Wingårdhs Arkitekter ligger bakom projektet ”Droppen” i Hyllie i Malmö. Ett bostadshus på 13 våningar med en återbrukad fasad av rostfri plåt som förhoppningsvis kommer att byggas under 2022.
Artikelförfattare: Johan Lindström,vd Plåt & Ventföretagen samt ordförande i Svensk Byggplåt
Bostadsbristen är fortsatt mycket stor i Sverige. Vi behöver fler bostäder, och de måste byggas med minsta möjliga koldioxidutsläpp. Samtidigt får lösningen inte alltid vara att riva och bygga nytt. Att renovera det fastighetsbestånd som vi redan har är alltid smartare – både ur ett ekonomiskt och ett miljömässigt perspektiv. Inte minst för att världen nu står inför en enorm utmaning i att snabbt minska våra koldioxidavtryck för att hålla nere den globala uppvärmningen.
Förra året släppte organisationen European Academies Science Advisory Council (EASAC) en rapport där forskare har kommit fram till att vi behöver titta närmare på våra byggnader. En fjärdedel av Europas totala växthusgasutsläpp kommer nämligen från våra fastigheter. Återbruk har därför seglat upp som en viktig aspekt när det gäller att bygga med minskat klimatavtryck. Här gäller det att behålla så mycket som möjligt när vi arbetar med befintliga hus och jag tror och hoppas att tillgången till återbrukade produkter och material kommer att öka kraftigt de närmaste åren.
Till skillnad mot de flesta andra byggmaterial har stål och plåt den unika förmågan att det går att både återvinna och återbruka. Byggplåten är med andra ord ett framtidsvänligt material med lång livslängd, med 100 procent återvinningsbarhet och mycket stor potential till återbruk.
Lyckade projekt
Redan i dag finns det många inspirerande exempel på projekt där byggmaterial har återbrukats och används i nya eller renoverade fastigheter. Något som, förutom att koldioxidutsläppen minskar väsentligt, även öppnar för ny spännande arkitektur.
Vid kajen i Göteborg nedmonteras just nu en kontorsbyggnad från 80-talet, ”Kromet”, där målet är att inget material ska gå till spillo. White arkitekter har kartlagt vad som kan återbrukas respektive återvinnas i just detta projekt. Det kan både handla om att förädla material och skapa en marknad för återbrukat material. Plåten från tak, kan till exempel flyttas och användas direkt. Inredningar kan också återanvändas, liksom kabelstegar och ventilationskanaler. Dessutom kommer en del stålprodukter kunna användas direkt medan förstörda och förbrukade delar går till återvinning.
Ett annat intressant projekt är Droppen som Wingårdhs har utvecklat tillsammans med Midroc. Ett bostadshus i Skåne på 13 våningar med en återbrukad fasad av rostfri plåt. Och i Danmark hittar vi företaget Lendager Group som har specialiserat sig på att bygga nya bostadshus av byggavfall.
Stor energibesparing med modern ventilation
I en doktorsavhandling har Lina La Fleur vid Linköpings universitet undersökt resultatet av en energirenovering av ett flerbostadshus i Linköping byggt 1961. Energirenoveringen bestod av tre åtgärder: tillläggsisolering av fasad och vind, nya fönster och byte till ett ventilationssystem med värmeåtervinning. Den sammanlagda energibesparingen blev hela 44 procent, varav det nya ventilationssystemet gav störst besparing. En slutsats i avhandlingen är också att material även bör återanvändas och återvinnas för att minska resursuttaget och minimera avfallet. Idealet är att kunna flytta byggmaterialet från en byggnad till en annan.
Viktigt att anlita yrkesproffs!
Förutom de uppenbara klimatfördelarna är det ekonomiskt hållbart att tänka cirkulärt. Kunskapen, verktygen och ambitionerna finns redan där. Nu handlar det bara om att byta tankesätt genom att utgå från den nya devisen – ut med det gamla och in med det gamla. Vi inom byggsektorn står redo att visa vägen för ett hållbart byggande och hållbar renovering.
Oavsett om beslutet blir att bygga nytt, renovera eller återbruka är betydelsen av att anlita yrkeskunnig personal fortfarande mycket stor. Att det är hantverkare, byggingenjörer och arkitekter med teknisk erfarenhet av att bygga hållbart, energieffektivt och brandsäkert som anlitas för uppdraget. Experter som samarbetar i byggprocessen och som kan hantverket som krävs för att bygga för framtiden.
Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av miljöpåverkan i Sverige. Ska vi kunna nå de nationella och globala hållbarhetsmålen är det avgörande att vi gör stora framsteg när det gäller att bygga och renovera klimatsmart. Med det receptet kan vi renovera vårt befintliga fastighetsbestånd, som till exempel miljonprogrammet, utan att göra alltför stora ekologiska fotavtryck och samtidigt bygga bostäder som står kvar till kommande generationer.
