I konsumententreprenader som utförs på löpande räkning handlar ofta uppkomna tvister om att konsumenten anser att entreprenaden blivit för dyr. I en domstol är det, enkelt uttryckt, entreprenören som måste bevisa att priset är skäligt. Till grund för bedömningen lägger domstolen, förutom parternas eventuella avtal, entreprenörens tidsredovisningar. Vi har i en dom från Högsta domstolen 2016, men även i nyare domar, sett att brister i entreprenörens tidsredovisningar har lett till att … [Läs mer...] om Tidrapporter – hur ska de utformas för att entreprenören ska få betalt för utfört arbete?
Ur senaste numret
Minska mätfelen med bättre koll på störningar och felkällor
Ljudmätningar är en viktig del av många akustikers arbete. Oavsett om syftet är att verifiera ljudegenskaper i ny byggnad, att utreda störande ljud i en bostad, eller att utgöra underlag för en rättstvist så är det av stor betydelse att resultaten går att lita på. Det finns dock många saker som kan gå fel vid ljudmätningar i byggnad, och i denna artikel diskuteras några vanliga felkällor samt hur man som akustiker kan minimera risken att dessa påverkar det slutliga mätresultatet. Exempel ges på … [Läs mer...] om Minska mätfelen med bättre koll på störningar och felkällor
Att hantera buller, dagsljus och energi i stadsplanering
Artikelförfattare Caroline Cederström, White Arkitekter och Åsa Stenman Norlander, Norconsult AB Åtgärder för buller, dagsljus och energi motverkar varandra i många fall och vi upplever att detta sker omedvetet i projekten. Beslut tas vid olika tidpunkter som ofrånkomligen påverkar andra icke utredda aspekter negativt. Detta riskerar att göra så att de initiala stadsbyggnadsambitionerna som kommun, fastighetsägare och projektgrupp arbetat mot riskerar att försakas och istället blir projektet en … [Läs mer...] om Att hantera buller, dagsljus och energi i stadsplanering
Jämförelse mellan beräkningar och fältmätningar av ljudisolering
I denna artikel diskuteras osäkerheten i beräkningar av ljudisolering i hus med olika typer av byggnadsstomme. Jämförelsen tyder på att det behövs mer forskning, särskilt när det gäller indata för material och hur knutpunkter mellan byggnadselement i trä dämpar utbredningen av ljud i en KL-stomme. En viktig fråga som tas upp i tidigare artiklar i denna tidning och i forskningsprojektet ”Silent Timber Build” (nr 2/2018) gäller beräkningsosäkerheten i moderna flerfamiljshus med trästomme. Jag har … [Läs mer...] om Jämförelse mellan beräkningar och fältmätningar av ljudisolering
Ny standard för mobila rum är färdig för sista omröstningen inom ISO
Marknaden för mobila tysta rum är har ökat markant de senaste åren. Det är ett intressant produktsortiment som medger flexibilitet och fyller en viktig funktion i moderna kontor för korta små möten och avskilda telefonsamtal. Men är det egentligen någon som kan säga hur tysta de är? Och hur tysta behöver de vara för att kunna betraktas som ett tyst rum? Inom ISO / TC 43 / WG35 (ISO = International Organisation of Standardization; TC = Technical committee; WG = Working Group) finns nu en … [Läs mer...] om Ny standard för mobila rum är färdig för sista omröstningen inom ISO
Textil arkitektur – nya möjligheter att skapa bättre akustik i urbana miljöer
Kan textilier användas utomhus i urbana miljöer för att bidra till bättre ljudmiljöer och samtidigt skapa upplevelser som kan väcka förundran och tankar om estetiska förhållningssätt i arkitektur? Forskningsprojektet Urban materialitet – mot nya samarbeten i textil design och arkitektur är ett konstnärligt forsknings-projekt som finansieras genom Vetenskapsrådet / Konstnärlig forskning 2016–20. Projektet bygger på en samverkan mellan HDK-Valand, Högskolan för konst och design vid Göteborgs … [Läs mer...] om Textil arkitektur – nya möjligheter att skapa bättre akustik i urbana miljöer
High Tech Design – Även för konservativa kulturbyggnader för scenkonst
Artikelförfattare Thomas Scelo, Efterklang Arenan för scenkonst och kulturbyggnader, så som konsertsalar och operahus, utvecklas hela tiden oavsett om det handlar om kompromisslösa konserthus som används av en stationär symfoniorkester eller hus för scenkonst av andra slag. Även teknologin som arkitekter och ingenjörer använder för att designa dessa komplexa och avancerade byggnader utvecklas snabbt. Exempel på detta är 3D-modellering, VR och BIM. Mindre välkänt är att även akustiker har … [Läs mer...] om High Tech Design – Även för konservativa kulturbyggnader för scenkonst
Kontraktsutformning och incitament för innovationer och hållbarhet – exemplet ABK 09
Artikelförfattare Jonas Anund Vogel, KTH, Hans Lind KTH och Cyril Holm, University of Oxford. Inom alla områden av samhället behövs en omställning till mer hållbara tekniker. Detta gäller inte minst bygg- och fastighetssektorn som bedöms stå för 30-40 procent av energianvändningen i industrialiserade länder och nästan 40 procent av CO2 utsläppen. Omställningstakten behöver ökas och där krävs åtgärder inom en rad olika områden för att introduktionen av ny och mer hållbar teknik ska gå … [Läs mer...] om Kontraktsutformning och incitament för innovationer och hållbarhet – exemplet ABK 09
Självrannsakan hos bolag krävs för att undvika Greenwashfällan
Artikelförfattare Johnny Kellner, Energi- och klimatstrateg Påståenden som får ett bolag att framstå att man tar ansvar för sin del av miljön utan att egentligen leva upp till det har fått ett eget namn, ”Greenwash” (grönmålning). En amerikansk biologistudent på resa i Fiji myntade ordet Greenwash. Han noterade att hotellet bad gästerna att rädda korallreven genom att låta bli att slänga handduken i tvätten efter varje dusch. Samtidigt byggde hotellet nya bungalows i den mycket känsliga … [Läs mer...] om Självrannsakan hos bolag krävs för att undvika Greenwashfällan
Remissvar till Boverkets byggregler 2020
Artikelförfattare Eje Sandberg, Forum för Energieffektivt Byggande Av alla inkomna remissvar på Boverkets nya energikrav kan sammanfattningsvis konstateras att Boverket inte har någon enkel uppgift att utforma energikrav utifrån EU-direktivet och sedan anpassa detta till det svenska energisystemets förutsättningar. Frågan har dessvärre varit en följetong de senaste 5 åren och av den stora svarsvolymen och alla lämnade avslagsmotiveringar att döma får man en känsla av att BBR-konstruktionen för … [Läs mer...] om Remissvar till Boverkets byggregler 2020