Ekostaden Augustenberg.

Dagens städer ska byggas täta och samtidigt gröna. Genom att bygga tätt kan marken användas effektivare vilket minskar trycket på omgivande jordbruksmark samtidigt som infrastruktur kan användas mer effektivt. En tät stad ger underlag för ett trevligare stadsliv men samtidigt är det viktigt att inte bli av med de gröna kvaliteterna i staden. Men vad och hur mycket bidrar stadens gröna ytor till människors och andra organismers livsmiljö? Har alla grönytor eller gröna installationer samma betydelse eller är de olika viktiga? Detta är frågor som vi försöker svara på inom Blågrön testbädd Malmö. Genom att känna till olika grönblå produkters potential, effektivitet/kapacitet och dess kontext kan fastighetsägare och bostadsbolag fatta bättre beslut vid investeringar i grön teknik. Detta kan ge en bättre ekonomi och en bättre byggd miljö.

Gröna ytor
Parkmark och omkringliggande naturmark har stora värden för rekreation och hälsa men de har även pedagogiska värden. Därtill bidrar alla grönytor till stadens förmåga att hantera regnvatten, bibehålla ett behagligt klimat varma sommardagar samt att stödja växter och djurs livsförutsättningar. Grunden för alla andra funktioner och nyttor är just en mångfald av växter och djur, även i staden. Värdet av grönskan skapas inte bara genom stora parker eller grönområden. Även mindre gröna ytor som planteringar, stadsträd, ”pocketparks” eller överbliven restnatur och spontant etablerad vegetation på övergivna tomter, rivningsmark har sammantaget ett stort värde. Tillsammans utgör dessa små och stora grönområden en grön infrastruktur i staden. Denna gröna infrastruktur kan ses som en resurs som kan leverera värdefulla och ibland livsviktiga tjänster och material. Dessa tjänster brukar sammanfattas som ekosystemtjänster och de har kommit att dominera debatten om den täta gröna staden under de senaste åren. Det finns flera olika initiativ från offentliga aktörer för att stärka och öka ekosystemtjänster, däribland planeringsverktyg som grönytefaktor. Men det finns många företagare som intresserar sig för olika sätt att skapa hållbara städer och företag på ett övergripande plan. Det intressanta med ekosystemtjänster är att de inte bara inkluderar fysiska aspekter som mark, djurliv och vattnets kretslopp utan även kulturella, sociala och hälsoaspekter. Flera företag utvecklar lösningar som kan möta en växande efterfrågan på lösningar som tillgodoser alla dessa aspekter. Oftast med en genuin vilja att bidra till grönare och livskraftiga städer med smarta lösningar.
Just när man bygger så tätt som man ofta gör i dagens städer finns ett behov av att arbeta med ytor som har många olika värden samtidigt och framförallt kunna installera vegetation nära eller direkt på byggnader. Gröna tak har under de senaste åren gått från ett udda inslag till ett välkänt byggmaterial som enkelt installeras och som gör staden trevligare för både människor, växter och djur.

Artikelförfattare:
Tobias Emilsson
Sveriges Lantbruksuniversitet

Jonatan Malmberg
Scandinavian Green Roof Institute

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 4/18