Rätt svar: a, c och g. Några korta kommentarer a) ”Det fungerar bra att uppskatta inverkan av termik (skorstenseffekt) genom att multiplicera höjdskillnaden med temperaturskillnaden och sedan med en konstant.” Rätt. Inverkan av termik ökar ju ungefär linjärt med både höjdskillnad och temperaturskillnad. b) ”Konvektion, vind och termik är de tre drivkrafter som orsakar tryckskillnader och ventilation i byggnader.” Nej, konvektion är fel. Det är fläktar (fläktstyrd ventilation) som är den … [Läs mer...] om … och svarar 6/22
BYGGFRÅGAN SVAR
… och svarar 5/22
Rätt svar d, e, g och h. Några korta kommentarer a) ”Termiskt inneklimat är ett vidare (bredare) begrepp än termisk komfort.” Nej, det är tvärtom. Termiskt inneklimat avser ”bara” rummets egenskaper, men termisk komfort inkluderar även människan med aktuell klädsel och aktivitet. b) ”Både lukter och luktlösa föroreningar kan påverka det termiska inneklimatet negativt.” Nej, lukter och luktlösa föroreningar handlar om luftkvalitet, inte om termiskt inneklimat. c) ”Ekvivalent temperatur … [Läs mer...] om … och svarar 5/22
… och svarar 4/22
Rätt svar g. Förklaringar och kommentarer Några grundbegrepp om luftfuktighet: – Relativ luftfuktighet är luftens ånghalt dividerad med dess mättnadsånghalt. Betecknas med RF och kan anges som en kvot (dimensionslöst) eller med enheten %. – Ånghalt kan alltså beräknas genom att multiplicera mättnadsånghalten med den relativa luftfuktigheten. – Ånghalt och absolut luftfuktig het är samma sak. Betecknas med v och anges här i enheten g/m3. – Fukttillskott är ånghalten inne minus ånghalten … [Läs mer...] om … och svarar 4/22
… och svarar 3/22
Rätt svar c och h. Några korta kommentarer a) En fuktkälla finns normalt där den relativa luftfuktigheten är som högst. Fel. En fuktkälla finns normalt där den absoluta luftfuktigheten (ånghalten) är som högst. b) I begreppet byggfukt ingår allt fuktinnehåll i porösa material vid inbyggnad (nybyggnad). Fel. Byggfukt avser skillnaden mellan fuktinnehållet vid inbyggnad och senare vid jämvikt, alltså efter uttorkningen till jämvikt. c) Ånghalten inne kan beräknas som fukttillskottet plus … [Läs mer...] om … och svarar 3/22
… och svarar 2/22
Rätt svar: b och d. Kommentarer Allt handlar om linjära samband, så inga särskilda ekvationer behöver användas. För alla förändringar i procent måste man ha klart för sig vad som är utgångspunkten, och det är ju ”nuläget” som beskrivs i början av frågan. Alla minskningar (besparingar) över 25 % är alltså rätt. a) 9 min och 30 s är 9,5 min. (12 – 9,5) / 12 = 0,21 = 21 %. b) 8 min och 30 s är 8,5 min. (12 – 8,5) / 12 = 0,29 = 29 %. Rätt. c) (7 – 6) / 7 = 0,14 = 14 %. d) (7 – 5) / 7 = 0,28 = … [Läs mer...] om … och svarar 2/22
… och svarar 1/22
Rätta svar b, d och h. Kommentarer Tänk noga på frågans avgränsning: Det handlar om ökad risk för fuktskada på grund av fuktkonvektion, inget annat. a) ”Luftläckningen sker inåt, så kallad infiltration.” Fel. Det är tvärtom luftläckning utåt, så kallad exfiltration, som medför en risk. b) ”Fler personer vistas hemma.” Rätt. Ju fler personer desto högre blir fukttillskottet, och då ökar risken. c) ”Det är riktigt varmt ute.” Fel. Inverkan av termik (skorstenseffekt) ökar med ökande … [Läs mer...] om … och svarar 1/22
… och svarar 6/21
a) Medelstrålningstemperatur. b) Operativ temperatur. c) Daggpunkt. d) Ekvivalent temperatur. e) Komforttemperatur. f) Strålningstemperaturasymmetri. … [Läs mer...] om … och svarar 6/21
… och svarar 5/21
a) Mekanisk frånluft medför normalt att det är undertryck inne över hela byggnadshöljet. Termiken (skorstenseffekten) medför att undertrycket är som störst i golvnivå och som minst i taknivå (under vindsbjälklaget). Den här inverkan är som störst när det är som kallast ute, och inverkan är noll om man har samma temperatur inne och ute en varm sommardag. Termikens inverkan kan förklaras med fyra steg: 1) Olika lufttemperatur inne och ute. 2) Olika densitet för luften inne och ute. 3) Olika … [Läs mer...] om … och svarar 5/21
… och svarar 4/21
Själva svaren är markerade med fet stil nedan, medan förklaringarna motsvarar ”lite extra”. För den här typen av enkla beräkningar är stationära förhållanden en förutsättning, alltså att man har en jämvikt så att inget ändras med tiden. a) Värmeflöde (värmeflödestäthet), W/m2. En förutsättning är naturligtvis att temperaturskillnad och värmemotstånd har samma avgränsning och gäller t ex för ett visst materialskikt eller en viss konstruktion. Här ingår värmeflödet på grund av transmission, men … [Läs mer...] om … och svarar 4/21
… och svarar 3/21
Här gäller det att tänka efter vilken höjdskillnad man ska räkna på. Eftersom tryckskillnaden är noll mitt emellan golv och tak så ska man räkna på halva höjden mellan golv och tak. Att man har ett invändigt undertryck i golvnivå och samtidigt ett invändigt övertryck i taknivå motsvarar ett ”grundfall” för byggnader. Huvudregeln är alltid att undertryck i en byggnad minskar med höjden, medan övertryck i en byggnad ökar med höjden. Det här förutsätter att det är kallare ute än inne, och det … [Läs mer...] om … och svarar 3/21
