Att vara klimatsmart handlar många gånger om att fortsätta använda det man redan har. Ett bra exempel på det kan vara att behålla så mycket som möjligt av ett hus beståndsdelar vid en eventuell ombyggnation. För återvinning är bra för miljön, men återbruk är ännu bättre.
Byggbranschen må vara inne i en lågkonjunktur, men vi är nog alla överens om att behovet av att bygga, inte minst bostäder, är mycket stort. Samtidigt får lösningen inte alltid vara att riva och bygga nytt. Att renovera det fastighetsbestånd som vi redan har är alltid smartare – både ur ett ekonomiskt och ett miljömässigt perspektiv. Inte minst för att världen nu står inför en stor utmaning i att snabbt minska våra koldioxidavtryck för att hålla nere den globala uppvärmningen.
Återbruk har därför seglat upp som en viktig aspekt när det gäller att bygga med minskat klimatavtryck. Här gäller det att behålla så mycket som möjligt när vi arbetar med befintliga hus och många tror nu att tillgången till återbrukade produkter och material kommer att öka kraftigt de närmaste åren.
Ett system för återbruk
Men om vi ska få det att lyckas behövs ett helt nytt sätt att tänka. Ett system för återbruk i byggbranschen som dessutom måste fungera i symbios med den redan befintliga handeln med nyproducerat byggmaterial.
Arkitekterna måste också vara ödmjuka och tänka till innan de tänker nytt. Bland annat genom att först säkerställa att det återbrukade materialet finns, och därefter börja rita. Det här kräver att vi måste samarbeta tätare i byggprocessen och här blir informationen om vilka material som finns att tillgå extra betydelsefullt. När är det tillgängligt, vilken mängd, kvalitet, kvantitet och var finns materialet? Inventeringar blir därför väldigt viktiga. Ett system för inventering och märkning av återbrukat material är därför viktigt att vi får på plats.
Till skillnad mot de flesta andra byggmaterial har plåtmaterial den unika förmågan att det går att både återvinna och
återbruka. Byggplåten är med andra ord ett framtidsvänligt material med lång livslängd, med 100 procent återvinningsbarhet och mycket stor potential till återbruk. Ett tak av plåt kan fylla sin funktion i minst 100 år och ett tak utfört i koppar kan hålla ännu längre.
Affärsmodell ska tas fram
Ett plåttak består av ihopmonterade skivor, vilket gör att man kan plocka ner hela taket och återanvända det på någon ny plats. Alla typer av plåt kan därmed återbrukas utan problem. Det gäller bara att plåtslagaren som monterar materialet från början gör det på ett tekniskt riktigt sätt samt att de som så småningom river bort och plockar ner plåten, gör det på ett korrekt sätt. Det vill säga så att plåten inte tar skada.
Nästa steg för byggplåtbranschen är att få ihop processerna så att utbud och efterfrågan matchas och rent konkret handlar det om faktorer som nedmontering, logistik och lager, hantering, garantier, målgrupper och så själva affären. Med andra ord behöver plåtbranschen en effektiv och väl fungerande affärsmodell, som alla – inklusive miljön – tjänar på.
I dagsläget finns det inga riktlinjer för hur återbrukad plåt ska hanteras. Varje projekt är dessutom individuellt och alla metaller är olika så de går inte att återbruka på samma vis. Svensk Byggplåt, där Plåt & Ventföretagen är medlemmar, har nyligen satt ihop en arbetsgrupp som arbetar med dessa frågor. Tanken är att arbetet kommer att formas till en affärsmodell.
Redan i dag finns det många inspirerande exempel på projekt där byggmaterial har återbrukats och används i nya eller renoverade fastigheter. Något som, förutom att koldioxidutsläppen minskar väsentligt, även öppnar för ny spännande arkitektur.
Förutom de uppenbara klimatfördelarna är det ekonomiskt hållbart att tänka cirkulärt. Kunskapen, verktygen och ambitionerna finns redan där. Nu handlar det bara om att byta tankesätt genom att utgå från den nya devisen – ut med det gamla och in med det gamla.
Vi måste börja se varje byggprojekt som ett gemensamt uppdrag som ska genomföras så hållbart och effektivt som möjligt. Därför är det lovande för framtiden att byggherrar och förvaltare nu börjar lyfta blicken och efterfråga ett hållbart byggande där varje detalj blir viktig, och att man börjar se ännu mer till hela byggnaden och dess funktioner.
