När den absoluta luftfuktigheten (ånghalten) är given så är den relativa luftfuktigheten (RF) kraftigt temperaturberoende, vilket i sin tur orsakas av mättnadsånghaltens kraftiga temperaturberoende. RF stiger snabbt när tempereraturen sjunker och tvärtom.
Vädret
I figuren som hör till frågan visas den mest förenklade grundprincipen för luftströmning vid högtrycks- respektive lågtrycksväder. Nära marken blåser det från ett område med högtryck till ett område med lågtryck, och en bit upp i atmosfären strömmar luften tillbaka åt andra hållet. I ett område med lågtrycksväder stiger då luften från nära markytan och uppåt. Temperaturen i atmosfären sjunker normalt med höjden över markytan (luftens temperatur i en nedre delen av atmosfären kan sjunka ca 6 °C per km över marken). När luftens temperatur då sjunker så kommer RF att stiga. Efter att RF 100 % uppnåtts (vid den så kallade daggpunkten) kommer vattenånga övergå till små vattendroppar och bilda moln. Om det bildas kraftiga moln (regnmoln) så kan det regna över området med lågtryck.
I ett område med högtrycksväder är det tvärtom så att luft sjunker ner mot marken, och då medför stigande lufttemperatur att RF sjunker vilket motverkar molnbildning. Molnfritt är ju typiskt för högtrycksväder.
Byggnaden
Vid exfiltration sjunker temperaturen för den utläckande luften när det är kallare ute än inne, vilket gäller kanske
99 % av tiden för de flesta byggnader. När luftens temperatur sjunker så stiger RF. På grund av att det normalt finns mer vattenånga i inneluften jämfört med uteluften så kan den utläckande luften längre ut i byggnadskonstruktionen (eller till exempel på en kallvind) nå daggpunkten, varvid kondens bildas. Under olyckliga omständigheter kan den utläckande inneluften orsaka en fuktskada även om det inte bildas kondens om RF är tillräckligt hög under tillräckligt lång tid.
Figuren nedan är en motsvarighet till figuren i frågan. Ånghalterna visar ett exempel där fukttillskottet är 7 – 5 = 2 g/m3. Ånghalten 5 g/m3 ute motsvarar en dag med till exempel 2 °C och 90 % RF ute. (Med 7 g/m3 inne så är RF inne till exempel 36 % vid 22 °C.) I det här exemplet skulle den utläckande luften kunna kondensera vid drygt 5 °C temperatur längre ut i till exempel en yttervägg, och det fenomenet kan då jämföras med molnbildning vid lågtrycksväder.
Vid infiltration stiger normalt temperaturen för den inläckande luften varvid RF sjunker, så infiltration motsvarar normalt ingen risk för fuktskada. Tvärtom så kan infiltrationen verka uttorkande på materialen t ex i en yttervägg.
Likheterna
Likheten mellan lågtrycksväder och exfiltration i en byggnad är alltså att lufttemperaturen sjunker och RF stiger. Lågtrycksväder brukar ju motsvara fuktigt väder, och exfiltration medför på motsvarande sätt att t ex en yttervägg blir fuktigare.
Högtryck brukar motsvara torrt väder, och infiltration i en byggnad brukar också motsvara torra förhållanden. Observera att det här gäller även när det regnar, eftersom vatten och vattenånga här fungerar helt olika.
Viktiga skillnader
Det är absolut inte så att högtrycksväder medför att uteluft trycks in i byggnader, och lågtrycksväder medför inte heller att inneluften sugs ut. Vid högtryck respektive lågtryck är det absoluta lufttrycket högre respektive lägre både ute och inne. Drivkrafterna för tryckskillnaden mellan ute- och inneluft är i stället termiken (skorstenseffekten), hur mycket det blåser och hur den fläktstyrda ventilationen fungerar.
När den absoluta luftfuktigheten (ånghalten) är given så är den relativa luftfuktigheten (RF) kraftigt temperaturberoende, vilket i sin tur orsakas av mättnadsånghaltens kraftiga temperaturberoende. RF stiger snabbt när tempereraturen sjunker och tvärtom. 
