Du är här: Hem / BRAND / Brand i byggnader med samhällsviktig verksamhet – är träbyggnader robusta?
Brand i byggnader med samhällsviktig verksamhet – är träbyggnader robusta?
Figur 1: Nya vårdbyggnader i Malmö.
Robin Karlsson, PTS Brukarråd Brand, Carl Pettersson, Red Fire Engineers, Stefan Svensson, Brandingenjör och Malin Tindberg, PTS Brukarråd Brand
Att bygga med trä ligger i tiden, såväl flerfamiljshus som offentliga byggnader, ofta i flera plan och med stor komplexitet. En stor mängd allvarliga frågeställningar som rör brandskydd har identifierats och dessa måste hanteras innan träbyggnader som innefattar samhällsviktig verksamhet kan tillåtas.
Samhällsviktig verksamhet
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap definierar samhällsviktig verksamhet som verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet [1]. Exempel på sådan verksamhet kan vara:
• Hälsa, vård och omsorg
• Barnomsorg och utbildning
• Energiförsörjning
• Handel och industri
• Livsmedelsförsörjning
• Ordning och säkerhet, inklusive räddningstjänst
Byggnader eller anläggningar som innefattar samhällsviktig verksamhet behöver generellt ha en högre robusthet än många typer av byggnader. Verksamheten måste nämligen kunna fortgå även om byggnaden på olika sätt hotas. MSB stödjer aktörer i hur de kan arbeta med att identifiera och systematiskt upprätthålla samhällsviktig verksamhet, men det är upp till aktören själv att exempelvis kravställa erforderligt byggnadstekniskt brandskydd.
Samhällets minimikrav är inte tillräckliga
Samhället lägger stor tillit till Boverkets byggregler och många lever i tron att dessa resulterar i ett bra och erforderligt brandskydd för alla typer av verksamheter. Men byggreglerna ställer huvudsakligen krav på att människor ska kunna utrymma byggnaden i händelse av brand. Generellt tas ingen eller endast mycket begränsad hänsyn till behovet av fortsatt kontinuitet i verksamheten, att upprätthålla samhällsviktiga funktioner eller att skapa förutsättningar för ett effektivt underhåll över tid. Detta är aspekter som byggherren själv förväntas åstadkomma.
Enligt Plan- och byggförordningen (2011:338) ska personer som befinner sig i ett byggnadsverk kunna lämna det eller räddas på annat sätt i händelse av brand. På ett sjukhus kan patienter inte flyttas så lättvindigt som byggreglerna förutsätter. Personal och patienter måste kunna stanna i byggnaden avsevärt längre och helst inte förflytta sig alls. Vård måste kunna bedrivas kontinuerligt, även under pågående utrymning. Om en person avlider till följd av transport från sin ordinarie fysiska vårdplats uppfylls alltså inte egenskapskravet i lagstiftningen.
Boverkets byggregler används som utgångspunkt vid verifiering av en byggnads utförande. Detta är vanligtvis tillräckligt för många byggnadstyper, men generellt inte för byggnader där det bedrivs samhällsviktig verksamhet. Byggnader med samhällsviktig verksamhet kan inte endast dimensioneras för utrymning, utan sådana byggnader måste ha utökade krav med avseende på robusthet. Utan sjukhus och vårdanläggningar kan Sveriges regioner inte utföra sitt uppdrag och gemensamt har vi alla ett samhällsansvar att bygga robusta byggnader för våra samhällsviktiga verksamheter. I synnerhet när aktören själv påtalat att verksamheten är samhällsviktig. I dessa fall är det inte acceptabelt att aktörens egna krav och ambitioner försvinner i en verifiering mot kraven i Boverkets byggregler, samhället måste kunna ställa högre krav än miniminivån på byggnader där samhällsviktig verksamhet bedrivs. I detta sammanhang utgör träbyggnader och träkonstruktioner ett problem.
