a) Egenkonvektion avser en rörelse (strömning) i en vätska eller gas som orsakas av termik (skorstenseffekt). Grunden för termik är att man har en temperaturskillnad, som i sin tur medför en densitetsskillnad. Den varmare delen av en vätska eller gas har en lägre densitet och har därmed en drivkraft för att stiga uppåt, medan det är tvärtom med den kallare delen. Ett exempel är när uteluften som värms närmast en solbelyst yttervägg stiger uppåt. Ett annat exempel är när inneluften närmast … [Läs mer...]
… och svarar 8/19
Observera att följande svar är mycket mer utförligt än vad som krävs för full poäng. a) Daggpunkt. Kommentar: ”Kondenstemperatur” vore egentligen ett mer logiskt namn eftersom det avser den (lägre) lufttemperatur som motsvarar gränsen till att kondens bildas. b) Fukthalt. Kommentar: Det är viktigt att skilja mellan fukthalt och fuktkvot (fuktkvot behandlas av Byggfrågan i nr 5 2019). c) Fukttillskott. Kommentar: Ju högre fukttillskott desto högre är fuktbelastningen och därmed risken för … [Läs mer...]
… och svarar 7/19
Observera att följande svar är mycket mer utförligt än vad som krävs för full poäng. 1) Olika luftfuktighet. På vintern är luftfuktigheten lägre inomhus, och detta gäller både absolut och relativ luftfuktighet. Detta beror på att den kalla uteluften på vintern inte kan innehålla lika mycket vattenånga som den varmare uteluften på sommaren. Torrare luft inne vintertid medför att det känns något kallare vid samma lufttemperatur, eftersom kroppen avger mer vattenånga genom diffusion genom huden. … [Läs mer...]
… och svarar 6/19
Luftflöde Kommentar 1 Uteluft Tillförs utifrån. 2 Avluft Lämnar byggnaden. 3 Återluft Frånluft som förs åter och blir tilluft. 4 Tilluft Till rummet. 5 Frånluft Från rummet. 6 Exfiltration Luftläckning utåt. 7 Infiltration Luftläckning inåt. 8 Cirkulationsluft I samma rum (t ex en takfläkt). 9 Överluft Från ett rum till ett annat (via springan under en … [Läs mer...]
… och svarar 5/19
u= mwm0 u = fuktkvot, dimensionslös, anges oftast i % mw = massan för den förångningsbara fukten i ett material, kg m0 = massan för det torra materialet, kg Kommentarer (som egentligen inte efterfrågas). Fuktkvoten används för att ange fuktinnehållet i ett poröst material som till exempel trä. Den förångningsbara fukten, alltså fuktinnehållet, avser den fukt som avges från materialet efter uttorkning vid cirka 105 °C. Fuktkvoten kommer att överstiga 100 % om fuktinnehållets massa … [Läs mer...]
… och svarar 4/19
a) b) c) d) e) f) g) h) VP = Värme, primär (värmesystem, primärvatten). VV = Varmvatten (tappvarmvatten). SP = Spjäll. S = Spillvatten. T = Tilluftskanal. MT = Termometer (mätare, temperatur). VVS = Värme, ventilation, sanitet. VS = Värme, sekundär (värmesystem, sekundärvatten). Några kommentarer: VP, värme primär, avser fjärrvärmenätet, före värmeväxlaren i undercentralen. VS, värme sekundär, avser byggnadens vattenburna värme-system, efter värmeväxlaren i … [Läs mer...]
… och svarar 3/19
Observera att följande svar är betydligt mer utförligt än vad som krävs för full poäng. Första sättet: Uteluftsflödet begränsar fukttillskottet, vilket minskar risken för fuktskador. Fukttillskottet definieras som skillnaden mellan ånghalten (den absoluta luftfuktigheten) inne och ute. Ju högre fukttillskott desto högre är fuktbelastningen av vattenånga i inneluften som under olyckliga omständigheter kan medföra fuktskador. Här handlar det om ventilationens allmänna funktion med att föra bort … [Läs mer...]
… och svarar 2/19
• Elanvändning inomhus • Passiv solvärme • Personvärme • Värmeavgivning från tappvarmvatten Några korta kommentarer till svaret (som egentligen inte efterfrågas): El används i byggnader till ”tusen” olika ändamål såsom belysning, fläktar, pumpar, datorer, kylskåp, med mera, med mera. All den här elanvändningen bidrar med mycket passiv värme. Passiv solvärme (solvärmeinläckning) avser i första hand solvärme via fönster, men man har också en inverkan genom att solstrålningen höjer … [Läs mer...]
… och svarar 1/19
Utvändig värmeisolering, alltså mellan källarytterväggens betong och mark, är en stor fördel eftersom det ger högre temperatur, och därmed lägre relativ luftfuktighet i källarväggen. Den här temperaturhöjningen skyddar mot vattenångan i marken. Man bör välja ett värmeisoleringsmaterial, till exempel cellplast, som är både dränerande och kapillärbrytande. Med både utvändig värmeisolering, och dräneringsgrus utanför, har man då en dubbel säkerhet för dränering och mot kapillärsugning. Dränering … [Läs mer...]