Artikelförfattare: Morgan Johansson, Adjungerad professor, Chalmers och Norconsult, Fabio Lozano, Licentiat, Chalmers, Viktor Peterson, Licentiat, KTH, Anders Ansell, Professor, KTH, Mikael Hallgren, Docent och Gästforskare, KTH och Tyréns, Joosef Leppänen, Universitetslektor, Chalmers och Mario Plos, Docent, Trafikverket Med syfte att frigöra attraktiv markyta för ny bebyggelse finns det i många svenska städer idag ett önskemål att förtäta den befintliga stadsmiljön. En sådan åtgärd kan … [Läs mer...] om Explosionslast och dynamisk strukturrespons i armerade betongkonstruktioner
BETONG
Fältprovning av ett stålfiberarmerat pelarunderstödd betongbjälklag till brott
Artikelförfattare: Cosmin Popescu och Björn Täljsten Invator AB / Luleå Tekniska Universitet Att demonstrera bärförmåga hos en konstruktion kan vanligtvis göras genom beräkningar baserade på tekniska modeller. Utvecklingen inom materialvetenskap har dock gjort det möjligt att använda nya material i byggbranschen. Ett sådant exempel är användningen av stålfiberarmerad betong definierad som betong som innehåller korta och diskontinuerliga fibrer spridda över hela betongvolymen för att förbättra … [Läs mer...] om Fältprovning av ett stålfiberarmerat pelarunderstödd betongbjälklag till brott
Tätskikt i våtrum med modern betong
Artikelförfattare: Per Karnehed, Civ.Ing. Diplomerad Fuktsakkunnig, Byggdoktor, Karnehed Design & Construction AB Nu finns beprövade och godkända system för våtrum i bostäder som kan användas utan att det krävs forcerad uttorkning av betongen. Genom att använda fuktsäkerhetsprojekterade system på betonggolv i våtrum, fås robusta och hållbara våtrum till lägre produktionskostnad än tidigare. Med cementbaserade diffusionsöppna tätskikt kan byggfukt hanteras på ett säkert sätt på modern tät … [Läs mer...] om Tätskikt i våtrum med modern betong
Klimatoptimerade betongbroar – En vinst för alla
Artikelförfattare: Felicia Bergenram och Per Kettil, Skanska Beslut kring den strukturella utformningen av betongbroar kan idag härledas till ekonomiska incitament. För optimerade lösningar tvingas därmed de reducerade materialkostnaderna att ställas i kontrast till de ökade arbetskostnaderna som slimmade konstruktioner ofta medför, till följd av nedsatt byggbarhet. I dagens läge resulterar materialeffektiva lösningar ofta i högre totalkostnader, men framtiden vittnar om ökade materialpriser … [Läs mer...] om Klimatoptimerade betongbroar – En vinst för alla
Kunskap om vatten är nyckeln till att använda klimatförbättrad betong
Artikelförfattare: Liming Huang, Chalmers Tekniska Högskola, Luping Tang, Chalmers Tekniska Högskola, Ingemar Löfgren, Chalmers Tekniska Högskola, Thomas Concrete Group AB och Nilla Olsson, NCC Sverige AB Alternativa bindemedel (”supplementary cementitious materials”, SCMs) erbjuder en hållbar lösning för att minska koldioxidutsläppen från produktionen av cement och betong. Denna studie utforskar påverkan av SCMs och relaterade tillsatser på hydratiseringsprocessen hos cementbaserade material, … [Läs mer...] om Kunskap om vatten är nyckeln till att använda klimatförbättrad betong
Egenspänningar i tidig ålder av temperaturrörelser och krympning
Artikelförfattare: Mats Emborg, Heidelberg Materials Betong/LTU, Mikael Westerholm, Heidelberg Materials Cement, Martin Nilsson, LTU, Anders Hösthagen, Bostek/LTU, Jonny Nilimaa, LTU/Heidelberg Materials Cement och Jonas Carlswärd, Heidelberg Materials Betong – försöksanalys, modellering, kriterier i Sverige Det är förhindrade volymändringar av temperatur- och fuktförhållanden under bindemedlets hydratationsfas som framkallar egenspänningar och alltför ofta ogynnsam sprickbildning i betongen … [Läs mer...] om Egenspänningar i tidig ålder av temperaturrörelser och krympning
Orsakar användning av klimatförbättrad betong med slagg, flygaska och silikastoft utlakning av farliga ämnen i dricks- vattenanläggningar?
Artikelförfattare: Elisabeth Helsing och Katarina Malaga, Rise Det har påvisats att det går att ersätta upp till 50 procent av portlandcement i betong för dricksvattenanläggningar med flygaska, masugnsslagg eller silikastoft som CE-märkts för användning i betong utan att dricksvattenkvaliteten äventyras. Dock bör en helt ny vattenanläggning enligt gängse regler genomgå en intrimningsperiod då halten av olika ämnen och andra viktiga parametrar kontrolleras innan vatten levereras till … [Läs mer...] om Orsakar användning av klimatförbättrad betong med slagg, flygaska och silikastoft utlakning av farliga ämnen i dricks- vattenanläggningar?
Vägledning för ökad användning av klimatförbättrad betong
Artikelförfattare: Kajsa Byfors, Svensk Betong Betongbranschen bedriver sedan ett antal år tillbaka ett intensivt hållbarhetsarbete med fokus på minskad klimatpåverkan och att nå målsättningen klimatneutral betong enligt den färdplan som lämnades till regeringen 2018. Redan idag är det möjligt att kraftigt reducera betongens klimatpåverkan för olika konstruktioner. Ökad användning av klimatförbättrad betong är en viktig del i arbetet. För att främja omställningen och gå från ord till handling … [Läs mer...] om Vägledning för ökad användning av klimatförbättrad betong
Biokol för brandsäkrare betongkonstruktioner med lågt klimatavtryck
Artikelförfattare: Oisik Das, LTU, Michael Försth, LTU och Gabriel Sas, LTU Det finns två stora utmaningar med betong. Den ena är att betong, även om det är obrännbart, kan påverkas mycket negativt av brand. Den andra är att cementen i betongen ger en mycket stor klimatpåverkan. Brandutmaningen Betong som exponeras för brand riskerar att spjälkas [1] samt att förlora i styrka och styvhet, med andra ord reduceras betongens lastbärande förmåga (Figur 1, A och B). Bundet såväl som fritt vatten … [Läs mer...] om Biokol för brandsäkrare betongkonstruktioner med lågt klimatavtryck
Dynamisk bedömning av håldäcksbjälklag
Artikelförfattare: Fangzhou Liu, Shandong University, China, Jean-Marc Pattini, KTH och Costin Pacoste, ELU Konsult Prefabricerade och förspända håldäcksbjälklag används ofta i nya byggnader. Kombinationen av förspänning och låg egenvikt gör det möjligt att bygga bjälklag med långa spännvidder. Detta innebär dock också att håldäcksbjälklagen blir mer känsliga för vibrationer från mänskliga aktiviteter. Dessa vibrationer är inte ett säkerhetsproblem för konstruktionen men de kan orsaka viktiga … [Läs mer...] om Dynamisk bedömning av håldäcksbjälklag