Arbetsolyckor och takarbete

Fallolyckor, förekommer såväl i industrisamhällets olika branscher och verksamheter som i det offentliga samhället. Även inom den privata sfären, exempelvis i hemmet och i villaträdgårdar samt vid underhåll av den egna bostaden utförs arbeten på olika höjd från golv- eller markplan. Det innebär att risken att falla föreligger, där dessa arbeten sker. När en person faller från en högre nivå till en lägre och skadar sig, skapar det betydande mänskliga och samhälleliga problem. Skadekonsekvenserna av fallskador är de allvarligaste bland samhällets alla arbetsolycksfall vilket kan utläsas ur officiell arbetsskadestatistik från AFA-försäkringar och AV (Arbetsmiljöverket).

Genom kvalitativa intervjustudier om de olika fallskadorna som här berörs, har utredarna kunnat se omfattningen av dessa skadors tragiska konsekvenser. Detta innebär främst att mycket allvarliga fysiska skador ska behandlas och läkas. Det rör sig om långa perioder av komplicerad läkningsprocess både fysiskt och mentalt för den drabbade. Under läkningsprocessen sker samtidigt rehabiliteringen som inte sällan betyder både sjukgymnastik och arbetsterapibehandling samt även kuratorshjälp. Olika tillstånd kan uppträda i efterhand, där den skadade behöver hjälp och vård utöver de vanliga efterbehandlingarna. Exempelvis kan läkningsprocessen innebära långa perioder av smärttillstånd, dålig sömn, depression, dåligt självförtroende samt ekonomiska problem, där speciella resurser måste sättas in, för att lindra och bota sådana symtom. De allra närmaste, familjen, släkt och nära vänner samt ofta även hela det sammanhang som den skadade befinner sig i från vårdapparat, rehabilitering och kontakter med sjukgymnast/arbetsterapeut samt arbetsgivare, försäkringskassa/försäkringsbolag och så vidare blir både känslomässigt och myndighetsmässigt påverkade av den skadades situation under sjuktiden.

Bakgrund
Det finns både ett långsiktigt och ett akut perspektiv utifrån vilka strategier måste skapas för att reducera dessa skadors antal och dess allvarliga konsekvenser. Olycksfallsforskningen måste samarbeta med utsatta branscher för att praktiskt förstå problemen och tillämpa forskningens modeller på konkreta händelser och tillsammans med branscher/företag få igång rutiner att systematiskt använda dem på arbetsplatser med uttalade fallrisker. Både företagens linjeorganisationer och skyddsorganisationer bör till exempel utbildas i riskanalys (ASA) som sedan kan införas som praxis och användas i den löpande produktionen, i synnerhet vid praktiska förändringar i produktionsapparaten samt vid organisationsförändringar i företagen. För att utveckla ett kunskapsbaserat skyddsarbete föreslås att även produktionspersonalen (arbetarna) utbildas i systematisk riskanalys för att skapa verktyg att upptäcka risker, öka kunskapen om risker, öka kunskapen om hur man skyddar sig från att skadas i arbetet. En ökad kunskap och ökad riskmedvetenhet leder till ökad dialog och samtal främst med medarbetarna men även med skyddsombud, arbetsledare, lagbasar och övrig produktionspersonal, som gemensamt kan fatta beslut om åtgärder/förändringar på arbetsplatsen för att förhindra att dessa risker uppstår. Allt detta är kunskapsbaserat preventivt skyddsarbete som måste implementeras i organisationen för att skapa strategier för de akuta problemen, men också att öka preventionen så att man tidigt upptäcker riskerna och att man också genom kunskap förstår att bemästra fallriskerna och på så sätt eliminera eller minska dessa vid våra arbetsplatser.
Fallskador är ett brett och övergripande begrepp för arbetsskador som sker vid arbete på höjd eller förflyttning via ställning/stege, mellan olika nivåer, oftast i samband med byggnadsarbete. Vi som utreder fallskadorna har i den föreliggande rapporten behandlat arbetsskador och skaderisker med fokus på takarbete. Av de tre rapporterna är Takrapporten den sista.
Det finns en logik med att göra takstudien sist eftersom både ”byggnadsställningar” och ”stegar” är potentiella hjälpmedel vid takarbete. Det innebär i våra intervjuer med skadade (takarbete) att de påverkande faktorerna vid arbetsskadetillfället ofta kan hänföras till antingen byggnadsställning eller stege eller båda två av dessa faktorer. I en sökning ur AFA-Försäkringars skadestatistik har olycksfall där ordet ”tak” förekommit plockats fram. Ur detta material har man sorterat fram ca 100 skadeanmälningar och tillskrivit de skadade personerna där sedan 50 av de skadade har gått med på att intervjuas.

Artikelförfattare:
Lars-Erik Hallgren
Institutionen för Arbetsvetenskap, KTH

PeO Axelsson
Peo Axelsson Byggsäkerhet och Arbetsmiljö

Foto: Hans Sandqvist, BILDINFO

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 4/18