Inom industrin, finansvärlden och vården har artificiell intelligens använts sedan många år för att lösa komplexa problem. Det finns många modeller att använda sig av men en populär grupp av modeller är artificiella neuronnät. I ett projekt har vi på KTH Jord- och Bergmekanik undersökt möjligheten att kartera skredbenägenhet över stora områden med en sådan modell. Studien har utförts inom Trafikverkets forskningsprogram BIG – Branschsamverkan i grunden. Artikelförfattare: Abbas Shahri, … [Läs mer...] om Kartering av skredbenägenhet med artificiell intelligens

– studie av hävningsförlopp och potentiella följdeffekter Mellan år 2001-2005 utförde Skanska entreprenad J2 som en del av projektet Götatunneln i Göteborg. I beställarens kravdokument specificerades storleken på det kontakttryck mot bottenplattan som kunde orsakas av kvarstående, ”inlåst”, hävning efter pålning, schaktning samt gjutning och förankring av  bottenplattan. Detta kontakttryck benämns hädanefter svälltryck. I samband med Skanskas anbudsarbete för Marieholmstunneln i Göteborg, … [Läs mer...] om Svälltryck på grund av avlastning i lös lera

Arbetsmiljörisker, påverkan på tredje man, produktionsstopp, materiella kostnader och i värsta fall olyckor med personskador eller dödsfall, är några av de effekter vi ser till följd av geotekniska brister i markundersökningar, projektering, utförande och kontroll. Nästa generation Eurokod, som nu börjar ta form, har flera förbättringar som kommer att bidra till gemensamt kravställande, rätt kvalitet på produkten och säkra lösningar. Förbättringar som kan reducera kostnader och risker i våra … [Läs mer...] om Nästa generation Eurokod ger harmoniserade, kvalitetssäkrade och säkra geokonstruktioner

Att Branschsamverkan i Grunden, BIG, skapar förutsättningar för utveckling, är den slutsats som dras 4 år efter etableringen av forskningsprogrammet. Den utvärdering som genomfördes under våren 2017, ger goda skäl till slutsatsen. Artikelförfattare: Jan Ekström Trafikverket, Ordförande BIG Lovisa Moritz Trafikverket, vice ordförande BIG Gunilla Franzén GeoVerkstan, Koordinator BIG Läs hela artikeln i Bygg & teknik 1/18 … [Läs mer...] om BIG – skapar förutsättningar för utveckling

Den här artikelns rubrik skulle egentligen varit Grundläggningsmaskiner – vikten av arbetsplattform och andra säkerhetskontroller. Men på en skala 1 till 100, hur många projektörer och ansvariga för arbetsmiljö, djupt inne i sina beräkningar och modeller, skulle inse att det handlar om en central fråga även för dem? En ännu bättre rubrik kunde varit den klassiska Grundläggningmaskiner för dummies, men då skulle kanske någon teknikersjäl självpåtaget känna sig orättfärdigt påhoppad. Men om du nu … [Läs mer...] om Allt du borde kunna men inte vågar fråga – om Grundläggningsmaskiner

Alla som har jobbat med vibrerande jordpackning vet att packningsfrekvensen har en inverkan på packningseffekten. Trots detta kan de flesta vältar endast variera arbetsfrekvensen inom ett snävt område. I ett nyligen avslutat doktorandprojekt på KTH har det visats att resonans kan utnyttjas och att packning är som mest effektiv vid eller strax över resonansfrekvensen för vältjordsystemet [1]. Projektet har finansierats av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), Trafikverket, Dynapac, Peab, … [Läs mer...] om Effektivare packning med nya insikter

Nedbrytning av betongpålar i marina konstruktioner som ett resultat av den hårda miljön har understrukit vikten av ett kontinuerligt underhåll av dessa konstruktioner. En ny metod för att reparera dessa konstruktioner är att linda pålar med fiberförstärkt plast (FRP). FRP materialets låga vikt, höga beständighet och flexibilitet möjliggör för en snabb och effektiv reparation. Idén är att det täta FRP materialet tillsammans med dess goda egenskaper att motstå tuffa miljöer ska förse pålen med ett … [Läs mer...] om FRP, framtidens material för reparation av undervattenspålar?

Ett antal reviderade europeiska standarder för geotekniska laboratorieförsök håller på att införas i Sverige. Utöver en översiktlig beskrivning behandlar denna artikel kommande ändringar i utvärdering av fallkonförsöket för bestämning av skjuvhållfasthet och konflytgräns. Den största ändringen gäller  odränerad skjuvhållfasthet och innebär i allmänhet en 20 procentig reduktion för ”ostörda” prover och en 8 procentig ökning för omrörda prover. Sensitiviteten blir som resultat 26 procent lägre. … [Läs mer...] om Utvärdering av fallkonförsöket – Ändringar i bestämning av skjuvhållfasthet och konflytgräns i nya standarder

Korrelationen mellan odränerad skjuvhållfasthet och förkonsolideringstryck för fallkonförsök är dålig, medan den för direkta skjuvförsök följer tidigare svenska erfarenheter. Det visar en stor mängd data från laboratorieundersökningar från kommersiella projekt som har samlats in och jämförts. Vidare visar fallkonförsöket generellt större spridning och lägre hållfastheter än direkta skjuvförsök. Skillnaderna tros till största del bero på brister i provtagningskvalitet. Artikeln avslutas med en … [Läs mer...] om Korrelationer mellan odränerad skjuvhållfasthet och förkonsolideringstryck i lera

Bygg- och anläggningsbranschen behöver verktyg för att kunna prognostisera sättningar inklusive långtidssättningar i sulfidjord med rimlig tillförlitlighet. Uppkomna verkliga sättningar orsakade av en anläggning avviker ofta (väsentligt) från de på förhand förväntade, och som regel fås större men ibland också mindre sättningar. Långtidsdeformationer (krypning) kan pågå i decennier och långtidssättningar kan bli avsevärda och leda till skador hos konstruktioner som vägar, järnvägar och … [Läs mer...] om Sättningar i sulfidjord – undersökningar, fältmätningar och beräkningar