• ANNONSERA
    • ANNONSERA
    • ANNONSPRISER
    • TEKNISKA DATA
    • UTGIVNINGSPLAN
  • NÄSTA NUMMER
  • PRENUMERERA
    • PRENUMERERA
    • ÖVRIGA BESTÄLLNINGAR
  • TIDNINGSARKIV
    • TIDNINGSARKIVET
    • ÄLDRE ÅRGÅNGAR
    • ARTIKELREFERENSER
    • HISTORISKA ARKIVET
  • KONTAKT
    • KONTAKT
    • OM OSS
    • HANTERING AV PERSONUPPGIFTER
  • IN ENGLISH
    • ABOUT US
    • HISTORY
    • ADVERTISING
    • AD FORMATS AND PRICES
    • TECHNICAL DATA
    • PUBLICATION SCHEDULE
    • CONTACT
  • LOGGA IN
    • Hur skapar man konto?

Bygg & teknik

Sveriges äldsta byggtidning – grundad 1909

  Annons  
  • HEM
  • ARTIKELSÖK
  • AKUSTIK OCH LJUDISOLERING
  • BETONG
  • BRANDSKYDD
  • BYGGFRÅGAN
  • FASADER
  • GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING
  • GOLV OCH GRUND
  • INFRASTRUKTUR
  • JURIDIK
  • SUNDA HUS/ENERGI
  • TAK
  • TRÄ
  • LEVERANTÖRER
Du är här: Hem / BYGGFRÅGAN SVAR / … och svarar 6/20

… och svarar 6/20

26 november, 2020

a) Tidskonstanten är ett förenklat mått på en byggnads värmetröghet. En byggnad med längre tidskonstant har en mycket bättre förmåga att ”hålla värmen”, på motsvarande sätt som en bättre termos. Man kan t ex jämföra vad som händer i en byggnad med kort respektive lång tidskontant vid ett långvarigt strömavbrott under en riktigt kall vinterperiod. Vi förutsätter här att uppvärmningssystemet är helt elberoende, som t ex vanlig vattenburen värme som är helt beroende av el till cirkulationspumpen. I byggnaden med kort tidskonstant blir det på kort tid obehagligt kallt inne, och efter en viss tid skulle läget kunna bli kritiskt genom att vatten i vissa rör fryser och frostsprängning orsakar vattenläckage. I byggnaden med lång tidskonstant sjunker innetemperaturen mycket långsammare, och det kan ta väldigt lång tid innan man riskerar minusgrader någonstans.

En byggnads tidskonstant kan förenklat uppskattas genom kvoten mellan total tillgänglig värmekapacitet i olika material och byggnadens totala specifika värmeförluster av transmission och ventilation (naturligtvis inklusive köldbryggor respektive luftläckning). Byggnadens tidskonstant påverkas alltså i princip lika mycket av t ex fördubblad värmekapacitet som av halverade värmeförluster.

Allmänt gäller att ju större en byggnad är desto mindre är värmeförlusterna av transmission i förhållande till byggnadens storlek. Principen är ju att byggnadens volym ökar med kubiken på den linjära storleken medan byggnadshöljets area, och därmed transmissionsförlusterna, ”bara” ökar med kvadraten på den linjära storleken. Om man t ex tänker sig en kub där man fördubblar den linjära storleken så ökar ju volymen med en faktor åtta medan arean bara ökar med en faktor fyra. En större byggnad får härigenom generellt mindre värmeförluster i förhållande till både volym och golvarea. Storleksskillnaden mellan t ex ett småhus och ett flerbostadshus medför därför i praktiken att flerbostadshuset normalt har en mycket längre tidskonstant, och den här skillnaden ökar ytterligare om småhuset har trästomme och flerbostadshuset har betongstomme.

1. Ett litet småhus med stomme av trä. Kort tidskonstant. Liten byggnad = stora transmissionsförluster. Liten tillgänglig värmekapacitet.
2. Ett litet småhus med stomme av betong (ovanligt). Medel tidskonstant. Liten byggnad = stora transmissionsförluster. Stor tillgänglig värmekapacitet.
3. Ett stort flerbostadshus med stomme av betong. Lång tidskonstant. Stor byggnad = små transmissionsförluster. Stor tillgänglig värmekapacitet.
4. Ett stort flerbostadshus med stomme av trä (blir allt vanligare). Medel tidskonstant. Stor byggnad = små transmissionsförluster. Liten tillgänglig värmekapacitet.

En kommentar är att både trä och betong som material har en betydande värmekapacitet. Räknat per volymenhet så lagrar trä drygt hälften så mycket värme som betong (2 m3 trä lagrar alltså mer värme än 1 m3 betong). För total tillgänglig värmekapacitet är det avgörande hur mycket material man har invändigt, alltså i princip innanför det dominerande värmemotståndet i byggnadshöljet.

b) Mest realistiskt är lägre totala specifika värmeförluster på grund av transmission och ventilation. Kan uppnås med t ex lägre U-värden, minskade köldbryggor, minskad luftläckning, tidsstyrd ventilation och värmeväxling mellan från- och tilluft.

Att öka värmekapaciteten för en befintlig byggnad genom att tillföra tonvis med material invändigt är normalt inte lika realistiskt. En framtida möjlighet för att öka värmekapaciteten är dock om tekniken med fasändringsmaterial får ett kommersiellt genomslag. Det handlar om inneslutna material med smältpunkt någonstans kring 20 °C. Man kan då lagra mycket värme tack vare smältvärmet (fasövergången mellan fast och flytande), och man behöver då inte alls så stor mängd material jämfört med om man lagrar värme genom en liten temperaturförändring i fasta material som t ex trä och betong.

Dela på:Facebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmail

Läs mer:

  • Byggfrågan – Lektor Öman frågar 6/20...
    Byggfrågan – Lektor Öman frågar 6/20...
  • SINOM
    SINOM
  • Byggfrågan – Lektor Öman frågar 6/21...
    Byggfrågan – Lektor Öman frågar 6/21...
  • Nytt kontor byggt på energipålar
    Nytt kontor byggt på energipålar
  • Wendelstrand  – en klimatpositiv stadsdel med god arkitektur
    Wendelstrand – en klimatpositiv stadsdel med god arkitektur
  • Fuktbetingade rörelser – veckbildning i tätskikt på tak av trä
    Fuktbetingade rörelser – veckbildning i tätskikt på tak av…
  • Miljövarudeklaration för sågade trävaror
    Miljövarudeklaration för sågade trävaror
  • Byggregler med nya möjligheter
    Byggregler med nya möjligheter

Inlagd i: BYGGFRÅGAN SVAR

Annonsörer

Hisab-giha_golvsystem

Sök på Bygg & teknik

Ledare

Omvärld i snabb förändring

Inför den här ledaren så tittade jag på motsvarande ledare – den sista innan sommaren – de senaste tre åren. I ledaren 2019 var det bara full fart framåt, precis som det var i större delen av världen. Ledaren handlade om klimatfrågan och hur vi ska klimatanpassa byggandet, samhället och omvärlden. Det måste till rätt stora förändringar för att nå klimatmålen, och hur ska vi kunna … [Läs hela ledaren...]

Event

Grundläggningsdagen på Stockholmsmässan

Grundläggningsdagen 2023

Grundläggningsdagen är framflyttad till 16 mars, 2023. Besök Grundläggningsdagens hemsida

Byggnytt

Batteridriven byggakustikförstärkare

Tröttnat på strul med kablage vid byggakustikmätningar? Den nya Nor282 byggakustikförstärkare kan vara lösningen på problemet. – Batteridrift upp till 90 minuter vid full effekt. – WiFi trådlös … [Läs mer...]

Digitala Heta Arbeten®

Smidigt, effektivt och – framför allt – säkert. Det är några av fördelarna som papperstillverkaren Arctic Paper Grycksbo upplever med att använda den digitala tillståndslistan för Heta Arbeten®. Nu … [Läs mer...]

Vinnaren av Nordbyggs guldmedalj

Recoma byggskivor vann Nordbyggs Guldmedalj, priset för årets mest innovativa produktnyhet 2022. Skivorna är helt tillverkade av återvunna kompositförpackningar där enbart värme och tryck används vid … [Läs mer...]

Nytt dokumentationspaket gör det enklare att bygga hållbart

Kraven på hållbart byggandet ökar. Därmed ökar även behovet att dokumentera byggmaterialens CO2-avtryck för att uppnå en Miljöbyggnads­certifiering – en uppgift som börjar hos leverantören. Nu har … [Läs mer...]

Filborna vattentorn i Helsingborg vinner Kasper Salin-priset

Under Arkitekturgalan den 7 april mottog Filborna vattentorn i Helsingborg 2021 års Kasper Salin-pris för bästa byggnad. Arkitekt är Wingårdhs med Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA) som … [Läs mer...]

Återbruk när tillfälliga Östermalmshallen blir padelhall

Nu har ett av Sveriges största återbruksprojekt öppnat. Den tillfälliga saluhallen på Östermalmstorg, som användes när den gamla Östermalmshalleni Stockholm renoverades, blir padelhall i Mölnlycke … [Läs mer...]

Ny plattform för upphandling av energiåtgärder åt fastighetsägare

Bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare har stor potential när det gäller ökad hållbarhet och energieffektivisering i sina byggnader. Många byggnader läcker energi, och därför också pengar; … [Läs mer...]

Nytt golvregelsystem speciellt anpassat för CLT/KL-trä

För att möta det stora fokus som finns för miljon och minska CO2-avtrycket än mer så har Granab Golvregelsystem tagit fram ett nytt system speciellt anpassat för CLT/KL-trä, system 8000 W. Företaget … [Läs mer...]

Svetsning av membran på platta tak

Uniroof 700 är en kompakt taksvetsmaskin utvecklad av Leister i Schweiz. Maskinen lämpar sig till svetsning av termoplastiska vattentätande membran på platta tak upp till 500m2 såväl som lutande tak … [Läs mer...]

Ny skonsam justerskruv minskar materialspillet

FAFS liknar ingen annan jus­terskruv. Lika exakt som den biter och kan skruvas i, lika enkelt och exakt kan den demonteras. Den nya justerskruven från fischer lämnar träkonstruktioner så in­takta att … [Läs mer...]

Den nya generationens takskiva

Nu presenterar Forestia ett nytt byggmaterial – den nya generationens takskiva. Ett slätt premiumtak av högsta kvalité. Slipp spackla och slipa – det är bara att limma och klicka så är det nya taket … [Läs mer...]

Förlags AB Bygg & teknik, Box 2053, 135 02 Tyresö • Telefon 08-408 861 00 © Copyright 1909 - 2019 • Alla rättigheter reserverade.