Revidering av branschstandarden – Taksäkerhet

Figur 1: Ställning med lämpligt skyddsräcke och gavelskyddsräcke. (Observera att fel skyddsräcke är monterat på bortre fasaden.)

Branschstandard – Taksäkerhet har nu funnits i över 4 år. Den har sin bakgrund i att de branscher som är beroende av att våra tak erbjuder möjlighet att utföra tillsyn, underhåll och ombyggnadsarbeten på ett säkert sätt, bildade Taksäkerhetskommittén. På inrådan av Boverket, har sedan Taksäkerhetskommitténs utredare, i samråd med myndigheter och representanter från branschens arbetsgivare- och arbetstagarorganisationer, tolkat alla påverkande lagar och föreskrifter. Första utgåvan av Branschstandard – Taksäkerhet lades fram februari 2015. Den innehåller de krav i lagar och föreskrifter från olika myndigheter som berör tak och takarbete – Boverkets byggregler, Arbetsmiljöverkets föreskrifter, Ordningslagen och Lag om skydd mot olyckor. Ett viktigt krav är att alla som yrkesmässigt vistas på ett tak ska ha godtagbart fallskydd och om personligt fallskydd är aktuellt så ska man vara så kallat löpande förankrad. Detta ställer krav på de permanenta taksäkerhetsanordningarna vad gäller utförande och placering.

Utbildning Sakkunnig i taksäkerhet och i användning av personlig fallskyddsutrustning
Ett stort antal organisationer och företag har låtit sina anställda utbilda sig i Branschstandard – Taksäkerhet för att åstadkomma säkra tak och i användning av personlig fallskyddsutrustning. Intresset från fastighetsägare, projektörer och utförare av arbetsinsatser på tak har ökat markant. Parallellt med Branschstandard – Taksäkerhet pågår ett intensivt arbete, inom SIS-TK 193, att uppdatera svenska och europeiska standarder för de anordningar som ingår i begreppet taksäkerhet. Hit räknas tillträdesleder till och på tak, glidskydd för lös stege, fasadstegar, takstegar, gång-bryggor, förankringsanordningar för personligt fallskydd samt snörasskydd. Det är viktigt att tillverkarna tar fram produkter som följer aktuella standarder och ser till att det finns bra monteringsbeskrivningar finns så att det som monteras kan erbjuda god säkerhet. Branschstandard – Taksäkerhet kräver att det vid uppstigningsställe till taket ska finnas en skylt med information om när, hur och vem som monterat/besiktigat utrustningen på taket samt  var man kan finna aktuell dokumentation kring taksäkerhet, takplan, takskottningsplan, dimensionering av snörasskydd/snöglidhinder, montering av taksäkerhet.Det är naturligtvis nödvändigt att man redan i projekteringen ser till att tak-säkerheten tas med och ger möjlighet att den både är anpassad för aktuell taktyp och typ av arbetsuppgifter. Doku-mentation kring taksäkerhet, takplan, takskottningsplan, dimensionering av snörasskydd/snöglidhinder, montering av taksäkerhet. Detta är inte minst angeläget då taken i framtiden kommer att användas för olika anordningar som till exempel solcellspaneler. Det finns exempel på där brister i projektering har lett till stora risker att snö, okontrollerat, kommer att glida ner från tak.
Det underlättar bevarandet av en fastighets tak om de som ska utföra tillsyn och underhåll på ett enkelt och säkert sätt kan ta sig upp på taket och förflytta sig och samtidigt hela tiden vara förankrad. I tider då vi uppmärksammas på ökning av arbetsolyckor med dödlig utgång, inte minst inom byggbranschen, så förstår fler och fler att man bör vidta förebyggande åtgärder för att förhindra olycksfall i samband med takarbete. Kunskap i användning av personlig fallskyddsutrustning och att det finns lämpliga förankringsanordningar på taken är en förutsättning för att hålla olyckstalen nere.
Ovan nämnda utbildningar informerar om att vid många arbeten på tak är kollektiva fallskydd; skyddsräcken, ställningar med lämpliga skyddsräcken, fallskyddsnät, mobil arbetsplattform och motsvarande, den säkraste och mest ergonomiska arbetsmetoden. Val av säkraste arbetsmetod ska ske med hjälp av riskanalys där exponeringstid och ergonomiska aspekter inkluderas i de metoder/fallskydd som jämförs.

Artikelförfattare
PeO Axelsson
Taksäkerhetskommittén

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 4/19