BYGGFRÅGAN SVAR

a) 1. m3/h eller l/s. Det här kan vara värdet direkt från själva mätningen av luftflödet. 2. l / (s m2 omslutande area). Den här enheten är ”standard” sedan många år tillbaka. 3. Luftomsättningar per timme, oms/h. Den här enheten användes i gamla normer.  b) 1. Vid mätningen med undertryck inne kan man gå runt inomhus och känna med handen intill byggnadshöljets insida var luften läcker in. Fungerar bäst när det är kallt ute. 2. Med hjälp av synlig rök inne kan man se luftrörelser och … [Läs mer...] om … och svarar 2/21

Mättnadsånghalten ute vid –14 °C är 1,5 g/m3 och ånghalten ute blir 0,93 · 1,5 = 1,40 g/m3. a) Mättnadsånghalt vid 21 °C är 18,3 g/m3. Ånghalten inne blir 0,13 · 18,3 = 2,38 g/m3. Fukttillskottet blir 2,38 – 1,40 = 1,0 g/m3.  b) Mättnadsånghalt vid 19 °C är 16,3 g/m3. Daggpunkt –6 °C gäller för luft med ånghalt 3,0 g/m3. Relativ luftfuktighet inne blir då 3,0/16,3 = 18 %. Några kommentarer och förklaringar utöver själva lösningen: Kalla vinterdagar brukar inneluften vara mycket torr, och det … [Läs mer...] om … och svarar 1/21

a) Tidskonstanten är ett förenklat mått på en byggnads värmetröghet. En byggnad med längre tidskonstant har en mycket bättre förmåga att ”hålla värmen”, på motsvarande sätt som en bättre termos. Man kan t ex jämföra vad som händer i en byggnad med kort respektive lång tidskontant vid ett långvarigt strömavbrott under en riktigt kall vinterperiod. Vi förutsätter här att uppvärmningssystemet är helt elberoende, som t ex vanlig vattenburen värme som är helt beroende av el till cirkulationspumpen. I … [Läs mer...] om … och svarar 6/20

Tiden som den relativa luftfuktigheten, RF, är riktigt hög är mycket viktig. Tillfälligt hög RF under tillräckligt kort tid ger ingen påväxt av mögel. Temperaturen är mycket viktig. Ju lägre temperaturen är under cirka rumstemperatur desto mindre är risken. Det här är ofta fallet på till exempel kallvindar där hög RF och låg temperatur ofta sammanfaller. Under några minusgrader är risken nära noll. Tillgången på näring (organiskt material) är avgörande. Rena ytor och oorganiska material ger … [Läs mer...] om … och svarar 5/20

a) Termik (skorstenseffekt), vind (blåst), och mekanisk ventilation (fläktstyrd ventilation). b) Termiken medför maximalt undertryck i golvnivå, alltså längst ned i byggnaden. Termikens inverkan ökar ungefär linjärt med temperaturskillnaden inne-ute och inverkan är därför maximal när det är som kallast ute. Vinden medför maximalt undertryck mot lovartsidan, alltså ytterväggen som vetter mot vindriktningen. Vinden medför här primärt ett övertryck mot utsidan när vinden ”träffar” ytterväggen, … [Läs mer...] om … och svarar 4/20

1) Luftläckning. Minimera! 2) Uteluftsflödet. Inte för högt! Inte för lågt! 3) Ventilationseffektivitet. Maximera! 4) Utnyttja värmen i frånluften. 5) Minimera elbehovet för fläktarna. 6) Tidsstyrning. 7) Behovsstyrning. Här följer några korta kommentarer som alltså egentligen inte efterfrågas: 1) Med fläktstyrd (mekanisk) ventilation så finns det ett antal argument för att minimera luftläckningen. Ett viktigt argument är energieffektivisering, eftersom luftläckning motsvarar en … [Läs mer...] om … och svarar 3/20

1) Kallt ute.    2) Otät byggnad.    3) Lågt frånluftsflöde. Svaren ovan är det korta svar som efterfrågas. Här följer några förklaringar av 1) - 3) som egentligen inte efterfrågas. Mekanisk frånluft medför i de flesta fall att man har undertryck inne över hela byggnadshöljet. Vi antar som ett grundfall för följande exempel att detta undertryck är 7,5 Pa som genomsnitt. 1) När det blir kallare ute ökar temperaturskillnaden mellan inne- och uteluft och då ökar också densitetsskillnaden mellan … [Läs mer...] om … och svarar 2/20

a) Egenkonvektion avser en rörelse (strömning) i en vätska eller gas som orsakas av termik (skorstenseffekt). Grunden för termik är att man har en temperaturskillnad, som i sin tur medför en densitetsskillnad. Den varmare delen av en vätska eller gas har en lägre densitet och har därmed en drivkraft för att stiga uppåt, medan det är tvärtom med den kallare delen. Ett exempel är när uteluften som värms närmast en solbelyst yttervägg stiger uppåt. Ett annat exempel är när inneluften närmast … [Läs mer...] om … och svarar 1/20

Observera att följande svar är mycket mer utförligt än vad som krävs för full poäng. a) Daggpunkt. Kommentar: ”Kondenstemperatur” vore egentligen ett mer logiskt namn eftersom det avser den (lägre) lufttemperatur som motsvarar gränsen till att kondens bildas. b) Fukthalt. Kommentar: Det är viktigt att skilja mellan fukthalt och fuktkvot (fuktkvot behandlas av Byggfrågan i nr 5 2019). c) Fukttillskott. Kommentar: Ju högre fukttillskott desto högre är fuktbelastningen och därmed risken för … [Läs mer...] om … och svarar 8/19

Observera att följande svar är mycket mer utförligt än vad som krävs för full poäng. 1) Olika luftfuktighet. På vintern är luftfuktigheten lägre inomhus, och detta gäller både absolut och relativ luftfuktighet. Detta beror på att den kalla uteluften på vintern inte kan innehålla lika mycket vattenånga som den varmare uteluften på sommaren. Torrare luft inne vintertid medför att det känns något kallare vid samma lufttemperatur, eftersom kroppen avger mer vattenånga genom diffusion genom huden. … [Läs mer...] om … och svarar 7/19