
Den 15 april 2019 stod en av världens mest kända och älskade byggnader i lågor. Det finns alltid mycket att lära av en brand. Lärdom som kan användas för att sprida kunskap och motivera ansvariga att vidta nödvändiga skyddsåtgärder för att skydda vårt kulturarv.
De ansvariga för Notre-Dame underskattade brandrisken och valde att inte sprinklerskydda vinden. Brandlarmet överfördes inte till räddningstjänsten utan larmet skulle först verifieras av en larmorganisation, trots att det tar lång tid att nå vind och klocktorn. Larmorganisationen hade reducerats under 2015 och detta gjorde även att det förebyggande brandskyddsarbetet blev lidande. Tillsammans fick detta katastrofala konsekvenser.
Brandskyddet behöver tas på allvar i Sverige
Varje år skadas kyrkor och byggnadsminnen av bränder. Sett över en tidsperiod på många hundra år verkar bränder vara något som de flesta kyrkor får uppleva. Svenska kyrkan har tretton domkyrkor, vilka är Sveriges motsvarighet till katedraler. Domkyrkor drabbas faktiskt oftare av bränder än vanliga kyrkor och alla samtliga domkyrkor i Sverige har drabbats av bränder förutom Härnösands domkyrka. Västerås domkyrka har brunnit så mycket som fem gånger under sin livstid. [1]
Vad som orsakade branden i Notre-Dame är ännu inte klarlagt men man tror att branden började i närheten av Spiran. Det finns fler möjliga tändkällor på vindar; som el, belysning, motorer, byggarbeten eller anlagd brand. Anlagd brand är vanligare i kyrkor jämfört med andra byggnader. Det är därför väldigt viktigt att arbeta förebyggande och vidta effektiva skyddsåtgärder, ett arbete som behöver ske kontinuerligt.
Man ville undvika elinstallationer på vinden för att minska brandrisken. Denna strategi lyckades man dock inte hålla. Det pågick ett projekt för att renovera spiran och man hade installerat belysning längs gångstråket på vinden för att förbättra arbetsmiljön under projekt. Man placerade även en byggcentral på vinden. Vid alla byggprojekt behöver man ta fram en plan för hur man ska upprätthålla brandsäkerheten genom att vidta de skyddsåtgärder som behövs för de brandrisker som byggprojektet medför. Tidigare gick vakterna brandronder flera gånger per dag och gjorde efterkontroll vid byggarbeten men detta upphörde 2015 på grund av minskad bemanning.
På vinden och i spiran fanns även några mindre kyrkklockor som hade elektrifierats under 2012. Elinstallationer utgör alltid en brandrisk. Det är viktigt att dessa installeras och kontrolleras av behöriga. Man bör årligen noga undersöka statusen på elinstallationen med termografering för utrymmen där en brand kan få allvarliga konsekvenser. Termografering kan upptäcka varmgång i defekta och överbelastade elinstallationer vilket kan leda till brand genom överhettning eller kortslutning. Termografering är ett komplement till revisionsbesiktning av elanläggningen som sker var tredje år.
Artikelförfattare:
Emil Egeltoft
Brandtec AB
Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 6/19
Teckna en prenumeration
Dela på:







