värdeskapande. Men de aktörer vars kompetens inte är involverad, riskerar att inte kunna bidra i den utvecklingen. Nu finns förutsättningarna att integrera brandskydd i det digitala arbetssättet. Kan vi gemensamt ta brandprojekteringen till nästa steg i den digitala utvecklingen?
Brandprojektering i BIM
Tack vare engagemang från olika företag i branschen, som skapat förutsättningar för att integrera brandskydd i BIM, har våra beställare fått uppleva det mervärde och den nytta arbetssättet ger i projekten. Detta har gjort att utvecklingen börjat ta fart.
Förändringen det innebär att gå från traditionell brandprojektering till objektbaserad projektering har gett oss brandprojektörer en mängd nya frågeställningar att ta ställning till. En viktig del i denna utveckling är att branschen delar med sig av erfarenheter från projekt för att gemensamt utveckla och hitta standardiserade arbetssätt för digital brandprojektering. Förhoppningsvis kan detta leda till att brand blir en självklar aktör i BIM-projekteringen i framtiden.
Att arbeta med brandskydd i BIM ställer krav på ett nytt tillvägagångssätt i projekteringen av brandskydd där brandkonsulten har en källa till informationen ”single source of truth”. Det vill säga att alla handlingar exporteras från en källa. Det innebär att brandprojektören behöver ta en aktivare roll vid projektering av brandskydd i BIM och vara med i modelleveranserna löpande genom projekteringen, precis som övriga discipliner. En gammal vana att kunna komplettera med ett streck eller en symbol i en pdf i slutskedet är då inte möjlig, utan justeringar måste ske i modellen och löpande under projekteringsprocessen.
En stor fördel med att projektera brandskydd i BIM är att eliminera de steg i projekteringen som ger upphov till feltolkningar av krav som resulterar i felprojektering och brister i produktion. Det blir rätt från början och underlättar projektörernas arbete.
Kunskapsstaden
Kunskapsstaden i Kiruna är ett av de senare exempel där beställaren och entreprenören ser nyttan i att kravställningar från brand redovisas i den gemensam-ma modellen. Projektet är en samverkansentreprenad mellan Kiruna kommun och HENT Sverige AB. Ett skolprojekt omfattandes över 33000 m2 med olika funktioner och utmaningar där övriga medkonsulter ges extra bra förutsättningar att utforma byggnaden enligt de brandkrav som finns tack vare att de redovisas både grafiskt och med information i modellen. Som brandkonsult känns det dessutom tryggt att löpande i projekteringen ha en god bild över byggnadens utformning samt de projekterade brandskyddslösningarna. Till exempel kan vi enkelt säkerställa att alla 141 brandklassade dörrar har rätt brandklass inläst i arkitektens modell.
Projektet går efter färdigställd systemhandlingsprojektering nu in i detaljprojekteringen där modellen kompletteras med ytterligare kravställningar som till exempel funktionskrav på beslagning för respektive dörr, vilket ofta är en utmaning i större skolprojekt. Krav som normalt sett endast förmedlats med beskrivningstext men som nu finns som information i 3D-modellen samt på arkitektens objekt. När detta är färdigställt är det enkelt för projektören att verifiera att kraven är uppfyllda med rätt utformning direkt i miljön som de ritar i.
Läs hela artikeln i Bygg & teknik 5/20
Artikelförfattare Tobias Karlsson, Brandingenjör, Bengt Dahlgren AB Magnus Ljung, BIM-projektör, Bengt Dahlgren AB
