Följande svar är mer utförligt än vad som skulle krävas för full poäng (det här kommer inte att upprepas i fortsättningen eftersom det brukar vara så). När det gäller fukt är det jätteviktigt att skilja mellan vatten och vattenånga. När det gäller vattenånga är det i sin tur jätteviktigt att skilja mellan absolut luftfuktighet (ånghalt) och relativ luftfuktighet (RF). I mark finns vattenånga i markens luft (porer och mellanrum). Här måste man alltid räkna med att RF kan vara 100 %, eftersom … [Läs mer...]
… och svarar 5/23
Grundproblemet är att innetemperaturen beror på både värmetillskott från aktiv uppvärmning (uppvärmningssystemet, oftast via radiatorer) och från passiv uppvärmning via elanvändning inomhus, passiv solvärme via fönster, kroppsvärme från människor och värmeavgivning från tappvarmvatten till inneluften. Följande figur visar byggnaders energibalans mycket förenklat. Se gärna artikeln om det här i Bygg & teknik nr 4, 2019, för mer förklaringar. Följande svar är mer utförligt än vad som skulle … [Läs mer...]
… och svarar 4/23
Vid –15 °C är mättnadsånghalten 1,4 g/m3. Vid 19 °C är mättnadsånghalten 16,3 g/m3. Vid 22 °C är mättnadsånghalten 19,4 g/m3. Vid 25 °C är mättnadsånghalten 23,0 g/m3. Ånghalten ute vid –15 °C blir 0,93 · 1,4 = 1,30 g/m3. Ånghalten inne blir 1,30 + 1,0 = 2,30 g/m3. a) RF inne blir 2,30 / 16,3 = 14 %. Daggpunkten inne blir –9 °C. b) RF inne blir 2,30 / 19,4 = 12 %. Daggpunkten inne blir –9 °C. c) RF inne blir 2,30 / 23,0 = 10 %. Daggpunkten inne blir –9 °C. Daggpunkten inne blir alltså –9 … [Läs mer...]
… och svarar 3/23
99,99 %. De här fyra siffrorna är ju ett resultat av slumpen, och det är då en chans på 10 000, alltså 0,01 % sannolikhet att det råkar vara rätt. Det rätta kan ju vara allt från 00,00 till 99,99, och det ger 10 000 olika alternativ. För den här typen av tekniska beräkningar är det ofta rimligt att svara med 3 gällande siffror, alltså 16,5 MWh/år i det här fallet. Fortfarande gäller att decimalen med tiondels MWh förmodligen är fel, men det kan ändå vara rimligt att använda tre gällande … [Läs mer...]
… och svarar 2/23
a) Fukt: Moisture, damp. (Luftfuktighet = Humidity). b) Radon: Radon. c) Köldbrygga: Thermal bridge. d) Thermals: Termik, skorstenseffekt. (Kallas även chimney effect på engelska). e) Building services engineering: Installationsteknik. f) Sewage: Avlopp. … [Läs mer...]
… och svarar 1/23
Tabellen ger en förenklad sammanställning som svar. Sammanfattningen är att en fuktskada oftast medför olika konkreta problem. Om man däremot har för hög radonhalt och inte har något mätresultat är det ingen som kommer att klaga, eftersom ingen märker något onormalt. Överdödligheten för lungcancer på grund av för hög radonhalt kommer inte att märkas för en enskild byggnad. Ett problem som märks först i cancerstatistiken är mycket abstrakt. När det gäller de olika problem som kan orsakas av … [Läs mer...]
… och svarar 6/22
Rätt svar: a, c och g. Några korta kommentarer a) ”Det fungerar bra att uppskatta inverkan av termik (skorstenseffekt) genom att multiplicera höjdskillnaden med temperaturskillnaden och sedan med en konstant.” Rätt. Inverkan av termik ökar ju ungefär linjärt med både höjdskillnad och temperaturskillnad. b) ”Konvektion, vind och termik är de tre drivkrafter som orsakar tryckskillnader och ventilation i byggnader.” Nej, konvektion är fel. Det är fläktar (fläktstyrd ventilation) som är den … [Läs mer...]
… och svarar 5/22
Rätt svar d, e, g och h. Några korta kommentarer a) ”Termiskt inneklimat är ett vidare (bredare) begrepp än termisk komfort.” Nej, det är tvärtom. Termiskt inneklimat avser ”bara” rummets egenskaper, men termisk komfort inkluderar även människan med aktuell klädsel och aktivitet. b) ”Både lukter och luktlösa föroreningar kan påverka det termiska inneklimatet negativt.” Nej, lukter och luktlösa föroreningar handlar om luftkvalitet, inte om termiskt inneklimat. c) ”Ekvivalent temperatur … [Läs mer...]
… och svarar 4/22
Rätt svar g. Förklaringar och kommentarer Några grundbegrepp om luftfuktighet: – Relativ luftfuktighet är luftens ånghalt dividerad med dess mättnadsånghalt. Betecknas med RF och kan anges som en kvot (dimensionslöst) eller med enheten %. – Ånghalt kan alltså beräknas genom att multiplicera mättnadsånghalten med den relativa luftfuktigheten. – Ånghalt och absolut luftfuktig het är samma sak. Betecknas med v och anges här i enheten g/m3. – Fukttillskott är ånghalten inne minus ånghalten … [Läs mer...]
… och svarar 3/22
Rätt svar c och h. Några korta kommentarer a) En fuktkälla finns normalt där den relativa luftfuktigheten är som högst. Fel. En fuktkälla finns normalt där den absoluta luftfuktigheten (ånghalten) är som högst. b) I begreppet byggfukt ingår allt fuktinnehåll i porösa material vid inbyggnad (nybyggnad). Fel. Byggfukt avser skillnaden mellan fuktinnehållet vid inbyggnad och senare vid jämvikt, alltså efter uttorkningen till jämvikt. c) Ånghalten inne kan beräknas som fukttillskottet plus … [Läs mer...]