Artikelförfattare: Nilas Lätt, Scandinavian Green Roof Institute och Petra Thopert, SLU Att kombinera byggnadsverk och andra vertikala strukturer med vegetation är egentligen inget nytt fenomen. Redan 5000 år f.Kr. stod Babylons hängande trädgårdar på plats i det som då var jordens mäktigaste rike. Byggnadsverket var ett praktexemplar av ingenjörskonst där vegetation och byggnad smälte samman och där terrasser och fasader planterades med växter av alla de slag. I dagens allt tätare och större … [Läs mer...] om Grönt uppåt väggarna!
Ur senaste numret 3
Fuktskador i byggnader
Artikelförfattare: Anders Kumlin, Anders Kumlin AB, Dan Norbäck, Uppsala Universitet och Elin Kumlin Fuktdimensionering AB – påverkan på hygien eller hälsa Boverkets byggregler är tydliga; byggnader ska utformas så att fukt inte kan påverka hygien eller hälsa. Vad menas med begreppet ”fuktiga byggnader”? Vilka samband finns mellan vistelse i fuktskadade byggnader och ohälsa, när uppstår risk för att en fuktskada kan påverka hälsan? Krav BBR Boverkets Byggregler anger idag följande vad … [Läs mer...] om Fuktskador i byggnader
Försöker svenska industrier runda naturlagarna genom att kalla sig klimatneutrala?
Artikelförfattare: Johnny Kellner, Energi- och Klimatstrateg Som ett led i olika bolags ambitioner till klimatomställning skriver de ofta i sina miljöredovisningar att de är eller ska bli klimatneutrala inom ett begränsat antal år. Detta sker många gånger rent mekaniskt eller slentrianmässigt. Det är mycket tveksamt om bolag och organisationer alltid inser och förstår vad klimatneutralitet och klimatkompensation innebär för åtaganden. Hur trovärdiga är de med att redovisa, verifiera och … [Läs mer...] om Försöker svenska industrier runda naturlagarna genom att kalla sig klimatneutrala?
Nya regler i bostadsrättslagen
Artikelförfattare: Anna Sundblad, Advokatfirman Victor, Göteborg – viktigt att tänka på för den som bygger bostadsrätter! Under senare år har svenska domstolar avgjort en rad tvister där bostadsrättsköpare som tecknat förhandsavtal hävt sina avtal på grund av att entreprenaden blivit försenad. Den domstolspraxis som utvecklats har varit relativt tuff mot köparna. Möjligheterna för en entreprenör och en så kallad byggmästarförening att avtala om ändringar i entreprenaden har också inneburit … [Läs mer...] om Nya regler i bostadsrättslagen
Varför accepterar vi stora brandskador?
Artikelförfattare: Pelle Håkansson, Eld & Vatten – Hur kan så många bränder sprida sig till byggnadens vind? Under 2022 har det inträffat ett antal bränder i flerfamiljshus där branden startat, som så ofta, i mindre skala i en bostad för att sedan sprida sig till byggnadens vind. I ett av fallen startade branden på utsidan av byggnaden, men även i det fallet spred sig branden till vinden. Under 2022 har det inträffat ett antal bränder i flerfamiljshus där branden startat, som så ofta, i … [Läs mer...] om Varför accepterar vi stora brandskador?
Effektiv utformning av övergångszoner
Artikelförfattare: Karl Norberg, Sweco, Alireza Ahmadi, KTH, Carl Wersäll, KTH/Peab, Jan Dahlberg, Sweco och Stefan Larsson, KTH – mot ett minskat underhållsbehov av ballastfria spår Med påbörjad planering och projektering av nya stambanor för järnväg i Sverige, och med en ännu större utveckling och utbyggnad av ballastfria spår världen över, är det viktigt att undersöka möjliga riskområden som kan komma att påverka exempelvis drift och underhåll. Ett av dessa problemområden är övergången … [Läs mer...] om Effektiv utformning av övergångszoner
Nytt verktyg hjälper till att strukturera riskerna
Artikelförfattare: Lars Olsson, Geostatistik AB, Johan Spross, KTH och Olle Båtelsson, Trafikverket Många är vi geotekniker som har risker att hantera i vårt dagliga arbete. En otillräcklig riskhantering kan leda till både små besvär och stora katastrofer. Det viktigaste steget i detta arbete är att identifiera själva hotet och beskriva det möjliga händelseförloppet. För att underlätta detta arbete har vi utvecklat ett nytt verktyg, finansierat av SBUF, Trafikverket och SGF. Essensen i … [Läs mer...] om Nytt verktyg hjälper till att strukturera riskerna
Är Ev2-modulen något att räkna med?
Artikelförfattare: Carl Wersäll, KTH/Peab, Sadek Baker, Kerberos Geoteknik och Peter Zackrisson, Trafikverket Statiskt plattbelastningsförsök är en av de mest tillförlitliga metoderna för packningskontroll men styvheten som erhålls – även kallad bärighet – ska ses som en empirisk parameter som inte direkt kan översättas till jordmaterialets egenskaper i driftskedet. Detta eftersom plattbelastning utförs vid en betydligt högre spänningsnivå och med en mindre belastningsyta än för de flesta … [Läs mer...] om Är Ev2-modulen något att räkna med?
Byggfrågan – Lektor Öman frågar 1/23… – Fuktskador och radonhalt
Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Mälardalens Högskola i Eskilstuna och Västerås, är här igen med en ny Byggfråga. Fråga (6 p) Om man jämför olika problem som kan orsakas av en fuktskada i en byggnad respektive av för hög radonhalt i en byggnad så finns det många skillnader. Förklara utförligt de olika problem som kan orsakas av en fuktskada respektive av för hög radonhalt, så att man tydligt ser vad som är mer konkreta respektive mer abstrakta problem. Svaret hittar du HÄR … [Läs mer...] om Byggfrågan – Lektor Öman frågar 1/23… – Fuktskador och radonhalt
Effektivare refraktionsseismisk mätmetod för infrastrukturprojekt
Artikelförfattare: Omid Ahmadi, Sebastian Buntin och Stefan Aronsson, Bjerking AB Geofysiska mätmetoder är värdefulla att använda i olika skeden inom infrastrukturprojekt. Genom att kombinera både geofysiska och geotekniska resultat från markundersökningar fås högre kvalité och noggrannhet. Refraktionsseismik är en av de vanligaste geofysiska mätmetoderna som används för att ta fram kontinuerliga modeller på bergnivåer och jordlagerföljder under markytan. Metoden är också effektiv vid … [Läs mer...] om Effektivare refraktionsseismisk mätmetod för infrastrukturprojekt