Gröna tak utvecklas över tid. Till vänster ett relativt nytt tak med hög täckningsgrad av fetblad och till höger ett 23 år gammalt tak där mossa, lavar och öppen jord utgör en allt större del. Foto: Ronja Zellmer.
Arikelförfattare: Tobias Emilsson och Ishi Buffam, SLU
Gröna tak är en integrerad del av en hållbar och klimatanpassad stadsutveckling. Under de senaste mer än 20 åren har det byggts en ansenlig mängd gröna tak som nu behöver utvecklas genom optimerad skötsel.
de senaste decennierna etablerats som en central lösning inom hållbar stadsutveckling och de återfinns på i stort sett alla byggnadstyper. Gröna tak erbjuder miljömässiga fördelar såsom regn- och dagvattenhantering, ökade möjligheter för utveckling av biologisk mångfald, minskning av stigande stadstemperaturer samt rekreativa och estetiska värden. I stort sett alla gröna tak installeras på nyproduktion även om det är möjligt att lägga de tunnaste gröna taken på en del befintliga byggnader.
Utvecklingen av olika typer av gröna tak har gått fort sedan de introducerades på marknaden för mer än 20 år sedan men fortfarande dominerar tunna prefabricerade mattor eller kassetter med till största delen fetbladsväxter. Anläggning av takträdgårdar ovanpå underjordiska garage och som innergårdar för flerbostadshus har också ökat i takt med att vi bygger allt tätare städer. Taken är de ytor som kvarstår att anlägga vegetation på efter att man byggt alla hus.
All vegetation utvecklas och förändras! Nya arter kommer in och substrat förändras när vissa komponenter bryts ner och omsätts. Med en allt större mängd åldrande tak står vi inför nya utmaningar. Hur kan vi säkerställa att de behåller sin funktionalitet och fortsätter att bidra till en hållbar stadsmiljö? Hur kan vi upprätthålla system som inte skadar byggnaderna och där vegetationen utvecklas på ett sätt som vi tycker är lämpligt?
