Det finns ett stort antal stenvalvbroar som idag är tagna ur drift, ibland med oklart ägande, och som tidigare ingått i det gamla vägnätet. Vid utbyggnad av gång- och cykelvägar går det i vissa fall att utreda om dessa åter kan tas i drift. Stenvalvbroar som är tagna ur drift riskerar att bli förstörda med konsekvens att underliggande vattendrag påverkas. Hållbarhetsaspekterna att återanvända en stenvalvbro är många och de estetiska, miljömässiga och kulturhistoriska vinsterna är stora. … [Läs mer...] om Återanvändning av gamla stenvalvbroar
INFRASTRUKTUR
Positionering av människor vid tunnelbränder
Artikelförfattare: Karl Fridolf, WSP Sverige AB, Håkan Frantzich, Lunds tekniska högskola och Staffan Liljestrand, Bumbee Labs AB I väg- och järnvägstunnlar är det, i jämförelse med byggnader ovan mark, mycket besvärligt att tillgodose och skapa möjligheter för människor att självutrymma eller på annat sätt sätta sig i säkerhet om en brand uppstår. Det är dessutom en svår insatsmiljö för räddningstjänsten att utföra effektiva räddningsinsatser med tillfredsställande säkerhet. Många av de … [Läs mer...] om Positionering av människor vid tunnelbränder
Tre Stockholmsbroar och deras öden
Artikelförfattare: Tomas Bergström, Ramboll och Peter Collin, Ramboll/LTU. Under de senaste 8 åren har vi och våra brokollegor på Ramboll i Luleå fått förmånen att arbeta med tre stora landmärken i Stockholmsområdet. Tre stora broar som var och en varit i funktion i nästan hundra år. Otaliga gånger har de passerats av cyklister, gående, bussresenärer, tågresenärer, spårvagnsresande, bilister och båtar. Med sina silhuetter har de varit en del av stadsbilden och landskapet, någonting blicken … [Läs mer...] om Tre Stockholmsbroar och deras öden
Nu börjar arbetet med en av världens djupaste tunnelbanestationer
Artikelförfattare: Andreas Lundell, Region Stockholm Tunnelbanans Blå linje i Stockholm ska förlängas söderut från Kungs-trädgården mot Nacka och Söderort. Det första stoppet blir station Sofia på östra Södermalm. Stationen blir en av världens djupaste och arbetet kräver många nya lösningar. De nya tunnlarna ska gå i berg, rakt under Saltsjön. Det är en av förklaringarna till att stationen Sofia hamnar så djupt som 100 meter under markytan. – Under Saltsjön finns det en svaghetszon i berget … [Läs mer...] om Nu börjar arbetet med en av världens djupaste tunnelbanestationer
Bärighetsklass BK4 – hur påverkas det äldre vägnätet?
En större del av vägnätet kommer att öppnas upp för tyngre fordon. Vad innebär det för de äldre klenare byggda vägarna? Mätningar vid två vägar i Norrbotten visar att under torra förhållanden så ger de tyngre fordonen mer utmattningsslitage av asfaltlagren och att vägterrassen skyddas av att lasten sprids på fler axlar. Högre bruttolaster samma axeltryck Längre och tyngre fordon kan öka godstransporteffektiviteten i Sverige. Det statliga vägarna klassas i fyra olika bärighetsklasser, BK1 … [Läs mer...] om Bärighetsklass BK4 – hur påverkas det äldre vägnätet?
BIG BRO – Tillämpning av beslutsstöd för kantbalkar, byta eller avstå?
En vanlig underhållsåtgärd för broar är att reparera eller byta ut utsatta delar av konstruktionen som skadats av någon form av nedbrytning. En typisk konstruktionsdel som efter ett antal år kan behöva bytas ut är kantbalkar på betongbroar, som är utsatta för ett tufft klimat med vägsalter och fukt vilket gör att betongen vittrar sönder och armeringen kan börja rosta. Men när är det lämpligt att byta kantbalkarna och hur ska information från inspektioner användas? Kan det vara så att mer … [Läs mer...] om BIG BRO – Tillämpning av beslutsstöd för kantbalkar, byta eller avstå?
Tågbullernivåer vid bostadsfasader – förbättring av beräkningsmodellen
Buller från tågtrafik är ett växande problem i dagens samhälle, liksom buller från vägtrafik. Järnvägssystemen passerar genom städer och skapar buller. Nya järnvägar byggs nära befintliga bostäder och nya bostäder byggs nära befintliga järnvägar. När tåg passerar broar, växlar och plankorsningar ökar bullret väsentligt i jämförelse med när tåget kör på vanligt ballasterat spår, vilket kan störa boende i närområdet och ha negativa effekter på människors hälsa. I den beräkningsmodell för … [Läs mer...] om Tågbullernivåer vid bostadsfasader – förbättring av beräkningsmodellen
Förlängd byggtid och ökad kostnad för Förbifart Stockholm
E4 Förbifart Stockholm är ett komplext bygge som ska bli en av världens längsta sexfiliga motorvägstunnlar och är viktigt för att skapa en tillgänglig Stockholmsregion. Cirka fyra år in i byggskedet får Förbifart Stockholm en ny tid- och kostnadsplan. Orsaken är flera händelser som har inträffat sedan byggstart. – Snart fyra år in i byggskedet har ett antal risker fallit ut och nya kunskaper har tillkommit i takt med framdriften. Det gör att Trafikverket idag bedömer en byggtid på tio år som … [Läs mer...] om Förlängd byggtid och ökad kostnad för Förbifart Stockholm
Vad kan man lära sig av en 80-årig bro från Gullspång?
– Korrosionsskador i äldre betongkonstruktioner med släta armeringsstänger På Chalmers tekniska högskola började 2017 ett doktorandprojekt [1] som syftar till att förbättra kunskapen om hur betongkonstruktioners bärförmåga påverkas av åldringsprocesser. I projektet togs provkroppar från en bro i Gullspång, som byggdes 1934. Bron byggdes med släta armeringsstänger, vilket var vanligt på 1930-talet. Släta armeringsstänger används inte längre i nya konstruktioner, men de är fortfarande vanligt … [Läs mer...] om Vad kan man lära sig av en 80-årig bro från Gullspång?
Fiberarmerade komposit- material för framtidens hållbara infrastruktur i Sverige
Sverige har en lång historia i att använda fiberarmerade polymer-kompositer (FRP) i marina, transport- och energisektorer. De första ansträngningarna för att använda FRP-kompositer vid konstruktion av gångbroar började under 2011 på Chalmers i samarbete med trafik-verket. Men potentialen för FRP material och konstruktion av lätta och prisvärda broar med låga underhållskostnader är fortfarande inte konkretiserat i Sverige. I dagsläget är hållbar utveckling en viktig aspekt inom många tekniska … [Läs mer...] om Fiberarmerade komposit- material för framtidens hållbara infrastruktur i Sverige