De senaste 50 åren har det skett en positiv samhällsutveckling i form av organiserad barnomsorg som skyddar barn. I dag är det mycket sällsynt att små barn, 0-4 år, avlider till följd av en bostadsbrand.
I projektet ”Brand i bostadsmiljön” visar forskarna att risken att dö i bränder inte är jämnt fördelat i befolkningen, utan äldre, ensamma och socialt utsatta löper ökad risk att drabbas. Andra grupper råkar också ut för bränder, men är oftare kapabla att hantera dem. Riktade insatser behövs för att färre människor ska dö och skadas i bostadsbränder och en viktig del är förlåtande system.
Enligt enkätundersökningar som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, riktat till allmänheten sker årligen 24 000 bränder i bostäder i Sverige. Räddningstjänsten kallas till 6 000 av dessa och varje år avlider mellan 80 och 90 människor i bostadsbränder. Trots det har området bostadsbränder varit relativt outforskat. För att möta detta glapp utlyste Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, år 2013 medel för forskning inom området, ett arbete som koordinerats av Brandforsk.
Tre projekt beviljades medel: Bostadsbränder i storstadsområden – rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden, som letts av Per-Olof Hallin vid Malmö universitet och Lunds universitet. Projektet Mot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder leddes av Ragnar Andersson, vid Karlstad universitet och projektet Riskreducerande åtgärder för dödsbränder i bostäder leddes av Petra Andersson vid RISE och Lunds universitet.
Dessutom har ett fjärde projekt, finansierat av Brandforsk, studerat framgångsfaktorer vid bostadsbränder som inte lett till insats från räddningstjänsten. Det här ger oss mycket information om hur vi kan arbeta vidare mot bostadsbränderna.
Områdesbaserat brandskyddsarbete
I projektet Bostadsbränder i storstadsområden…, undersökte forskare situationen i Stockholm, Göteborg och Malmö. Forskarna kunde visa att i samtliga storstadsområden koncentreras de flesta bostadsbränder som krävde insatser från räddningstjänsten till vissa områden. För att mäta människors levnadsvillkor konstruerade forskarna måttet ”socialt index”, som består av variablerna utbildningsnivå, förvärvsfrekvens och medelinkomst. Ju högre värde på
socialt index, desto sämre levnadsvillkor. Socialt index gick att koppla till både antal och typ av bostadsbränder.
I områden med sämst levnadsvillkor är sannolikheten att det ska uppstå en bostadsbrand dit räddningstjänsten rycker ut fyra gånger så hög, jämfört med områden med mycket goda levnadsvillkor. För att nå ut med brandskyddsarbete måste hänsyn tas till skillnader mellan områden, och insatser behöver riktas till specifika målgrupper.
Här visade forskarna att en väg är att upprätta så kallade områdesprofiler. Dessa ger en bild av området – hur det ser ut över tid vad gäller antal och typer av bränder, medianinkomst, andelen med förvärvsarbete och så vidare. Baserat på denna orsaksanalys går det att ta fram en handlingsplan som utgår från områdets profil och vilka aktiviteter som bör göras i ett visst område.
