Här följer några saker som är osäkra (okända) följt av några kommentarer. Åsikterna kan säkert gå isär om hur relevanta alla saker nedan verkligen är som svar på frågan. Eftersom byggnaden kommer att stå i kanske 100 år så är det dock mycket som kommer att hända under byggnadens livstid som vi inte har en aning om idag. Energipriset. Av många olika skäl så är det ingen som vet vad 1 kWh köpt energi kommer att kosta om 15 år, om 35 år och om 75 år. Det här gäller oavsett om det handlar om el, … [Läs mer...] om … och svarar 4/26
BYGGFRÅGAN SVAR
… och svarar 3/26
Här måste man skilja på den värme som tillförs byggnaden av aktiv uppvärmning, alltså uppvärmningssystemet, och all värme som tillförs byggnaden som passiv värme. När det gäller passiv värme kan man skilja på fyra helt olika bidrag som kommer från människor (personvärme), passiv solvärme via fönster, lite värme som tillförs byggnaden från tappvarmvattnet, och mycket värme som tillförs byggnaden från all elanvändning inomhus (förutom elen till den aktiva uppvärmningen och till tappvarmvattnet). … [Läs mer...] om … och svarar 3/26
… och svarar 2/26
Här visas först en figur (som är något av en personlig favorit) och som visar att en byggnad verkligen är ”omringad” av fukt som kommer uppifrån, från sidan, nerifrån, och dessutom inifrån! Figuren har kopierats under förra årtusendet från en skrift, tror att den hette ”Gullfiber Isolerteori”, men här kanske någon läsare kan hjälpa till så att vi får en riktig referens! I tabellen finns en sammanställning av de olika fuktkällorna, följt av några kommentarer: Markfukt. Vatten i mark är … [Läs mer...] om … och svarar 2/26
… och svarar 1/26
Här visas svaren först, och alla förklaringar efteråt. a) Figuren till höger visar hur lufttrycket fördelar sig för inne– och uteluft. För den kallare och tyngre uteluften gäller att lufttrycket ökar nedåt med 14 Pa för varje m, och för den varmare och lättare inneluften är motsvarande ökning bara 12 Pa per m. Lufttrycken visas därför med två linjer med olika lutning, där lutningarna motsvarar de här olika tryckgradienterna. Luft läcker alltid från högre till lägre lufttryck, vilket visas … [Läs mer...] om … och svarar 1/26
… och svarar 6/25
Problemet är att ytsnålt boende missgynnas mycket kraftigt när energianvändning per m2 golvarea är jämförelsetalet. Att bo med en mindre golvarea per person är generellt mer energieffektivt eftersom energianvändningen per person då minskar för aktiv uppvärmning och eventuell aktiv kyla. Om man t ex har en byggnad där all köpt energi utgörs av elenergi och kravet är max 50 kWh / (m2 år) så visar exemplen från tabellen i frågan att man överskrider kraven i tre fall av åtta, utan att använda en … [Läs mer...] om … och svarar 6/25
… och svarar 5/25
a) Elasticitetsmodulen. Enheten är Pa (för stål handlar det om ca 200 GPa). Det här begreppet behandlas i Byggfrågan nr 2, 2025. b) Anisotropi. Det här begreppet behandlas i Byggfrågan nr 3, 2025. c) Värmekonduktivitet, värmeledningsförmåga och λ–värde är tre olika namn för samma sak. Enheten är W / (m °C). Det här begreppet behandlas i Byggfrågan nr 3, 2025. d) Solenergitransmission och solvärmeinläckning är två olika namn för samma sak. Det här begreppet behandlas i Byggfrågan nr 6, … [Läs mer...] om … och svarar 5/25
… och svarar 4/25
Här måste man skilja mellan absolut och relativ luftfuktighet. Absolut luftfuktighet kallas även för ånghalt. Beteckningar och enheter är v, g/m3, respektive RF, %. Mättnadsånghalten (som finns i tabellen) motsvarar den maximalt möjliga ånghalten vid olika lufttemperatur. Fukttillskottet (2 g/m3 i exemplet) är ånghalten för inneluften minus ånghalten för uteluften. Den relativa luftfuktigheten anger hur mycket vattenånga luften innehåller som andel (eller procentuellt) i förhållande till … [Läs mer...] om … och svarar 4/25
… och svarar 3/25
a) Anisotropi avser att ett material har olika egenskaper i olika riktningar. Trä är typexempel på ett anisotropt material, och för trä handlar det om olika egenskaper i tre olika riktningar: • Parallellt med fibrerna. • Vinkelrätt mot fibrerna, men parallellt med årsringarna. • Vinkelrätt mot både fibrerna och årsringarna. b) Värmekonduktivitet (λ-värde) avser den totala specifika värmetransporten i ett material. Här ingår värmeledning, intern värmestrålning i materialets porer och även … [Läs mer...] om … och svarar 3/25
… och svarar 2/25
a) Elasticitetsmodulen är ett mått på ett fast materials styvhet. Ju styvare material desto mer måste det belastas för att uppnå en given töjning. Elasticitetsmodulen definieras som kvoten mellan mekanisk spänning och relativ töjning av materialet. Den gäller för material som är elastiska, alltså där materialet efter avlastning återgår (fjädrar tillbaka) till ursprunglig dimension. Den egenskapen har nästan alla fasta material inom något belastningsområde. Stål kännetecknas av en mycket hög … [Läs mer...] om … och svarar 2/25
… och svarar 1/25
Svar: Förutom de korta svar som efterfrågas finns (som vanligt) vissa förklaringar och kommentarer nedan. a) LOD = Lokalt omhändertagande av dagvatten. b) NR = Nybyggnadsregler. Det här var reglerna som gällde innan Boverkets Byggregler. Samma förkortning används även för ett nummer. NR betyder också Nationalräkenskaperna och är dessutom landskod för landet Nauru. Naturgummi betecknas också med NR (Natural Rubber). c) VVS = Värme, ventilation och sanitet. Observera att inget V här betyder … [Läs mer...] om … och svarar 1/25