1) Luftläckning. Minimera!
2) Uteluftsflödet. Inte för högt! Inte för lågt!
3) Ventilationseffektivitet. Maximera!
4) Utnyttja värmen i frånluften.
5) Minimera elbehovet för fläktarna.
6) Tidsstyrning.
7) Behovsstyrning.
Här följer några korta kommentarer som alltså egentligen inte efterfrågas:
1) Med fläktstyrd (mekanisk) ventilation så finns det ett antal argument för att minimera luftläckningen. Ett viktigt argument är energieffektivisering, eftersom luftläckning motsvarar en värmeförlust.
2) Om uteluftsflödet är onödigt högt så handlar det i princip om energislöseri. Om uteluftsflödet i stället är för lågt så minskar visserligen energianvändningen, men då sker det i princip till priset av oacceptabelt dålig luftkvalitet.
3) Ventilationseffektivitet handlar om hur väl den förhållandevis rena tilluften utnyttjas, och det handlar då om hur luften rör sig i rummet från det att tilluften kommer in till det att frånluften lämnar rummet. Med ett givet uteluftsflöde och en given avgivning av tillkommande föroreningar i rummet så handlar det i princip om att inandningsluften ska vara så lite förorenad som möjligt av de tillkommande föroreningarna.
4) Värmen i frånluften utnyttjas ofta med en ventilationsvärmeväxlare för att förvärma tilluften eller med en frånluftsvärmepump för att bidra till energibehovet för både tappvarmvatten och aktiv uppvärmning.
5) Elbehovet för fläktarna kan minskas både genom att utforma ventilationssystem med lägre tryckfall och genom att välja fläktar som arbetar med högre verkningsgrad.
6) Tidsstyrning av den fläktstyrda ventilationen betyder väldigt mycket i lokaler där uteluftsflödet kanske kan sänkas till under en tiondel under en mycket stor andel av tiden när lokalen inte används av människor.
7) Behovsstyrning görs oftast genom att uteluftsflödet utöver ett minimivärde styrs av koldioxidhalten, och det kan spara mycket energi genom att minimera ”överventilering” i lokaler med mycket varierande antal människor.
