Gröna tak är vanliga i den nybyggda stadsdelen Kvillebäcken i Göteborg för att omhänderta dagvatten. Bilden är tagen i slutet av juli efter en längre torr period varför taken är röda.
Foto: Pär Johansson
Gröna tak ses idag som ett alternativ för dagvattenhantering i urbana områden där det lokala ledningsnätet inte har kapacitet nog att hantera framtidens regnmängder. I detta projekt utvecklas modeller som syftar till att optimera och validera gröna tak så att deras funktion kan användas på bästa sätt med störst effekt. Målet är att utveckla verktyg och riktlinjer för hur gröna tak kan användas.
Varför modellera flöde genom gröna tak?
Innan vi börjar med utmaningarna i att modellerna dagvattenflöden i gröna tak måste vi först ställa två frågor: vad är gröna tak och varför ska vi forska på dem? Gröna tak definieras som tak som antingen helt eller delvis är täckta i vegetation. Vanligast är att denna växtlighet utgörs av olika gräsarter eller andra låga växter såsom sedum. Det finns också exempel på tak med buskar och även träd. Växtligheten planteras vanligen i ett dräneringslager som undertill täcks med en barriär som förhindrar rötterna från att orsaka skada på byggnaden och stoppar eventuella läckage.
Artikelförfattare:
Kaj Pettersson, Chalmers
Pär Johansson, Chalmers
Angela Sasic Kalagasidis, Chalmers
Läs hela artikeln i Bygg & teknik 4/18
Dela på:
