a) Anisotropi avser att ett material har olika egenskaper i olika riktningar. Trä är typexempel på ett anisotropt material, och för trä handlar det om olika egenskaper i tre olika riktningar:
• Parallellt med fibrerna.
• Vinkelrätt mot fibrerna, men parallellt med årsringarna.
• Vinkelrätt mot både fibrerna och årsringarna.
b) Värmekonduktivitet (λ-värde) avser den totala specifika värmetransporten i ett material. Här ingår värmeledning, intern värmestrålning i materialets porer och även interna luftrörelser (konvektion) inne i materialet. Luftläckning genom materialet ingår dock inte, alltså inte den värmetransport som orsakas av luftläckning mellan inne- och uteluft.
Värmekonduktiviteten definieras som värmetransporten exklusive luftläckning vid stationära (konstanta) förhållanden genom 1 m2 av materialet vid tjockleken 1 m och 1 °C temperaturskillnad mellan ytorna. För vanliga värmeisoleringsmaterial som innehåller mycket luft är ofta värmekonduktiviteten mellan 0,03 och 0,04 W / (m °C).
För värmeisoleringsmaterial med luft såsom vanlig cellplast och mineralull kan värmekonduktiviteten vara som lägst vid en densitet som är ca 50 kg/m3. Vid den här densiteteten kan då den totala värmetransporten vara som lägst orsakad av värmeledning i det fasta materialet, värmeledning i den interna luften, interna luftrörelser och intern värmestrålning.
c) Utmattning avser försämringen av ett materials hållfasthet orsakat av lastväxlingar (varierande belastning) som medför spänningsvariationer i materialet. Utmattning är ett mycket viktigt fenomen att ta hänsyn till för stålkonstruktioner som utsätts för många lastväxlingar. För stål kan t ex ett mycket stort antal lastväxlingar medföra att draghållfastheten ungefär halveras jämfört med draghållfastheten vid enstaka belastningar.
Stål som inte utsätts för korrosion har en mycket ovanlig egenskap eftersom det finns en utmattningsgräns. Det innebär att man efter väldigt många lastväxlingar inte längre får någon ytterligare försämring av hållfastheten. Den här gränsen för antalet lastväxlingar kan vara av storleksordningen 1 miljon. Det innebär då att man inte kan se någon skillnad på stålets hållfasthet efter t ex 2 miljoner eller 20 miljoner lastväxlingar.










