a) En fuktkälla finns normalt där den relativa luftfuktigheten är som högst. Fel. En fuktkälla finns normalt där den absoluta luftfuktigheten (ånghalten) är som högst.
b) I begreppet byggfukt ingår allt fuktinnehåll i porösa material vid inbyggnad (nybyggnad). Fel. Byggfukt avser skillnaden mellan fuktinnehållet vid inbyggnad och senare vid jämvikt, alltså efter uttorkningen till jämvikt.
c) Ånghalten inne kan beräknas som fukttillskottet plus ånghalten ute.Rätt. Fukttillskottet definieras ju som skillnaden mellan ånghalten inne och ute.
d) En vinterdag brukar ånghalten ute vara betydligt högre jämfört med en sommardag. Fel. Det är tvärtom. När det är som kallast ute brukar ånghalten ute vara som lägst. Orsaken är att mättnadsånghalten sjunker med sjunkande lufttemperatur.
e) En vinterdag brukar ånghalten inne vara betydligt högre jämfört med en sommardag. Fel. Det är tvärtom. Samma grundorsak som i d). Det är ju uteluftens ånghalt plus fukttillskottet som är inneluftens ånghalt.
f) Högre temperatur i marken medför en viss fördel fuktmässigt genom att ånghalten i marken då blir lägre. Fel. Det är tvärtom. I mark måste man räkna med att luften kan vara mättad på vattenånga. Det innebär att relativa luftfuktigheten kan vara 100 %, och då är ånghalten lika med mättnadsånghalten. Högre temperatur i marken medför då högre ånghalt eftersom mättnadsånghalten stiger med stigande temperatur.
g) Kapillärsugning, konvektion och vindtryck är tre viktiga orsaker till fukttransport i vätskefas. Fel. Konvektion handlar enbart om luft inklusive vattenånga.
h) Ett tätskikt ska klara att fungera både som ångspärr och vara tätt mot vatten med visst övertryck.Rätt. För ett tätskikt handlar tätheten om både vattenånga och vatten.
