Stora infrastruktursatsningar längst Norrlandskusten har lett till att mängden sulfidjord som årligen hanteras har varit stor och mängderna som hanteras under de närmaste åren kommer att öka. Med ökade mängder sulfidjord aktualiseras också hanteringsfrågan. I dagsläget deponeras en stor del av schaktmassorna som bedömts som sulfidjord. Den största volymen sulfidjord som årligen hanteras är den oklassificerade blöta finjorden som mer- eller mindre avsiktligt hanteras som blöta överskottsmassor … [Läs mer...] om Sulfidjord eller vanlig lera – dömd på förhand
GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING
Geofysiska undersökningsmetoder – standard i alla större infrastrukturuppdrag
Under de senaste åren har bygg- och anläggningsbranschen sett en tydlig ökning av användandet av geofysiska undersökningsmetoder som ett komplement till traditionell geoteknisk borrning. Detta syns inte minst i ett flertal stora infrastrukturprojekt som Varbergstunneln, Norrbottniabanan och Ostlänken för järnväg, Förbifart Stockholm och Förbifart Södertörn för väg, Akalla-Barkaby för tunnelbana och Sydvästlänken för kraftledning. Denna utveckling går hand i hand med den växande användningen av … [Läs mer...] om Geofysiska undersökningsmetoder – standard i alla större infrastrukturuppdrag
Kunskap om överföring av vibrationer vid spontdrivning ger lägre skadekostnad
Problem med vibrationer orsakade av byggverksamhet ökar i dagens samhälle. I samband med vibrodrivning av spont överförs vibrationerna från drivutrustningen till sponten och från sponten vidare ut i jorden. Tidigare kunskap har inte kunnat uppskatta vibrationspåverkan och hur nära ett skadeobjekt en spont kan drivas. Nu visar resultat från Fanny Deckners doktorsarbete [1] att vibrationsöverföringen mellan sponten och jorden till största delen påverkas av den störda zonen i jorden närmast … [Läs mer...] om Kunskap om överföring av vibrationer vid spontdrivning ger lägre skadekostnad
Nygamla geotekniska utmaningar – i Nya Lödöse/Gamlestaden i Göteborg
Stadsdelen Gamlestaden i Göteborg är under stark utveckling. Sedan ett antal år tillbaka bedriver Göteborgs Stad flertalet projekt i syfte att förnya stadsbilden och utveckla området i form av nya bo- städer, kontor och hotell, se figur 1. Dessutom skapas en knutpunkt för resande med spårvagn, buss och regionaltåg. Parallellt med byggnationen i området pågår Västsveriges största arkeologiska undersökning genom tiderna i syfte att kartlägga staden ”Nya Lödöse”, föregångaren till Göteborg, som … [Läs mer...] om Nygamla geotekniska utmaningar – i Nya Lödöse/Gamlestaden i Göteborg
Vibrationspåverkan från tågtrafik på pålgrundlagd byggnad
Det ökande behovet av bostäder och kontorslokaler i storstäder innebär att även områden nära tätt trafikerade vägar och järnvägar måste utnyttjas. Dessa utrymmen har hittills förblivit oanvända, ofta på grund av potentiella miljöproblem såsom buller eller markvibrationer. När byggnader skall grundläggas i närheten av järnvägar ställs projektören inför ofta svårbedömda frågeställningar, exempelvis om och i vilken utsträckning vibrationsproblem kan uppstå i byggnaden. Artikelförfattare är K. … [Läs mer...] om Vibrationspåverkan från tågtrafik på pålgrundlagd byggnad
Kontrollmätningar av vägbank med drönare
Drönare har visat sig mycket användbara vid alla typer av byggprojekt, men det är inom mätteknik som de har visat sig vara mest användbara då de ger: en helhetsbild av projektet, sparar tid och skapar en säkrare arbetsmiljö. Artikeln beskriver ett försök att mäta sättningar med drönare på en förbelastad vägbank på torv och lera. Syftet var för att ta reda på för- och nackdelar och skapa sig erfarenhet inför liknande mätningar i kommande projekt. Artikelförfattare är Andreas Lydig, NCC, … [Läs mer...] om Kontrollmätningar av vägbank med drönare
Tydligare verktyg för färre brister
Bristande säkerhet, osund konkurrens, otydlig ansvarsfördelning, onödigt dyra åtgärder, är några av de brister som, om inte helt så åtminstone delvis, kan kopplas till brister i de handlingar som ligger till grund för våra byggprojekt. En åtgärd för att säkerställa att det fram- över blir färre brister i våra handlingar, är att skapa tydligare verktyg. Artikelförfattare är Gunilla Franzén, GeoVerkstan (SU- Mark o Grund, AMA 17), Håkan Garin, GeoVerkstan (Bitr. SU-Mark o Grund, AMA 17), Thomas … [Läs mer...] om Tydligare verktyg för färre brister
En hög byggnad grundlagd med jetpelare, ytstabiliserad jord och stålfiberarmerad betongplatta
– med användande av OM och avancerad sannolikhetsbaserad 3D FEM En 35 meter hög lagerbyggnad av hög komplexitet byggdes till Bergendahls Food i Hässleholm. För att innehålla maximal acceptabel lutningsskillnad för belastat golv användes grundförstärkning med jetpelare och ytstabilisering samt stålfiberförstärkning av betongplattan. Marken i området utgjordes av fyllning, sand, morän och torv. Avancerade numeriska analyser gjordes och observationsmetoden (OM) användes för utförande av … [Läs mer...] om En hög byggnad grundlagd med jetpelare, ytstabiliserad jord och stålfiberarmerad betongplatta
BIG – ger resultat att räkna med
Forskningsresultat blir vetenskapliga artiklar men även resultat för den praktiserande geoteknikern att räkna med. Genom utveckling av forskningsprogrammet BIG, branschsamverkan i grunden, har förutsättningarna för geoteknisk forskning med hög vetenskaplig kvalitet som ger tillämpbara resultat, etablerats i Sverige. Artikelförfattare är Jan Ekström, Trafikverket, Ordförande BIG, Lovisa Moritz, Trafikverket, vice ordförande BIG och Gunilla Franzén, GeoVerkstan, Koordinator BIG Läs hela … [Läs mer...] om BIG – ger resultat att räkna med
Erfarenheter av byggmetoder på torvmark
Det finns byggmetoder som används och fungerar väl för såväl nybyggnation som förstärkning av vägar och järnvägar på torvmark. I en ny publikation 2016 vid Statens geotekniska institut, SGI, presenteras exempel på goda erfarenheter av olika byggmetoder och ges praktiska rekommendationer avseende dessa. Men de beräkningsmetoder och beräkningsmodeller som används för att dimensionera åtgärder i torvmark bygger huvudsakligen på sådana som utvecklats för finkornig mineraljord och inte fiberrik torv. … [Läs mer...] om Erfarenheter av byggmetoder på torvmark













