Allt oftare uppmärksammas vikten av att bevara fasaderna på äldre hus i enlighet med hur de en gång såg ut när de byggdes. Det handlar om långsiktig hållbarhet och att bibehålla byggnadens kulturhistoriska värden. Många gånger har fasader renoverats och inte alltid har detta gjorts med material och estetik som överensstämmer med originalet, med stommens förutsättningar etc. Fasadrestaurering Att återställa en putsad fasad till tidigare skick för att bevara dess kulturvärden kräver ofta en … [Läs mer...] om Vad sitter på väggarna? – En putsanalys som ger svar inför fasadrestaureringar
Ur senaste numret
Energieffektiva murade väggar med slimmad tjocklek
Glasfibernät och stål som appliceras i putsen eller fästes mekaniskt direkt mot väggytan möjliggör en minskning av den bärande väggens tjocklek i murade ytterväggar. Det insparade utrymmet kan användas till mer isolering och därmed bygga mer energieffektiva murade ytterväggar utan att öka den totala väggtjockleken. Väggarnas klimatavtryck minskar. Under första halvan av 1900-talet har bärande murade ytterväggar i Sverige uppförts med tegelmurverk i tjocklekar inom spannet 250 – 375 mm. Under … [Läs mer...] om Energieffektiva murade väggar med slimmad tjocklek
Solceller, energilager och laddstationer – Hur minimerar vi brandriskerna med ny teknik i äldre byggnader?
Det rör på sig i Sverige. På samma sätt som i många andra länder vaknar vi allt mer inför faktumet att det krävs en förändring. En massiv förändring som vi ännu inte greppat hur vi ska genomföra och med vilka verktyg vi bäst gör det. Målen är dock givna: Sveriges Nettoutsläpp ska 2045 vara noll, med delmål som ska uppfyllas 2020, 2030 och 2040. Utsläpp från inrikestransporter ska 2030 vara 70 procent lägre än 2010 års nivå. Dagens energisystem passar inte in i den bilden, och jakten på nya och … [Läs mer...] om Solceller, energilager och laddstationer – Hur minimerar vi brandriskerna med ny teknik i äldre byggnader?
Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat
Artikelförfattare: Mårten Lindström, More10 AB I december 2019 presenterade Kommittén för Modernare Byggregler sitt slutbetänkande. Vad kan man tycka om det? I februari 2017 tillsatte bostadsministern Peter Eriksson en utredning med namnet Kommittén för modernare bygg-regler. Uppgifterna var att analysera standardiseringsorganisationen (dec 2017), att komma med förslag till hantering av klimat- och miljödata i byggprocessen (juni 2018) och att i sitt slutbetänkande (dec 2019) ge förslag till … [Läs mer...] om Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat
Byggbranschens nytta av PBL kunskapsbanken
Artikelförfattare: Lillemor Frenkel, Directa och Viveka Zetterberg, Boverket Boverket har under de senaste tre åren tagit fram ett stort antal nya webbutbildningar, seminarier, vägledningar och nätverksaktiviteter som branschen kan ha stor nytta av. Nu behöver vi hitta vägar att nå ut till den breda och fragmenterade samhällsbyggnadsbranschen och berätta om allt som finns. Boverket har ända sedan 2014 gjort flera satsningar kring kompetensutveckling inom PBL. Det nuvarande regeringsuppdraget, … [Läs mer...] om Byggbranschens nytta av PBL kunskapsbanken
Att ändra beteende hos bostadskonsumenter är inte självklart och enkelt
Artikelförfattare: Johnny Kellner, Energi- och klimatstrateg Beteendevanor har inte förändrats i de flerbostadshus som uppförs i nutid jämfört med husen i miljonprogrammet. I dagens energieffektiva flerbostadshus får därför beteendeaspekter en allt större betydelse för energifördelningen av värme, varmvatten och hushållsel i lägenheter. Att ändra beteende är inte enbart en fråga om information och motivation utan bygger även på hushållens förmåga och handlingsutrymme, tid, kunskaper och inte … [Läs mer...] om Att ändra beteende hos bostadskonsumenter är inte självklart och enkelt
Konsultansvar – När blir en konsult skadeståndsansvarig?
Hovrätten för Övre Norrland avgjorde i november 2019 ett mål mellan ett VVS-konsultföretag och en beställare. Beställaren yrkade 4,2 miljoner kr i skadestånd på grund av att konsultföretaget varit vårdslöst. VVS-konsulten hade skrivit in en felaktig uppgift om ventilationens kapacitet i rambeskrivningen, vilken låg till grund för inhämtande av anbud för entreprenaden. En banklokal skulle byggas om till restaurang. Beställaren hade med VVS-konsultföretaget (VVS-konsulten) träffat ett muntligt … [Läs mer...] om Konsultansvar – När blir en konsult skadeståndsansvarig?
Rock & roll på KTH – 40 år av jorddynamisk forskning
1980 tillsattes vid avdelningen för jord- och bergmekanik på KTH en adjungerad professur i ämnet ”geodynamik”. Syftet var att strukturera forskningen och undervisningen inom området. Vid denna tidpunkt var vibrationsmätningar fortfarande tids- och kostnadskrävande. Under de följande 40 åren inträffade en revolution av mät- och analystekniken, tack vare tillgången till allt kraftfullare datorutrustning. Nya möjligheter öppnades att använda även avancerade mätmetoder i fält. Det blev möjligt att … [Läs mer...] om Rock & roll på KTH – 40 år av jorddynamisk forskning
CoClass för geotekniska BIM-objekt – nu finns koderna
För att en teknikdisciplin ska kunna jobba helt enligt BIM-metodik krävs det att alla objekt i modellen är digitala och bär information, bland annat avseende sina egna egenskaper och sin relation till andra objekt i den totala BIM-modellen. Det gäller även undermarksdisciplinerna geoteknik, berg, grundvatten och förorenad mark. En förutsättning för BIM på riktigt är då också att det finns ett klassificeringssystem så att alla objekt, programvaror och system kan prata med varandra, och dessutom … [Läs mer...] om CoClass för geotekniska BIM-objekt – nu finns koderna
Byggfrågan – Lektor Öman frågar… 1/20 – Konvektion
Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Mälardalens Högskola i Eskilstuna och Västerås, är här igen med en ny Byggfråga. Frågans poäng framgår, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas, där till exempel 1 p kan motsvara bara ett namn medan till exempel 10 p motsvarar en fråga som kräver ett ganska långt svar. Fråga (4 p) a) Ge en kort förklaring och dessutom något konkret exempel på egenkonvektion. b) Ge en kort förklaring och dessutom något konkret exempel på … [Läs mer...] om Byggfrågan – Lektor Öman frågar… 1/20 – Konvektion










