Själva svaren är markerade med fet stil nedan, medan förklaringarna motsvarar ”lite extra”. För den här typen av enkla beräkningar är stationära förhållanden en förutsättning, alltså att man har en jämvikt så att inget ändras med tiden.
a) Värmeflöde (värmeflödestäthet), W/m2. En förutsättning är naturligtvis att temperaturskillnad och värmemotstånd har samma avgränsning och gäller t ex för ett visst materialskikt eller en viss konstruktion. Här ingår värmeflödet på grund av transmission, men inte på grund av luftläckning.
b) Värmemotstånd, m2 °C / W.
c) Värmeflöde (värmeflödestäthet), W/m2. Här ingår värmeflödet på grund av transmission, men inte på grund av luftläckning.
d) Fuktflödestäthet, g / (m2 s). Avser fukttransport av vattenånga på grund av diffusion. En tillämpning är t ex att dividera fukttillskottet (ånghaltsskillnaden mellan inne- och uteluft) med summa ångmotstånd för en yttervägg, vilket ger hur mycket vattenånga som diffunderar genom 1 m2 av ytterväggen på 1 s.
e) Luftomsättning, luftväxling, ventilationsgrad, specifikt uteluftsflöde, oms/h. Kärt barn har alltså fyra namn. Det bästa namnet är egentligen specifikt uteluftsflöde. De andra namnen kan misstolkas som att t ex 0,5 oms/h innebär att all ”gammal” inneluft har ersatts med ”ny” inkommande uteluft efter 2 timmar, men så fungerar det bara för en mycket teoretisk så kallad kolvströmning och inte i praktiken.
