Grundläggning är komplext och krävande. Varje metod kräver sin maskin för pålning, stödkonstruktioner eller jordförstärkning.Inom grundläggning använder vi därför många olika maskintyper. De vanligaste är olika pålkranar, spontmaskiner, borrmaskiner och olika stabiliseringsmaskiner. För alla som sett dessa mäktiga maskiner i arbete är det uppenbart att det krävs både kunskap och erfarenhet för att hantera dem. Historiskt fanns det ingen egen utbildningsväg, branschen var även relativt liten … [Läs mer...] om Kompetenta operatörer på grundläggningsmaskiner har Yrkesbevis
GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING
Geofysiker, drönare och geologer ger tillsammans en bättre bild av berget
Teknisk geologi vid Lunds tekniska högskola har i ett nyligen slutfört projekt, finansierat av Stiftelsen Bergteknisk Forskning (BeFo), undersökt om geofysiska mätningar med DCIP (kombinerade resistivitets- och IP-mätningar) kan ge bättre information om bergmassan i samband med planeringen av tunnlar och andra bergarbeten samt berguttag i bergtäkter. Resultaten bekräftar att DCIP i den undersökta miljön kan användas för att indikera lervittrade zoner, svaghetsstrukturer och uppkrossade zoner. … [Läs mer...] om Geofysiker, drönare och geologer ger tillsammans en bättre bild av berget
InSAR mätning för mark rörelser och sättningar
Interferometric Synthetic Aperture Radar (InSAR) är en geodesiteknik för mätningen av små rörelser på stora markytor. På senare år har tekniken blivit ett viktigt verktyg i tidsseriemätningar för flera applikationer, så som övervakning av skred och ras, observation av geomorfologiska processer med mera. Inom byggsektorn är det främst markrörelser och deformationer som är av intresse. Initiellt användes tekniken främst inom geomorfologisk forskning, till exempel vulkanism och tektonik. Men med … [Läs mer...] om InSAR mätning för mark rörelser och sättningar
Metodik för kartläggning av kvicklera
Kvicklera har bidragit till att många jordskred blivit omfattande och medfört dödsfall. Det är inte möjligt att undvika bebyggelse på kvicklera men med ökad kunskap om i vilka områden kvicklera finns minskar risken för olyckor. För att minimera riskerna och för att undvika onödiga kostsamma utredningar har en ny vägledning för kartläggning av kvicklera tagits fram. Metodiken som har utvecklats av Statens geotekniska institut, Trafikverket och Sveriges geologiska undersökning beskriver hur … [Läs mer...] om Metodik för kartläggning av kvicklera
BIG – forskning och utveckling med fokus
BIG, Branschsamverkan i Grunden, etablerades i slutet av 2013, genom att Trafikverket, Statens geotekniska institut, Kungliga tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola samt Luleå tekniska universitet, signerade ett samverkansavtal. Arbetet har nu, efter drygt 4 år, kommit in i en fas där resultaten av ett gemensamt systematiskt utvecklingsarbete blir allt tydligare. Denna artikel visar hur BIG inom de tre prioriterade forskningsinsatserna; Höghastighetsjärnväg, Hållbarhet och beständighet, … [Läs mer...] om BIG – forskning och utveckling med fokus
Vibrationspackning – en svensk specialitet!
Under de senaste femtio åren har svenska geotekniker på olika sätt bidragit till den teoretiska och praktiska utvecklingen av jordpackningstekniken. Utomlands anses Sverige vara världsledande inom till exempel ytpackningen medels vibrationsvält. Under november 2018 hölls i Wien ett internationellt symposium om ytpackning – i samarbete mellan Wiens Tekniska Universitet och KTH – till minne av det banbrytande arbetet som startades i Sverige. Men även inom djuppackningen har Sverige bidragit med … [Läs mer...] om Vibrationspackning – en svensk specialitet!
Ytstabilisering av vägterrass för att minska påverkan av frysning
Finkorniga jordar är mestadels inte lämpliga som terrass under väg- eller järnvägsbankar eller andra större konstruktioner. För lerjordar är en av huvudorsakerna deras ofta mjuka konsistens med låg deformationsmodul, men för siltjordar även deras frostkänslighet. Frostkänsligheten för dessa jordar kan minskas genom stabilisering med hydrauliska bindemedel. Även andra mekaniska egenskaper av jordar kan förbättras genom stabilisering. Ur hållbarhetsperspektiv kommer ytlig stabilisering att bli … [Läs mer...] om Ytstabilisering av vägterrass för att minska påverkan av frysning
Säkrare maskinarbete inom borrning och grundläggning
Grundläggningsmaskiner blir allt större och mer komplicerade. Idag utförs inom borrad grundläggning och pålning många fler typer av arbeten än tidigare. En ökad komplexitet och fler arbetsmoment har skapat ett behov av maskiner med större vridmoment och lyftkraft. För att vidmakthålla säkerheten kring tyngre maskiner och ökad belastning i stort, följer ett behov hos samtliga aktörer av bättre kunskap och förståelse om riskerna med och kring maskinerna. Fram till nu har det inte funnits något … [Läs mer...] om Säkrare maskinarbete inom borrning och grundläggning
Nya Slussen – att bygga mycket och trångt i Stadsmiljö
Slussen är en central plats i Stockholm, som har dominerat stadens infrastruktur ända sedan staden grundades på senmedeltiden. I takt med att färdmedel och bebyggelse har förändrats har en lång rad ombyggnationer genomförts, och den senaste av dessa sker just nu. Eftersom Slussen, till skillnad från andra centrala färdleder som Norrbro, fortfarande är en helt central plats i transportsystemet, måste ombyggnaden styras av omgivningens krav på att gator och spår kan hållas öppna. En stor del av … [Läs mer...] om Nya Slussen – att bygga mycket och trångt i Stadsmiljö
Ordning och reda i undermarksrymden tydliggör osäkerheter
Det är dags att skapa ordning och reda i undermarksrymden, det vill säga bland allt som finns under markytan. Detta är tydligt när man ser alla de initiativ som just nu finns inom området. Det handlar om en förbättrad process avseende vem, hur och vad som får byggas under mark. Det handlar också om en digitalisering av all information om den rumsliga miljön under markytan. Här utgör den geotekniskt relaterade informationen en stor och viktig del, vilken bland annat används för att i … [Läs mer...] om Ordning och reda i undermarksrymden tydliggör osäkerheter