Svar: Förutom de korta svar som efterfrågas finns (som vanligt) vissa förklaringar och kommentarer nedan.
a) LOD = Lokalt omhändertagande av dagvatten.
b) NR = Nybyggnadsregler. Det här var reglerna som gällde innan Boverkets Byggregler. Samma förkortning används även för ett nummer. NR betyder också Nationalräkenskaperna och är dessutom landskod för landet Nauru. Naturgummi betecknas också med NR (Natural Rubber).
c) VVS = Värme, ventilation och sanitet. Observera att inget V här betyder vatten. Det som handlar om tappvatten och avlopp i en byggnad ingår här i begreppet sanitet.
d) SBN = Svensk Byggnorm. Det här var reglerna som gällde innan Nybyggnadsreglerna.
e) ÖD = Överluftsdon. Ett don som möjliggör överluft från ett rum till ett annat. Detta don sitter t ex mellan ett kontorsrum och en korridor, och det finns då visst krav på ljudisolering.
f) BABS = Byggnadsstyrelsens Anvisningar till Byggnadsstadgan. Det här var reglerna som gällde innan Svensk Byggnorm.
g) AMA = Allmän material- och arbetsbeskrivning. En samling av vedertagna beskrivningar för tekniska lösningar inom byggbranschen.
h) Svar 1: VS = Värme, sekundär (värmesystem, sekundärvatten). Det här avser ett vattenburet uppvärmningssystem i en byggnad. Svar 2: VS = Värme och sanitet. Här är alltså betydelsen VVS minus ventilation.
Det finns extremt många förkortningar, och det finns också en stor förkärlek för att hela tiden introducera nya förkortningar. En förkortning har ofta flera betydelser. Problemet är också att förkortningar kan bidra till att ”bygga murar” när det gäller att sprida kunskap. Motsvarande klartext kan faktiskt i stället bidra till att ”bygga broar” när det gäller att sprida kunskap.
Innan Boverkets Byggregler var det många som bara skrev NR i stället för Nybyggnadsregler i artiklar och annat, eftersom man ansåg det som självklart att alla som läste visste vad NR betydde. Den som är ung har dock ofta ingen aning om Nybyggnadsreglerna, och när man då som ung t ex läser en äldre artikel med NR så kan man tro att man läser om ett visst nummer… (gäller t ex studenter som läser äldre artiklar i samband med examensarbeten, vilket kan intygas utifrån undertecknads erfarenhet som lärare och handledare av examensarbetare.)
Klartext är egentligen bättre än förkortningar. Om man vill undvika att upprepa den längre klartexten många gånger i en text så bör man absolut börja med att förklara förkortningen i början. Man kan också samla förkortningar och fackuttryck med förklaringar i ett eget avsnitt om man skriver mycket text i en rapport eller en bok. Det är bra att alltid ha det här med ”murar” och ”broar” i bakhuvudet både när man skriver och pratar!
