BETONG

Artikelförfattare: Erik Nordström, Vattenfall, Ingemar Löfgren och Carlos Gil Berrocal, Thomas Concrete Group Sedan 2021 pågår byggfasen i ett projekt med fokus på flödesanpass­ning och delförnyelse av utskovsdammen vid Vattenfalls anläggning Lilla Edet i Göta älv. Till den nya dammdelen kommer cirka 8000 m3 be­tong att användas under uppförandet. För att minska koldioxidavtrycket från den betong som ska användas och för att reducera risken för temperaturrelaterad sprickbildning har en … [Läs mer...] om Klimatförbättrad vattenbyggnadsbetong utan kylbehov

Artikelförfattare: Elisabeth Helsing, RISE Betong tillverkad med portlandcement, som har varit det dominerande bindemedlet under många decennier, är fantastiskt som byggmaterial.  Portlandcement är relativt billigt och det reagerar med vatten och bildar ett fast material även under vatten, och det ger en betong som är formbar under tillräckligt lång tid för att kunna transporteras och gjutas. Det är också enkelt att variera betongens egenskaper och prestanda till de krav som ställs på … [Läs mer...] om Ökade möjligheter att använda klimatförbättrad betong med den uppdaterade SS 137003

Artikelförfattare: Ylva Edwards, Ylva Edwards Materialteknik AB I den bästa av världar finns inget behov av varken utveckling eller skydd av betong, detta viktiga byggmaterial som fortfarande används allra mest inom byggindustrin idag. Men så är det nu inte. Tvärtom, pågår betongutveckling för förbättrad hållbarhet och mindre klimatavtryck för fullt inom betongindustrin och byggbranschen. Och – inte minst viktigt - betongkonstruktioner i aggressiv miljö av olika slag behöver skyddas. Lämpligt … [Läs mer...] om Varför ytskydda betong?

  Artikelförfattare: Karin Lundgren, Chalmers, Jincheng Yang, TU Delft, Thomas Blanksvärd, LTU, Mattias Blomfors, Norconsult och Dag Linghoff, AFRY Vår byggda miljö består till stor del av armerade betongkonstruktioner, varav många har hunnit bli ganska gamla. Till exempel förvaltar Trafik­verket nästan 20 000 broar, och merparten är byggda i armerad betong. Av dessa har många skador i form av korroderad armering. Kommande klimatförändringar förväntas öka på skadetakten. För broar … [Läs mer...] om Ta hänsyn till korrosionsskador vid reparation och förstärkning av betongkonstruktioner!

Artikelförfattare: Andrzej Cwirzen och Magdalena Rajczakowska, Luleå tekniska universitet – en dröm eller verklighet? Betong har använts som byggmaterial i årtionden och kan utan tvekan inte ersättas genom ett annat byggmaterial. De senaste decennierna har vi sett en intensiv utveckling inom vetenskap och teknik. Det här framsteget har också avslöjat tidigare okända möjligheter som skulle kunna implementeras i betongteknik.  min tidigare artikel i Bygg & teknik 6/21 beskrivs ett nytt … [Läs mer...] om Självläkning av betong

Artikelförfattare: Ali Mirzazade, Cosmin Popescu och Björn Täljsten, Luleå tekniska universitet Följande artikelbelyser potentialen att digitalisera tillståndsbedömning för stora byggnadskonstruktioner med hjälp av fjärrinspektion i kombi­nation med datorseende. Målsättning är att utföra flygfotogrammetri för att kartlägga det befintliga tillståndet hos konstruktioner, möjliggöra inspek­tion av svåråtkomliga områden och identifiera skador – till exempel sprickor, delamineringar och … [Läs mer...] om Fjärrkontroll av betongsilor baserad på UAV och datorseende

I system av infrastruktur finns det ofta anläggningar vilka är mer komplicerade att utföra DoU-arbeten i än andra av systemet. Orsaken kan vara teknik (till exempel spännbetongkonstruktioner) läge (tunnlar, broar över vatten, farled, järnväg och dylikt), stora trafikmängder, svårigheter att omleda trafik, behov och möjlighet för ersättningstrafik, arbetsmiljö, störningar av kringboende och dylikt. Järnvägstunnlar i tättbebyggda områden är ofta typexempel på komplexa anläggningar vilka är … [Läs mer...] om Ny teknik för att möjliggöra upprustning av starkt trafikerade äldre järnvägstunnlar