Artikelförfattare: Josef Mácsik, Ecoloop, Johannes Pettersson, Swerock, Marie Eldståhl, Swerock, Jakob Johansson, Mitta, Håkan Rosén, Mitta och Christian Maurice, Ramboll/ Luleå tekniska universitet – metodik från planering till avsättning Kostnads- och klimateffektiv hantering av sulfidjord hindras ofta av att det saknas möjlighet att bedöma jordens potentiellt syrabildande egenskaper i realtid. I ett FOI-projekt, finansierat av Trafikverket och SBUF testades förklassificering och selektiv … [Läs mer...] om Selektiv hantering av sulfidjord
Ur senaste numret 3
Detaljplanekravet i samband med prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked
Artikelförfattare: Elias Ercin, Jur.kand, Advokatfirman Victor, Göteborg Planmonopolet innebär att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Den markägare som inom en relativt snar framtid vill bebygga icke detaljplanelagd mark är för det första beroende av att kommunen vill att marken bebyggs. Dessutom krävs att kommunen också kan tillåta en bebyggelse utan krav på föregående detaljplaneläggning. En möjlighet som erbjuds sådana markägare är plan- och … [Läs mer...] om Detaljplanekravet i samband med prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked
IEG 2.0 en gemensam tillämpning tar form
Artikelförfattare: Lovisa Moritz, Trafikverket, Ordförande, IEG 2.0, Per Andersson, Transportstyrelsen, Vice Ordf. IEG 2.0 och Gunilla Franzén, Geoverkstan, Sekreterare IEG 2.0 När IEG 2.0 under år 2020 etablerades av branschen, upplevdes år 2024 med en publicerad Eurokod för geoteknik (EN1997) som en avlägsen utopi. Nu, tre år senare, har formerna för den gemensamma tillämpningen börjat ta form men mycket arbete och dialoger kvarstår. Frågan är om den gemensamma bussen, som IEG är, måste gasa … [Läs mer...] om IEG 2.0 en gemensam tillämpning tar form
BIG:s bidrag till ”Transportation Geotechnics”
Artikelförfattare: Kenneth Viking, Trafikverket, Ordförande i BIG, Carina Hultén, Trafikverket, Vice Ordförande BIG och Gunilla Franzén, BIG sekreteriat Den engelska termen ”Transportation Geotechnics” är svår att översätta till svenska. ”Geoteknik för transportinfrastruktur” ger inte på samma sätt en bild av de mångfasetterade frågeställningar som inkluderas. Den engelska termen inkluderar kunskap om egenskaper och beteende hos jord, berg, vatten och nya material när de används som … [Läs mer...] om BIG:s bidrag till ”Transportation Geotechnics”
Sidotryck av jordfyllning i en slits
Artikelförfattare: Håkan Bredenberg, Bredenberg Teknik AB När en byggnadskonstruktion uppförs i en nedsprängd schakt så uppkommer ofta en spalt (slits) mellan sprängslänten och konstruktionen. Där förhållandet mellan spaltbredd och spaltdjup är begränsat, så är det uppenbart att beräkning av sidotrycket av fyllningen i slitsen inte bör beräknas med förutsättningen vilojordtryck, eller aktivt jordtryck. Man ska i stället beakta den minskning i sidotryck som tar hänsyn till vertikala … [Läs mer...] om Sidotryck av jordfyllning i en slits
Klimatförbättrad vattenbyggnadsbetong utan kylbehov
Artikelförfattare: Erik Nordström, Vattenfall, Ingemar Löfgren och Carlos Gil Berrocal, Thomas Concrete Group Sedan 2021 pågår byggfasen i ett projekt med fokus på flödesanpassning och delförnyelse av utskovsdammen vid Vattenfalls anläggning Lilla Edet i Göta älv. Till den nya dammdelen kommer cirka 8000 m3 betong att användas under uppförandet. För att minska koldioxidavtrycket från den betong som ska användas och för att reducera risken för temperaturrelaterad sprickbildning har en … [Läs mer...] om Klimatförbättrad vattenbyggnadsbetong utan kylbehov
Klimatsmart fiberarmerad sprutbetong för trafiktunnlar
Artikelförfattare: Andreas Sjölander, KTH, Anders Ansell, KTH, Erik Nordström, Vattenfall och Per Vedin, Trafikverket Världen står inför en enorm utmaning där utsläppen av växthusgaser måste minskas för att bromsa den ständigt ökande globala medeltemperaturen. Samtidigt har en lång urbaniseringstrend lett till att transportinfrastrukturen i många tätbefolkade städer måste byggas ut för att bibehålla ett fungerande transportnät. I många fall är tunnlar det mest fördelaktiga alternativet … [Läs mer...] om Klimatsmart fiberarmerad sprutbetong för trafiktunnlar
Får en samfällighetsförening installera laddboxar?
Artikelförfattare: Jerker Hällqvist, Advokatfirman Victor, Göteborg Utbyggnaden av laddinfrastruktur för fordon går fort. Många samfällighetsföreningar står nu i begrepp att uppgradera sina parkeringsplatser med möjligheter att ladda fordon. I den här artikeln tittar vi närmare på vissa juridiska överväganden som då kan behöva göras. För att förstå hur regelverket fungerar behöver man först förstå några begrepp. En gemensamhetsanläggning är en anlägg- ning som är gemensam för flera … [Läs mer...] om Får en samfällighetsförening installera laddboxar?
Ökade möjligheter att använda klimatförbättrad betong med den uppdaterade SS 137003
Artikelförfattare: Elisabeth Helsing, RISE Betong tillverkad med portlandcement, som har varit det dominerande bindemedlet under många decennier, är fantastiskt som byggmaterial. Portlandcement är relativt billigt och det reagerar med vatten och bildar ett fast material även under vatten, och det ger en betong som är formbar under tillräckligt lång tid för att kunna transporteras och gjutas. Det är också enkelt att variera betongens egenskaper och prestanda till de krav som ställs på … [Läs mer...] om Ökade möjligheter att använda klimatförbättrad betong med den uppdaterade SS 137003
Varför ytskydda betong?
Artikelförfattare: Ylva Edwards, Ylva Edwards Materialteknik AB I den bästa av världar finns inget behov av varken utveckling eller skydd av betong, detta viktiga byggmaterial som fortfarande används allra mest inom byggindustrin idag. Men så är det nu inte. Tvärtom, pågår betongutveckling för förbättrad hållbarhet och mindre klimatavtryck för fullt inom betongindustrin och byggbranschen. Och – inte minst viktigt - betongkonstruktioner i aggressiv miljö av olika slag behöver skyddas. Lämpligt … [Läs mer...] om Varför ytskydda betong?