a) ”Det fungerar bra att uppskatta inverkan av termik (skorstenseffekt) genom att multiplicera höjdskillnaden med temperaturskillnaden och sedan med en konstant.” Rätt. Inverkan av termik ökar ju ungefär linjärt med både höjdskillnad och temperaturskillnad.
b) ”Konvektion, vind och termik är de tre drivkrafter som orsakar tryckskillnader och ventilation i byggnader.” Nej, konvektion är fel. Det är fläktar (fläktstyrd ventilation) som är den tredje drivkraften.
c) ”Vid anslutningen mellan en yttervägg och ett golv sammanfaller ofta köldbryggor och otätheter i konstruktionen, och det kan medföra ett problem när man t ex ska tolka mätresultatet från en värmekamera, alltså termografering.” Rätt. Om man har undertryck inne en kall vinterdag så kommer luftläckningen (infiltrationen) att medföra lägre yttemperaturer på insidan där läckaget sker. Om man även har en köldbrygga där läckaget sker så kommer köldbryggan också medföra lägre yttemperatur på insidan.
d) ”Krav på lufttäthet brukar anges per m2 golvarea.” Nej, lufttätheten ska anges per m2 för byggnadshöljet.
e) ”Med tryckmetoden mäter man lufttätheten för byggnadshöljet inklusive alla ventilationsöppningar.” Nej, alla ventilationsöppningar ska tätas innan mätning. Det är ju själva byggnadshöljets lufttäthet utan avsedda ventilationsöppningar som man vill testa.
f) ”Man bör mäta lufttätheten genom att bestämma luftläckningen både med övertryck och undertryck, och sedan använda det högsta värdet som ett resultat för luftläckningen.” Nej, man ska använda medelvärdet av mätresultaten vid övertryck och undertryck.
g) ”Vid mätningar med tryckmetoden är påverkan av termik och vind normalt ganska liten eftersom man mäter vid så pass hög tryckskillnad.” Rätt. Att man mäter vid en så hög tryckskillnad som 50 Pa medför oftast att påverkan av termik och vind är ganska liten, alltså mycket mindre än 50 Pa. Man ska dock absolut inte mäta vid kraftig vind, eftersom vindens påverkan då är för stor, och det går då inte att läsa av en ”bra” tryckskillnad mellan inne- och uteluft eftersom tryckskillnaden då varierar hela tiden.
h) ”Resultatet från en tryckprovning kan anges som ett resultat i Pa eller som ett resultat i m3/h.” Nej, eftersom resultatet gäller vid en konstant tryckskillnad (50 Pa) så är tryckskillnaden i Pa inget ”resultat”. Från själva mätningen fås ett luftflöde i l/s eller m3/h. Man brukar sedan ange resultatet i l / (s m2 byggnadshölje). För länge sedan angavs resultatet i stället som luftflödet i m3/h förhållande till den invändiga volymen i m3, alltså som oms/h.
