Kontrollplan – kritiskt verktyg för kritiska moment?

Figur 1: I mångas ögon kan kontrollplanen betraktas som ytterligare ett dokument som ska signeras och en ”pappersprodukt”. Men en väl utformad kontrollplan kan utgöra ett viktigt stöd under byggprocessen och det är i samarbetet mellan olika parter i byggprocessen som vi kan få en bra kontrollplan.
Foto: Prevecon Brand & Riskkonsult

Vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av befintliga byggnader ska våra byggregler, i vid bemärkelse, uppfyllas. Samhällets kontrollsystem bygger sedan en tid tillbaka på att byggherren ska ta ett större ansvar genom bland annat egenkontroller. Utöver detta kommer samhällets stickprovskontroller som ska visa att byggnaden uppfyller kraven i byggreglerna. Samhällets kontroll utgör ett stöd för att byggherrar ska undvika eventuella felaktigheter, brister och misstag samt minska kostnaderna för att åtgärda dem. Enligt Boverket kostar byggfelen 85-110 miljarder om året. För att få en känsla av hur mycket detta motsvarar så är det till exempel två gånger försvarsbudgeten. Frågan är: hur kan kontrollplanen nå sin fulla potential som ett verktyg för samhället att säkerställa efterlevnaden av byggreglerna? Vad kan vi som brandkonsulter göra för att få kontrollplanen att bli ett kraftfullt verktyg, och vad kan andra parter i byggprocessen göra?

Kontroll av byggåtgärd är viktig

Inför varje byggåtgärd finns en plan hos byggherren om byggnadens utformning och verksamhet. Våningsantal, byggnads-yta, verksamhet och byggnadens läge är bara några av de parametrar som påverkar en byggnads form och funktion. Detta ger sedan det brandskydd som byggnaden ska ha enligt avsnitt 5 i BBR där det tidigt anges att utrymmen i byggnaden ska delas in i verksamhetsklasser, utifrån vilken verksamhet som avses bedrivas. I nästa steg ska byggnaden tilldelas en byggnadsklass utifrån vilket skyddsbehov som föreligger, som utgår från verksamheten och byggnadens komplexitet.

Till sin hjälp kan byggherren anlita teknikkonsulter, arkitekter, med flera som säkerställer att byggnaden utformas på ett sätt som uppfyller de tekniska egenskapskraven så som de anges i föreskrifter i byggreglerna. Därefter genomförs byggåtgärden och den uppförda eller ändrade byggnaden står på plats, med alla tekniska egenskapskrav uppfyllda.

Verkligheten kan dock se annorlunda ut. Att uppföra eller ändra en byggnad är en komplex process med många steg som ska genomföras under vilka fel kan uppstå. Ofta ska byggåtgärden ske skyndsamt så att byggnaden kan färdigställas och tas i bruk inom en snäv tidsplan. Vid ändring av en byggnad ska hänsyn även tas till befintliga system så att ingen påverkan sker som försämrar dessa. Komplexiteten ökar risken för misstag som orsakar byggfel som i slutändan kan medföra brister i exempelvis byggnadens brandskydd.

För att minska förekomsten av byggfel är det därför av stor vikt att det finns ett kontrollsystem utformat för att uppmärksamma och belysa de kritiska moment där de mest allvarliga eller kostsamma felen kan uppstå. Det är kontrollplanen som utgör basen för samhällets kontroll och grunden för de stickprovskontroller som samhället gör av de kritiska momenten.

Samhällets kontrollsystem – Kontrollplanen

För att minska risken för byggfel har samhället via PBL reglerat hur byggherrens arbete ska kontrolleras under projektering och genomförande av byggåtgärder. PBL anger att det är byggherrens ansvar att en kontrollplan upprättas för avsedd byggåtgärd. Kontrollplanen fastställs därefter av byggnadsnämnden när starbesked ges. Kontrollplanens syfte är att dokumentera vilka (stickprovs)kontroller som ska genomföras för att säkerställa att samhällets krav uppfylls, det vill säga kraven i BBR och EKS med tillhörande allmänna råd. Ofta utformas kontrollplanen som en checklista över kritiska moment som ska dokumenteras eller signeras och lämnas till byggnadsnämnden.

Det finns i huvudsak två olika typer av kontroller, egenkontrollerna och kontroller som måste ske enligt kontrollplanen. Egenkontrollen regleras i avtal mellan byggherre och entreprenör, medan kontrollplanens kontroller är det som byggnadsnämnden vill få kontrollerat. Dessa är egentligen inte olika kontroller utan är överlappande på så sätt att kontrollplanen är stickprov från egenkontrollen för kritiska moment. Enligt förarbetena till PBL (Proposition 2009/10:170, en enklare plan- och bygglag, s. 303) uppskattas att det, för ett småhus, räcker med 20-30 punkter i kontrollplanen medan egenkontrollen innebär hundratals kontrollpunkter. Egenkontrollerna ska med andra ord täcka in allt, medan kontroller enligt kontrollplanen endast ska göra enstaka nedslag för att få en uppfattning av regeluppfyllelsen. Därför är det viktigt att det är de kritiska momenten som skrivs in i kontrollplanen, snarare än vagt beskrivna kontroller, så att de moment som kan ge störst konsekvenser vid fel får en extra kontroll.

Kontrollplanen ska anpassas efter den aktuella åtgärdens omständigheter och ha den detaljeringsgrad som behövs. Därför ska kontrollplanen variera i omfattning beroende på komplexiteten hos den byggåtgärd som avses. Komplexa byggnader, till exempel höga byggnader med fler än 16 våningar, större sjukhusbyggnader och stora multiarenor, kräver mer omfattande kontrollplaner för att säkerställa att alla väsentliga krav uppfylls än en enplansvilla. Kontrollplanens omfattning kan även bero på byggnadsnämndens erfarenhet av en entreprenör, byggherre, teknikkonsult och så vidare.

Utöver kontrollplanen ställs ofta krav på att en kontrollansvarig (KA) ska vara delaktig i projektet. KA har till uppgift att stötta byggherren genom byggprocessen och säkerställa att efterfrågade kontroller genomförs för att garantera att byggnaden uppfyller samhällets krav. Så långt ter sig kontrollsystemet välformulerat med både krav på kontrollplan och en KA som stöd till byggherre. Tyvärr är systemet inte utan brister.

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 5/20

Artikelförfattare
Andreas Stagnebo, Prevecon Brand & Riskkonsult
Caroline Bernelius Cronsioe, Prevecon Brand & Riskkonsult