Här gäller det att tänka efter vilken höjdskillnad man ska räkna på. Eftersom tryckskillnaden är noll mitt emellan golv och tak så ska man räkna på halva höjden mellan golv och tak. Att man har ett invändigt undertryck i golvnivå och samtidigt ett invändigt övertryck i taknivå motsvarar ett ”grundfall” för byggnader. Huvudregeln är alltid att undertryck i en byggnad minskar med höjden, medan övertryck i en byggnad ökar med höjden. Det här förutsätter att det är kallare ute än inne, och det gäller ju nästan alltid i Sverige.
Nedan skrivs temperaturskillnaderna i täljaren i °C, eftersom skillnaden i °C och K är samma.
a) Svaret är 10 Pa undertryck inne i golvnivå. b) Svaret är 15 Pa övertryck inne i taknivå.
I fall b) har man alltså 15 Pa undertryck i golvnivå. Undertrycket minskar sedan med höjden och blir noll mitt emellan golv och tak, och för den övre halvan av byggnaden ökar sedan övertrycket från noll till 15 Pa intill taket.
c) Det finns ganska många orsaker till ett osäkert resultat:
• Vinden (blåsten) är också en faktor som påverkar tryckförhållandena. Inverkan av vind kan medföra en stor skillnad jämfört med det här beräkningsresultatet. Vindens inverkan på tryckförhållanden är både mycket svår att förutsäga och dessutom mycket varierande. Beräkningsresultatet ovan förutsätter att det är praktiskt taget vindstilla. • Fläktstyrd ventilation är ytterligare en faktor som påverkar tryckförhållandena. Om den fläktstyrda ventilationen arbetar med konstanta luftflöden så kan beräkningen stämma bra, men om de fläkstyrda luftflödena ändras så kan tryckförhållandena också ändras ganska mycket. • Neutrala lagret kan definitivt ligga på annan nivå än just i mitten. • Hur väl stämmer temperaturerna? Här har man ofta en begränsad mätnoggrannhet på ca +/– 1 °C, och det får en viss påverkan. • Hur varierar temperaturen inne, främst i höjdled? Oftast har vi ju en temperaturskiktning inne, och det blir då en viss förenkling att räkna med samma innetemperatur vid golv och tak. • Om man öppnar dörrar eller fönster så får det en stor inverkan. Om öppningen är tillräcklig stor så medför en öppen dörr eller fönster att tryckskillnaden inne-ute tenderar att ”nollställas” i höjd med dörren eller fönstret. En öppen dörr eller fönster kan delvis jämföras med punktering av ett cykel- eller bildäck, där punkteringen medför att tryckskillnaden blir noll mellan däckets in- och utsida.
