Artikelförfattare: S. Olof Mundt-Petersen, LTH, Mikael Kläth, Polygon och Anders Joelsson, Polygon
En nyligen slutförd studie av fukt- och inomhusmiljörelaterade skador, fel och brister i befintliga svenska hus och byggnader både bekräftar rådande uppfattningar och påvisar nya tidigare okända aspekter. Resultaten indikerar att närmare hälften av alla skador skapas i förvaltningsskedet. Vidare härrör en förhållandevis stor andel av alla skador till avsaknad av projektering – det vill säga att ingen eller väsentliga delar av projekteringen inte utförts alls. Sammanställningen visar även på att skador i trä och andra organiska material dominerar samtidigt som skador i dessa material till en stor del även förekommer i byggnader med betong-, stål- eller tegelstomme.
Det är sedan länge väl känt att skador, fel och brister i svenska hus och byggnader varje år skapar enorma kostnader för såväl försäkringsbolag som fastighetsägare och privatpersoner. Uppskattningsvis kan cirka 70 procent av alla skador, fel och brister härledas till fukt- och inomhusmiljö relaterade skador och problem. Utöver de faktiska kostnaderna ger skadorna ofta upphov till miljöbelastningar när byggnadsdelar och byggnadsmaterial behöver saneras, kasseras och ersättas alternativt hanteras med energikrävande torkinsatser. I sammanhanget får det inte heller glömmas bort att fukt- och inomhusmiljörelaterade skador många gånger även är tidskrävande och påfrestande för de drabbade. Sammanfattningsvis så finns det flera olika starka argument för att proaktivt arbeta för att förebygga antalet skador, fel och brister i svenska hus och byggnader.
Skada och skadeorsak
Vid skadeutredningar behöver utredaren skilja på den faktiska skadan (verkan) som uppstått, konsekvensen av skadan (konsekvens) samt den bakomliggande orsaken till skadan (orsak). Ett exempel på detta visas i Figur 1 där skadeorsaken utgöras av ett hål i en takpapp som gör att regnvatten läcker in (orsaken) och ger upphov till mikrobiella skador i form av mögel på ett vindsbjälklag i trä (verkan) som i sin tur skapar en ohälsosam inomhusmiljö (konsekvens).
Såväl skadorna som skadeorsakerna och konsekvensen av skadorna kan kategoriseras och utvärderas utifrån flera olika perspektiv och infallsvinklar beroende på hur respektive studie eller undersökning är utformad samt vilket underlag i utredningar som finns tillgängligt. En genomgång av nationella och internationella studier visar att det finns förhållandevis många studier som behandlar olika typer av kvalitativa orsaker till att skador, fel och brister. Detta innebär att orsakerna till skadorna beskrivs genom allt från bristande organisation, finansiell struktur och inköpsmodeller hos företag till stress, motivation samt attityder hos individer. Eftersom skador, fel och brister ofta är förknippat med stora kostnader så finns det logiskt sett också många studier som behandlar de ekonomiska perspektiven. Undantaget det arbete som Vattenskadecentrum och motsvarande organisationer i andra länder genomfört finns det samtidigt inte mycket forskning för tekniska aspekter som ger upphov till skador.
Läs hela artikeln i Bygg & teknik 3/2024
Teckna en prenumeration HÄR
Dela på: