TAK

Den 7 december 2024 ringde klockorna på nytt i Notre Dame! Den 15 april 2019 klockan 18:20 startade den förödande branden. Takkonstruktionen i trä från början av 1200-talet och den nästan 100 meter höga träspiran från 1800-talets mitt förstördes.

I och med EKS 10, försvann undantaget som angav att det var tillåtet att stabilisera en brandcellsgräns med ett oklassat yttertak. Redan då noterades att det skulle skapa utmaningar då byggpraxis var otroligt väl inarbetad och vägen framåt var högst oklar.

Gröna tak är i dag en aktiv del av urbana dagvattensystem och kräver regelbunden gödsling för att ersätta näring som tas upp av växter eller lakas ur. Biokol kan minska denna lakning – men hur starkt påverkar växternas rötter egentligen processen?

Säkerheten för dem som har taket som sin arbetsplats är en prioriterad fråga inom bygg- och installationsbranschen. Fallolyckor utgör en av de största riskerna vid takarbete, vilket ställer höga krav på både kunskap, rätt utrustning och tydliga gemensamma spelregler.

Boverkets nya byggregler började gälla sommaren 2025. Mycket är likt men det finns också viktiga skillnader. Efter den 1 juli 2026 går det inte längre att använda äldre byggregler, d v s Boverkets Byggregler, BBR, och Boverkets konstruktionsregler, EKS.

Exteriöra byggnadsmaterial och ytbeläggningar för tak och fasader ger stora bidrag till föroreningar i dagvatten – dagvatten som ofta släpps ut i närliggande ytvatten utan någon föregående rening.

Gröna tak är en integrerad del av en hållbar och klimatanpassad stadsutveckling. Under de senaste mer än 20 åren har det byggts en ansenlig mängd gröna tak som nu behöver utvecklas genom optimerad skötsel.

Kallvindar har alltid fungerat som en buffert mellan husets varma inomhusmiljö och den kalla uteluften. Förr kunde det fungera bra genom att uppvärmningen skedde med ved eller olja. Spillvärmen från skorstensmuren värmde upp vinden samtidigt som viss värme kom igenom vindsbjälklagets lättare isolering.

Sedan starten för åtta år sedan, har Trygg Plåt utvecklats till en väletablerad kvalitetsstämpel som är efterfrågad hos flera större beställare i samhällsbyggarsektorn. För att auktorisationen även fortsatt ska vara relevant och bli ännu lite vassare, så har förbundet dragit i gång en ordentlig översyn över systemet, med syfte att under 2025 genomföra ”Trygg Plåt 2.0”.

Globala mål och energiomställning ställer allt högre krav på länder, organisationer och olika branscher, inte minst byggbranschen. En metod för att minska belastningen på det nationella elnätet och göra fastigheter mindre beroende av de stora fluktuationerna i energipriserna är solcellsanläggningar. Privatpersoner och företag har sedan några år tillbaka satsat på att nyttja solenergi som en kompletterande energikälla.

Hur kommer klimatförändringar och stigande temperaturer att påverka byggnaders energiprestanda? Vilka effekter ger olika renove­ringsåtgärder och hur kan dessa kommuniceras till besluts­fattare för att uppnå mål om klimatneutralitet?

Att vara klimatsmart handlar många gånger om att fortsätta använda det man redan har. Ett bra exempel på det kan vara att behålla så mycket som möjligt av ett hus beståndsdelar vid en eventuell ombyggnation. För återvinning är bra för miljön, men återbruk är ännu bättre. 

Gröna tak är generellt ansedda som en bra lösning för att minska risken för översvämning i urbana miljöer. Flertal studier visar dock att gröna tak tyvärr kan förorena dagvatten.

Takkonstruktioner med lätta trätakstolar har länge varit vanligt vid uppförandet av småhus och andra lägre byggnader. De brandtekniska utmaningar som finns i den typen av byggnader har följt med även till uppförandet av högre byggnader vilket kan leda till snabb brandspridning mellan olika brandceller med risk för katastrofala konsekvenser.

Trygg plåt är numera ett väletablerat auktorisationssystem i samhälls­byggarsektorn, men varför behöver byggbranschen den här typen av system? Räcker det inte att plåtslagarna har yrkesbevis och att deras arbetsgivare är medlemmar i ett bransch- och arbetsgivarförbund?

Bostadsbristen är fortsatt mycket stor i Sverige. Vi behöver fler bostäder, och de måste byggas med minsta möjliga koldioxidutsläpp. Samtidigt får lösningen inte alltid vara att riva och bygga nytt. Att renovera det fastighetsbestånd som vi redan har är alltid smartare – både ur ett ekonomiskt och ett miljömässigt perspektiv.

Boverket har under åren 2018 – 2021 haft ett uppdrag för att förstärka arbetet för en god inomhusmiljö i byggnader. Arbetet har bland annat resulterat i en kunskapsplattform för att minska antalet fel brister och skador i byggandet. Fuktrisker i låglutande tak är ett av flera områden med stödmaterial för att bidra till en bättre dialog kring fuktrisker.

Det byggs mycket nytt i våra städer och det görs numera oftast genom förtätning, vilket i många fall innebär att grönytor försvinner i staden. För att få en hållbar och resilient stad måste vi lyfta in naturen i staden på olika sätt, och då är de stora tillgängliga takytorna en mycket bra lösning. Dock är det många fastighetsägare som väljer bort det gröna till förmån för solpaneler och annan förnyelsebar energi.

– Ett helhetsperspektiv för ökad samhällsnytta Det Vinnova-finansierade projektet Gröna täta tak är en satsning för att öka kunskapen om hur gröna tak kan leverera en mångfald av nyttor till stadsmiljön – med nolltolerans mot läckage. Ett bransch- och sektorsöverskridande samarbete som bland annat lett fram till att den första utgåvan av Grönatakhandboken kompletterats med […]

Bakgrunden till ett ras av en idrottshall i Kiruna förra vintern beskrivs här. Orsaken var instabilitet i det bärande taksystemet, vilket även var en viktig orsak till många takras i Sverige under vintrarna kring 2010. Byggbranschen behöver dra lärdomar från sådana fall för att undvika liknande problem i framtiden. Tarfalahallen i Kiruna var en inomhushall […]

Skivverkan i tak med profilerad plåt tillämpas i nästan alla typer av hallbyggnader som byggs i Sverige. Eftersom metoden är en del av byggnadens totala stabilisering finns det anledning att titta närmare på hur metoden fungerar rent tekniskt och vilka kritiska punkter och arbetsmoment som är viktiga att ta speciell hänsyn till, och hur går […]

Artikelförfattare: Rickard Lindskog. Plåt & Ventföretagen, ansvarig för Trygg plåt Sedan tre år tillbaka har plåt­slageribranschen en egen auktori­sation för byggnadsplåt, Trygg plåt. Fokus ligger på utförandet och syftet med är att höja branschens status och skapa förtroende och trygghet hos beställarna. En kvali­tetshöjning som bland annat har lett till en ökad efterfrågan på Trygg […]

I sex tidigare artiklar i Bygg & teknik berättade vi om ett Vinnovaprojekt inom utlysningen Utmaningsdriven innovation – Hållbara attraktiva städer. Den senaste artikeln (4/2019) fokuserade på några utvalda delar rörande workshops och kursverksamhet. I denna artikel avrundar och sätter vi punkt för avrapporteringen om Grönatakprojektet i Bygg & teknik. Vinnovaprojektet som helhet startade redan […]

Gröna tak blir en allt mer vanlig syn i bebyggda områden landet runt tack vare den myriad av positiva fördelar som taken kan bidra med. Mest känd är gröna taks förmåga att fördröja och minska dagvattenvolymer men även främjande av biologisk mångfald anges ofta som ett argument för installation. En mängd olika tillvägagångssätt för att […]

De svenska kraven har historiskt legat i paritet med de norska och danska dito och i vissa fall har kraven till och med varit lägre. Dock har Sverige de senaste 15 åren genomgått en drastisk förändring med avseende på kravnivån för de hallbyggnadstak som med framgång utvecklats under de senaste 50 åren. Dessa ökade krav […]

Artikelförfattare Rickard Lindskog, Plåt & Ventföretagen. Intresset för Plåt & Ventföretagens auktorisation för byggnadsplåtslagerier, Trygg plåt, har ökat det senaste året, främst från beställarledets sida. Syftet med auktorisationen är att höja branschens status och anseende genom att företagen arbetar systematiskt med att säkerställa sin leverans till kund. För en beställare innebär det många fördelar att […]

Jag hoppas med denna artikel luckra upp extremerna i debatten om brännbara isolermaterial. Alldeles för ofta saknas nyanser. I ena änden av skalan anses dessa material vara helt oproblematiska och i andra änden finns de som anser att brännbara isolermaterial oberoende av typ och applikation alltid ska undvikas och är förknippade med extrema risker. Jag […]

Det rör på sig i Sverige. På samma sätt som i många andra länder vaknar vi allt mer inför faktumet att det krävs en förändring. En massiv förändring som vi ännu inte greppat hur vi ska genomföra och med vilka verktyg vi bäst gör det. Målen är dock givna: Sveriges Nettoutsläpp ska 2045 vara noll, […]

Nationalmuseum i Stockholm uppfördes som Sveriges första offentliga museibyggnad för de kungliga konstsamlingarna, som år 1792 överlåtits till staten. Vid invigningen, år 1866, bedömdes byggnaden som, den näst efter Stockholms slott, dyrbaraste och bäst uppförda byggnaden i landet. Byggandet av Nationalmuseum innebar genombrottet i Sverige för modern byggnadsteknik och industriellt producerat byggnadsmaterial. Men tiden står […]

Parallellt med det ökande intresset för träbyggande i allmänhet och bostadsbyggande med lastbärande trästomme i synnerhet pågår en utveckling där trä används i allt mer komplicerade konstruktionstyper. Vi ser exempel på limträstommar med mycket långa spännvidder, broar med trä som lastbärande material för trafiklaster och tak konstruerade av fackverkstakstolar i trä där spännvidderna successivt ökas. […]

Under de snörika vintrarna 2009/10 och 2010/11 rasade fler än 180 tak i Sverige. Snölasterna under dessa vintrar var högre än vanligt i de områden rasen skedde men de normföreskrivna snölasterna, det vill säga de lasterna taken borde ha varit dimensionerade för, överskreds inte i en generell mening. Detta indikerar grova fel i konstruktionerna som […]

I fem tidigare artiklar i Bygg & teknik berättade vi om ett Vinnovaprojekt inom utlysningen Utmaningsdriven innovation – Hållbara attraktiva städer. Den senaste artikeln (4/18) behandlade projektorganisation och upplägg för projektets så kallade följdinvesteringsdel, Gröna Täta Tak (GTT) Steg 3, som i maj 2018 beviljades av Vinnova. I denna artikel fokuserar vi på några utvalda […]

Biokol är en substans som det pratas allt oftare om i det klimatsmarta cirkulära samhället. Förutom att det är en lättviktare att räkna med i konstruktionssammanhang, oavsett om det gäller gröna tak, väggar eller infrastrukturlösningar, förbättrar den även odlingsförhållandena i gröna klimatskal, och renar avrinningsvattnet från oönskade ämnen. Samtidigt bidrar man till lösningen på ett […]

Branschstandard – Taksäkerhet har nu funnits i över 4 år. Den har sin bakgrund i att de branscher som är beroende av att våra tak erbjuder möjlighet att utföra tillsyn, underhåll och ombyggnadsarbeten på ett säkert sätt, bildade Taksäkerhetskommittén. På inrådan av Boverket, har sedan Taksäkerhetskommitténs utredare, i samråd med myndigheter och representanter från branschens […]

Att byggmaterial och byggprodukter har bedömda egenskaper (enligt BBR) är grundläggande uppgifter som måste finnas vid projektering av konstruktioner. Trots det är det vanligt att uppgifter om flera väsentliga egenskaper saknas eller inte är tillräckliga för att kunna göra en fullgod projektering. Dessutom saknas ofta funktionsredovisning av skarvar, anslutningar mot andra material eller mot genomföringar […]

Det bärande systemet i taket är en av de viktigaste delarna i en byggnad men förblir tyvärr ofta gömt inuti konstruktionen. Det finns en unik möjlighet för det arkitektoniska uttrycket att gå samman med konstruktionen just i taket. Detta gäller särskilt för takkonstruktioner i trä, ofta mer eller mindre massiva. På detta område har förutsättningarna […]

Hur resonerar fastighetsägare kring solcellsinstallation i samband med en takrenovering? Vad krävs för att öka installationstakten av solceller och varför väljs solceller ofta bort under byggprocessens gång? I en mindre enkätstudie riktad till bostadsföretag och bostadsrättsföreningar som har fått solcellsstöd undersökte vi drivkrafter, incitament och hinder till att sätta solceller på flerbostadshusens tak i samband […]

Gröna tak ses idag som ett alternativ för dagvattenhantering i urbana områden där det lokala ledningsnätet inte har kapacitet nog att hantera framtidens regnmängder. I detta projekt utvecklas modeller som syftar till att optimera och validera gröna tak så att deras funktion kan användas på bästa sätt med störst effekt. Målet är att utveckla verktyg […]

I fyra tidigare artiklar i Bygg & teknik berättade vi om ett Vinnovaprojekt inom utlysningen Utmaningsdriven innovation – Hållbara attraktiva städer. I senaste artikeln (4/17) behandlades slutresultaten från Steg 2 av projektet som avslutades i november 2016. I denna artikel berättar vi om projektets följdinvesteringsdel, Gröna Täta Tak (GTT) Steg 3, som i dagarna beviljats […]

Dagens städer ska byggas täta och samtidigt gröna. Genom att bygga tätt kan marken användas effektivare vilket minskar trycket på omgivande jordbruksmark samtidigt som infrastruktur kan användas mer effektivt. En tät stad ger underlag för ett trevligare stadsliv men samtidigt är det viktigt att inte bli av med de gröna kvaliteterna i staden. Men vad […]

Att bygga gröna tak kan innebära många byggnadstekniska och miljömässiga fördelar, det är de flesta överens om. Gröna taktäckningar är dock brännbara vilket kan innebära ett problem ur brandskyddssynpunkt. Detta då de flesta gröna tak med mer än begränsad växtlighet inte klarar den testmetod som utgör allmänna råd i Boverkets Byggregler. Under 2017 genomförde Brandskyddslaget […]

För att kunna bygga miljövänliga hus, med tjock isolering och träregelstomme, är det en förutsättning att husen byggs fuktsäkra. I en studie vid Byggnadsfysik vid Lunds Universitet studerades risken för mögelpåväxt i ett parallelltak beläget i Lund, Stockholm, Borlänge och Luleå. Den del av parallelltaket som studien fokuserade på var takbalkarna. Studien omfattade en undersökning […]

Fallolyckor, förekommer såväl i industrisamhällets olika branscher och verksamheter som i det offentliga samhället. Även inom den privata sfären, exempelvis i hemmet och i villaträdgårdar samt vid underhåll av den egna bostaden utförs arbeten på olika höjd från golv- eller markplan. Det innebär att risken att falla föreligger, där dessa arbeten sker. När en person […]

Många beställare har tagit policybeslut om att man vid nyproduktion inte ska ha invändig avvattning av tak. Detta trots att skadestatistiken visar att det innebär en betydligt mindre risk för vattenskador. Hur kan det komma sig? Artikelförfattare: Roger Nilsson Tätskiktsgarantier Läs hela artikeln i Bygg & teknik 2/18

Varför tar inte fler fastighetsägare chansen att sätta solceller på taket när man ändå skall göra en takrenovering? Miljonprogrammet liksom många andra stora byggnadsbestånd står inför större renoveringar och energieffektivisering samtidigt som priset för solceller minskar. Att kombinera en takrenovering med att installera solel borde ge synergieffekter som skulle kunna utnyttjas av fler. Incitamentet ökar […]

Den 1 januari 2016 trädde Boverkets ändrade konstruktionsregler, EKS 10, ikraft. Från och med den 1 januari 2017 måste reglerna tillämpas på byggnadsverk där bygglov sökts eller anmälan gjorts detta datum eller senare. I EKS 10 finns nya regler för takkonstruktioner dels när det gäller takens egen stabilitet och robusthet, dels då de har en […]

Baserat på olika takkonstruktioner som modellerats i programvaran WUFI visas byggnadstekniska åtgärder som påverkar risken för fukt- och mögelrelaterade skador i ventilerade tak samt en rad faktorer som måste beaktas för att takkonstruktionen inte ska drabbas av skador. Resultaten indikerar även att åtgärder som till exempel styrd ventilation kan vara nödvändiga för att säkerställa en […]

Idag konstrueras tak för konstant belastning från konstruktionens tyngd samt yttre belastningar i form av snö eller vind. I takt med att jordens klimat blir varmare och fuktigare förväntas det regna mer i framtiden. Klimatprognoser pekar bland annat på att kraftiga regn med extrema regnmängder kommer inträffa oftare samt medföra större mängder regn på kortare […]

Denna artikel redovisar preliminära regler från Taksäkerhetskommitén gällande placering av taksäkerhet i samband med solpaneler för att möjliggöra säker vistelse på tak vid tillsyn och underhåll av tak och anordningar på tak. Reglerna kommer att diskuteras i olika forum och i samverkan med Svensk solenergi. Reglerna fastställs under hösten 2017 och arbetas in i Branschstandard […]

Gröna taktäckningsalternativ är något som under senare tid blivit mer och mer aktuellt inom byggbranschen. Efterfrågan på alla typer av gröna taktäckningar ökar och med detta även önske- målen om friare utformningar och mer växtlighet. Detta speglar det ökade hållbarhetstänkande som idag har blivit en stor del av i det närmsta samtliga sektorer i samhället. […]

I tre tidigare artiklar i Bygg & teknik berättade vi om ett initieringsprojekt (4/14) respektive ett samverkansprojekt (4/15 och 4/16) som genomförts inom Vinnovas utlysning Utmaningsdriven innovation – Hållbara attraktiva städer. I denna artikel berättar vi om slutresultaten från samverkansprojektet som avslutades i november 2016 samt om den ansökan som lämnats in till Vinnova rörande […]

De klimatsituationer som numera tenderar bli allt vanligare kan innebära såväl växlande vind- och temperatursituationer som lokalt intensiva regn och snöfall. Vi bör nog räkna med att under en byggnads beräknade/förväntade livstid (40-60 år?) kommer dess tak förr eller senare, kanske snarare förr, att utsättas för ett ”ordentligt” skyfall – och hårt snöoväder. Staffan Wredling, […]

Arkitekternas visioner om att skapa städer och byggnader som är både funktionella, hållbara och estetiskt tilltalande, har gjort att det finns mycket vackert att njuta av. Därför är det väldigt glädjande för plåtbranschen att arkitekter är medvetna om vilket fantastiskt material plåt är, och vad man kan åstadkomma med det. Annika Brännmark, branschchef på Plåt […]

Dag för dag påverkas vi av intryck och influenser från olika håll vilket även gäller inom bygg- och fastighetsvärlden. Och varför skulle det vara annorlunda där? Som brandkonsult är det alltid en förmån att få delta i olika byggprojekt men givetvis, liksom i alla andra branscher, så ställs man inför utmaningar mer eller mindre varje […]

Ljusgårdar, eller atrium, kan göra fantastiska saker för en byggnad. De kan emellertid även vara utmanande och kostsamma att bygga, inte minst ur brandskyddssynpunkt. Vissa vägval som görs kan utgöra skillnaden mellan krav på en 2 m2 röklucka och en brandgasfläkt på 100 m3/s. Vet du vilka dessa vägval är? Sebastian Du Rietz och Cedrik […]

På senare tid har ventilering av vindsutrymmet kommit att ifrågasatts. Behöver kalla vindar ventileras eller är det en detalj som utförs ”För att vi alltid byggt så” och följer med på ren rutin och eventuell rädsla för att bryta mönstret? Av brandspridningstekniska skäl efterfrågas allt oftare tät takfot, vilket ytterligare driver på frågan om hur […]

Kallvindar fortsätter att vålla extra huvudbry beträffande deras utformning. Problemen härrör sig oftast till förhöjda fuktnivåer i kallvindsutrymmet, vilket i de värsta fallen medför mögel och rötskador i framförallt råsponten. Höga fuktnivåer i ventilerade konstruktioner kan ibland vara ett problem, vilket även uppmärksammats mer under de senaste åren. I denna artikel presenteras ett projekt där […]

Energibesparande åtgärder som ökad mängd isolering på vindsbjälk­lag och byte av uppvärmningssystem bidrar till ett kallare och fuktigare klimat på vinden. Därför har kallvindar numera lika stora problem med mögelskador som torpargrunder, Nik (2012). Simuleringar av kallvindar pekar på att framtida klimatförändringar kommer att leda till ytterligare ökade fuktproblem, Nik et al (2012). Minst 60 […]

Luktproblem och vattendropp från kompakta tak med mineralull är en relativt välkänd problematik hos fuktskadeutredare. Den här artikeln handlar om vikten av att hantera byggfukt och detaljer vid läggning av kompakta tak så att fuktskador inte möjliggörs redan dag ett. Artikelförfattare är Peter Brander, fuktsakkunnig och byggdoktor, Polygon och AK-konsult. Läs hela artikeln i Bygg […]

Jämförelser mellan blinda beräkningar med programvaran WUFI och mätningar i ventilerade takkonstruktioner av trä uppvisar överlag en god överensstämmelse och indikerar att programvaran med rätt ingångsdata och randvillkor kan användas som ett tillförlitligt verktyg i samband med fuktsäkerhetsprojektering. Artikelförfattare är Olof Mundt-Petersen från Lunds Tekniska Högskola. Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 4/16.

I två tidigare artiklar i Bygg & teknik berättade vi om ett initieringsprojekt (4/14) respektive ett samverkansprojekt (4/15) som genomförts inom Vinnovas utlysning Utmaningsdriven innovation – Hållbara attraktiva städer. I initieringssteget (UDI-Steg 1) ingick bland annat att ta fram en ansökan om det betydligt mer omfattande samverkansprojektet (UDI-Steg 2) på samma tema. I denna artikel […]

I min roll som miljökonsult på Tyréns utförde jag ett uppdrag där livscykelkostnader skulle jämföras mellan ett sedumtak och mer konventionella tak, som till exempel plåttak. Efterforskningar behövde göras för att se vilka skillnader i underhåll som finns för de respektive taken och som är relevanta att ta med i en livscykelkostnadsanalys. Artikelförfattare är Maria […]

Det extensiva gröna taket är bullerdämpande, förbättrar luftkvaliteten i tätbefolkade och trånga städer. Det gröna taket har även en förmåga att ta upp cirka 50 procent av den årliga nederbörden. Något som gör det gröna taket mer hållbart ur ett miljömässigt perspektiv. Artikelförfattare är Johanna Näslund från Umeå universitet. Läs hela artikeln i Bygg & […]

Hur påverkar framtida klimatscenarier översvämningsrisken i urbana områden? Vilka regnmängder klarar befintliga dagvattensystem? Går det att använda den byggda miljön mer effektivt för att hantera dagvatten? Gröna och blåa lösningar är ett hett ämne när det gäller ekosystemtjänster och för att effektivisera dagvattenhanteringen i tätbebyggda områden. I ett nystartat projekt på Chalmers kommer blåa och […]

Branschstandard – Taksäkerhet har funnits i drygt ett år. Närmare 500 så kallade Sakkunniga i Taksäkerhet har utbildats. Dessutom har en kortare information till projektörer provats med gott resultat. Stort intresse har visats från aktörer på tak och bland projektörer. Förvånansvärt lite motstånd och kritik mot Branschstandard – Taksäkerhet har visat sig trots att den […]

Takintegrerade solcellslösningar kan och bör betraktas som byggprodukter som utgör en byggnadsfunktion i form av taktäckning samtidigt som den producerar förnybar el från solljuset som träffar dess yta. Detta innebär nya möjligheter och kan ge arkitektoniska, ekonomiska, praktiska och miljömässiga fördelar. Samtidigt uppkommer nya frågeställningar kring drift och underhåll, el- och brandsäkerhet och säkerhet på […]

Under senare år har ett flertal observationer gjorts där hela eller delar av takkonstruktioner som belastats med snö- och/eller vindlaster har kollapsat. Många av kollapserna finns dokumenterade i olika skade­utredningar. En särskilt utförlig redogörelse finns att tillgå i SP:s rapport ”Takras vintrarna 2009/2010 och 2010/2011 – Orsaker och förslag till åtgärder” (SP Rapport 2011:32). Konsekvenserna […]

Fyra takkonstruktioner har undersökts med avseende på fukt och risk för mögelpåväxt. Studien visar varken på mögelpåväxt eller direkt risk för mögelpåväxt i de studerade takkonstruktionerna. Flera faktorer kan ha haft positiv betydelse såsom värmepåverkan från solen, smart vindsventilation med värmekälla, viss påverkan från passiv värmekälla från installationer och värmebryggor, lagom ventilation men även gynnsamt […]

Sedan ”urminnes tider” har man i Sverige byggt flerbostadshus med vindar som i huvudsak utgör installationsutrymmen och som oftast har en mycket begränsad takhöjd på storleksordningen någon meter eller till och med mindre. Artikelförfattare är Jörgen Thor, tekn dr, Brandskyddslaget AB, Stockholm. Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 4/15.

I en tidigare artikel i Bygg & teknik (4/14) berättade vi om ett initieringsprojekt som genomförts under 2013 inom Vinnovas utlysning Utmaningsdriven innovation – Hållbara städer. I initieringssteget ingick bland annat att ta fram en ny ansökan om ett betydligt mer omfattande samverkansprojekt på samma tema för perioden maj 2014 till augusti 2016. Ansökan beviljades […]

Branscher som har taket som arbetsplats i mer eller mindre utsträckning har samverkat och utarbetat en gemensam standard för hur arbete ska kunna ske säkert och i övrigt följa gällande arbetsmiljöregler. Åtskilliga grova riskanalyser för olika aktiviteter på tak har utarbetats i samband med intervjuer av olika yrkesgrupper. Även en enkätstudie bland Sveriges sotare med […]

Från den 1 januari i år kan den som arbetar utan fallskydd få betala en sanktionsavgift. Sanktionsavgifter är aktuella för byggnads- eller anläggningsarbete med fallrisker från två meter och mer samt vid snö­skottning. Det kan vara arbeten på ett tak, en ställning, vid en schaktkant eller motsvarande som utförs utan något skydd. Det är arbetsgivaren […]

Under perioden januari till mars 2010 drabbades stora delar av Sverige av omfattande snöfall som ledde till att ett stort antal tak- och byggnadskonstruktioner kollapsade. Att bärverken inte klarade att stå emot snölasterna berodde i de flesta fall på fel och brister vid dimensionering och utförande. Många ras kunde förklaras av felaktigheter i samband med […]

När Sverige övergick från Boverkets konstruktionsregler (BKR) till Eurokod har ändringar genomförts över hur snölaster ska beräknas på sadeltak. Denna förändring har gjort att tvärkraften har ökat i taknock, vilket har väckt frågan om tidigare nockförband för takstolar av trä fortfarande klarar av denna ökade kraft eller finns risken att en uppsprickning sker i nocken. […]

De senaste åren har det gått att se en oroväckande trend när det gäller skador på tak. Antalet anmälda skador till landets försäkringsbolag har nämligen ökat och det handlar främst om skador orsakade av dels vattenblästring och dels dålig täckning av tak. Det är en av anledningarna till att Entreprenörföretagen, som ägs av Plåtslageriernas riksförbund, […]

Terrasser, varmed här avses vistelseytor som överdäckar underliggande miljöer och funktioner, kan idealt vara trivsamma relaxytor, med möjlighet till trevlig samvaro. De kan även, i sina sämre ”utgåvor”, bjuda traggliga och svårhanterliga problem i form av läckage och fuktskador på underliggande utrymmen och innanförliggande golv. Artikelförfattare är Staffan Wredling, WSP Bygg­projektering, Stockholm. Läs hela artikeln […]

Varje konstruktion är unik och bör därför fuktdimensioneras utifrån rådande förutsättningar Idag byggs det alltmer energisnåla byggnader i form av passiv- eller lågenergihus. Detta åstadkoms bland annat genom större mängd isolering i byggnadens klimatskal. Effekten innebär lägre energikostnader och mindre miljöpåfrestningar. Dock bör klimatskalet utföras lufttätt samt rätt konstruktionslösning väljas. I annat fall ökar risken […]

Forskning kring fuktsäkerheten av kallvindar har bedrivits i ett projekt på Byggnadsfysik, Chalmers med tre etapper. Resultat från den senaste etappen, där ett antal alternativa tekniska lösningar analyserats, presenterades i en artikel i Bygg & teknik, Hagentoft & Sasic (2013). Analysen visar spridning i teknisk funktion, speciellt avseende risk för fukt och mögelskador samt kostnader […]

Allt högre krav på god energihushållning och för den delen också öns­kan om att spara energi leder till ökande isolertjocklekar i våra konstruktioner. Vi har under många år i stor omfattning använt oss av lösullsisolering på vindsbjälklag där isolertjockleken lätt kunnat anpassas efter vilket krav på värmemotstånd som efterfrågats. Vi ser nu en tydlig trend […]

Höga fuktnivåer i ventilerade takkonstruktioner har varit ett problem som uppmärksammats allt mer under de senaste åren. Ventilerade tak, så kallade kalltak har under lång tid varit den vanligaste konstruktionen på till exempel bostadshus. Konstruktionen är traditionellt uppbyggd av en oisolerad ytterkonstruktion av råspont eller något skivmaterial, som bär mellan takstolarna, uppe på detta ligger […]

Nya och attraktiva helhetslösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med hänsyn till den miljö och högt ställda krav på hållbarhet, material, byggnadsteknik och energieffektivisering utvecklas i ett projekt inom utlysningen Vinnova Utmaningsdriven Innovation – Hållbara städer. Forskare, offentlig sektor och näringsliv inom bland annat bygg- och anläggningssidan representeras i en affärskonstellation bestående av Stockholms stad […]

Som besiktningsman stöter jag ofta på fel som upprepas hela tiden. Eftersom det rör sig om överlåtelsebesiktningar så är husen från olika tidsepoker. Det är då naturligt att man ställer sig frågan varför det ser ut som det gör? Jag kommer i denna artikel belysa fem vanliga brister som ofta förekommer på tak. Artikelförfattare är […]

Den 1 juli 2014 är det dags – då träder de nya föreskrifterna om ställningar i kraft och projektet, som startade år 2010 men planerades innan dess, fullbordat. Artikelförfattare är Åke Norelius, civilingenjör, Arbetsmiljöverket, Stockholm. Läs hela artikeln i Bygg & teknik 4/14

Säkerhet på tak: Branschstandard – Takarbete Vistelse på tak är förknippat med särskilda risker. Risken för halkning och snubbling är stor då vi har ytor som ofta är ojämna, hala, och sluttande, och dessutom är utsatta för väderpåverkan. Utan genomtänkt skydd kan halkning och snubbling leda till allvarliga fall. Arbetsmiljöverket har nyligen färdigställt en revidering […]

Läs hela artikeln som pdf ”Den här kyrkan ska aldrig någonsin bli färdig” utropade Jätten Finn enligt sägnen. Jätten ville riva Lunds domkyrka efter att ha förlorat ett vad, vilket innebar att han inte skulle få sin lön. Rivningen misslyckades, men innan jätten förstenades mot kolonnen i kryptan hann han ropa ut sin förbannelse [1]. […]

Vattenavledande skikt av byggpapp för planplåt och överläggsplattor i yttertak: Efter många år i branschen har jag på senare tid noterat att det fortfarande råder osäkerhet på marknaden om hur underlagstäckning ska fästas in och vilken kvalité som passar bäst till respektive projekt. Jag förstår att det kan vara svårt att välja rätt typ av […]

Boverket har påbörjat ett samarbete med SMHI för att mäta snödensiteten. Anledningen är att det i dag inte görs sådana mätningar i någon större omfattning. De grundvärden som anges för snölast i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (EKS) baseras på mätningar av snödjupet som görs av SMHI. Enligt den modellen […]