Grundproblemet är att innetemperaturen beror på både värmetillskott från aktiv uppvärmning (uppvärmningssystemet, oftast via radiatorer) och från passiv uppvärmning via elanvändning inomhus, passiv solvärme via fönster, kroppsvärme från människor och värmeavgivning från tappvarmvatten till inneluften. Följande figur visar byggnaders energibalans mycket förenklat. Se gärna artikeln om det här i Bygg & teknik nr 4, 2019, för mer förklaringar. Följande svar är mer utförligt än vad som skulle krävas för full poäng.
Tanken är att den hyresgäst som har högre innetemperatur ska betala extra för sin uppvärmning eftersom det förutsätts att man då har valt att öppna sina radiatorventiler lite extra. En högre innetemperatur, kanske 24 °C, kan dock i vissa fall bero på att hyresgästen tvärtom har strypt sina radiatorventiler lite extra, men att den hyresgästen samtidigt har ovanligt mycket passiv värme i sin lägenhet. I det följande jämför vi familjerna (hyresgästerna) A och B som bor i lägenheter som är lika stora.
Familj A. En av personerna i familj A vill minska energibehovet för aktiv uppvärmning, och har därför strypt radiatorventilerna
lite extra. När innetemperaturen stiger på grund av stora värmetillskott av passiv värme så blir effekten densamma, eftersom termostaterna då stryper radiatorventilerna automatiskt. Av alla familjer i flerbostadshuset så bidrar därför familj A till lägre kostnader för aktiv uppvärmning än de flesta.
Familj A bor dock i en lägenhet som har väldigt stora värmetillskott från passiv värme. Familj A består av 6 personer, så
passiv värme av kroppsvärme är ovanligt hög. Samtidigt är elanvändningen mycket hög, bland annat på grund av att flera
tonåringar i familjen ägnar mycket tid åt dataspelande med mycket kraftfulla och därmed elslukande datorer som avger
mycket passiv värme. En person i familjen har ett ovanligt stort intresse för matlagning, så ugn och spis används väldigt
mycket. Familjens totala användning av hushållsel är väldigt hög. Den här lägenheten har också stora fönster orienterade
mot sydost och sydväst, så man får extra mycket passiv solvärme under uppvärmningssäsongen. Värmeavgivningen från
tappvarmvattnet, främst från rören på grund av varmvattencirkulationen (VVC) är också ovanligt stor. Det kan också
vara så att den här lägenheten ligger på bottenvåningen direkt ovanför husets undercentral för fjärrvärme, så att man får
mycket intern passiv värme via direktkontakten med undercentralen som är byggnadens varmaste rum (om man inte har
en bastu).
På grund av väldigt mycket passiv värme så är innetemperaturen ofta 23 – 25 °C under uppvärmningssäsongen i
familj A:s lägenhet. Samtidigt är som sagt familjens energibehov för aktiv uppvärmning ovanligt litet, men den höga
innetemperaturen i lägenheten medför att man får betala ovanligt mycket för en ovanligt liten förbrukning av fjärrvärme
till radiatorerna, vilket är orättvist. Samtidigt får man naturligtvis betala ovanligt mycket för sin höga förbrukning av
hushållsel, vilket är helt rättvist.
Familj B. Här bor 2 personer, som ofta är bortresta så att lägenheten står tom. När de är hemma används mycket
lite hushållsel. Lägenhetens fönster vetter mot norr, så bidraget från passiv solvärme via fönstren är minimalt under
uppvärmningssäsongen. Radiatorventilernas inställning är mycket lika som för familj A. På grund av minimala bidrag
från passiv värme så är dock energibehovet för aktiv uppvärmning ovanligt stort. Innetemperaturen är oftast 20 – 21 °C
under uppvärmningssäsongen. Den förhållandevis låga innetemperaturen i lägenheten medför att man får betala ovanligt
lite för en ovanligt hög förbrukning av fjärrvärme till radiatorerna, vilket är orättvist.
Byggnadens värmeförluster är mycket viktiga för hur mycket den passiva värmen inverkar. Ju lägre värmeförluster
byggnaden har, desto större andel av värmeförlusterna kommer att täckas av passiv värme. Med mycket låga värmeförluster
och mycket passiv värme kommer innetemperaturen ofta stiga över t ex 20 – 21 °C även under uppvärmningssäsongen,
eftersom den passiva värmen saknar termostat. För en byggnad med mindre värmeförluster blir därför orättvisan större
av det som förklaras ovan.