Artikelförfattare: Göran Sällfors, Chalmers/GeoForce AB och Per-Evert Bengtsson, PEB Geoteknik AB Odränerad skjuvhållfasthet, cu, är en i många tillämpningar viktig parameter. Nu finns omfattande dokumenterat stöd för att empirin för kopplingen mellan förkonsolideringstryck och odränerad skjuvhåll­fasthet, de tre kvoterna cua/σ’c,cuDS/σ’c och cup/σ’c i de flesta fall stämmer mycket bra. Det gäller såväl för aktiv som direkt skjuvhållfasthet och passiv skjuvhållfasthet. Vidare har nya analyser … [Läs mer...] om FOKUS – Odränerad skjuvhållfasthet

Artikelförfattare: Oscar Ögren, och Anders Beijer Lundberg, ELU Konsult AB Grundförstärkningar har genomförts i alla tider, men det var först på 1970-talet som ett systematiskt förbättringsarbete startade, vilket gjorde att en stor del av de historiska byggnaderna i Gamla stan i Stockholm kunde grundförstärkas. En väldigt stor del av byggnaderna i de historiska stadskärnorna i landet är hundra år gamla eller äldre. Sedan 1970-talet har förbättringar genomförts och det är idag möjligt att borra … [Läs mer...] om Grundförstärkningar förr och nu

Artikelförfattare: Hans Gullström, Rovalin AB och Leena Haabma Hintze, Svensk Grundläggning Egentligen är det självklart. Varje produktion eller utförande som systematiseras och metodiskt upprepas och går i takt, kan revolutionera vilken bransch som helst. Kruxet är att våga ta de initiala kostnaderna, skapa de rätta förutsättningarna. Att ta risken och bryta traditionella mönster, ändra på invanda beteenden där lägsta timpris fortfarande är lika med lönsammast. Utmana billiga men ineffektiva … [Läs mer...] om Industriell pålning går ”som på räls”

Artikelförfattare: Lovisa Moritz, Trafikverket, Ordf. IEG 2.0, Per Andersson, Transportstyrelsen, Vice Ordf. IEG 2.0 och Gunilla Franzén, GeoVerkstan, Tekn. Sekreterare IEG 2.0 Under 2020 etablerade branschen IEG 2.0, för att gemensamt använda de förväntade förändringarna med konstruktionsstandarden Eurokod till att utveckla branschen. Under 2021 har den gemensamma resan fortsatt. Året har använts till att säkerställa att vår buss kommer att ta oss hela vägen till målet med en Eurokod som … [Läs mer...] om IEG – en resa med livlig debatt

Naturvårdsverket arbetar med att ta fram en vägledning för naturbaserade lösningar och länsstyrelserna ställer allt oftare krav på att erosionsskydd skall vara naturanpassade. Vad innebär detta och hur skall jag som geotekniker och projektör tänka? Historiskt har människan bosatt sig nära vatten för att nyttja vattnets möjlighet för transport när inga landbaserade vägar fanns eller var outbyggda. Närheten till vatten har alltid tilltalat människor och det är i närheten av stränder som många … [Läs mer...] om Naturbaserade lösningar mot stranderosion

Artikelförfattare: Håkan Bredenberg, Bredenberg Teknik AB, Gunnar Westberg, Sweco, Sverige och Mats Larsson, Sweco Sverige Borrning inom grundläggningstekniken handlar i stor utsträckning om att borra ner rör i marken, ner till bärkraftiga jordlager eller berg. Röret kan vara en påle, en del av en borrad spont, ett dragstag, eller någon annan komponent i grundläggarens verktygslåda. Behovet av att använda borrade rör för grundläggningsändamål kan dateras till att grundläggning flyttade in till … [Läs mer...] om Borrad grundläggning – en uppdatering

I inledningen av varje tunnelprojekt behövs en bedömning av projekttid och projektets kostnad, som är korrekt och väl avvägd. Vad vi ser i dag, både i Sverige och internationellt, är dock att en överskriden budget och förseningar snarare är regel än undantag. Vi på KTH Jord- och bergmekanik har därför initierat en serie forskningsprojekt med finansiering av Formas och BeFo. Syftet är att förbättra befintliga metoder för dessa bedömningar, samt stärka möjligheterna till en rättvis riskdelning … [Läs mer...] om Mot rättvisare riskdelning i tunnelprojekt

Hur var det nu: Riskhantering är väl att hantera risker? Men vad är egentligen en risk, och framför allt, hur hanterar man den? Riskhantering är väl något för specialister och den slutar väl som en lista över risker, som man nog skall ta hänsyn till – eller räcker det att bara förvara listan i bokhyllan? En ny vägledning från SBUF (nr 13417) hjälper geoteknikern på traven. Även om riskhantering kan upplevas som abstrakt, behöver den inte vara det. I den här artikeln vill vi visa på att … [Läs mer...] om Behöver riskhantering verkligen vara så krångligt?