Figur 1: Nybyggt kvarter och innergård vid Norra stationsgatan i Stockholm vid lunchtid en solig dag. Foto: Lars Hamrebjörk
Artikelförfattare Caroline Cederström, White Arkitekter och Åsa Stenman Norlander, Norconsult AB
Åtgärder för buller, dagsljus och energi motverkar varandra i många fall och vi upplever att detta sker omedvetet i projekten. Beslut tas vid olika tidpunkter som ofrånkomligen påverkar andra icke utredda aspekter negativt. Detta riskerar att göra så att de initiala stadsbyggnadsambitionerna som kommun, fastighetsägare och projektgrupp arbetat mot riskerar att försakas och istället blir projektet en kompromiss för att klara lagkrav och regleringar. För detta önskar vi öka förståelsen och skapa verktyg för ett bättre arbetssätt vilket vi nu gör i ett forsknings- och utvecklingsprojekt som vi berättar mer om i denna artikel.
När detaljplanering med ambitioner om hållbarhet och stadsmässighet övergår till projektering är det ofta svårt att uppfylla samtliga krav och rekommendationer i dagens byggregler. Det gäller särskilt de mätbara nivåer som regleras för bostäder vad gäller buller, dagsljus och energi i kombination med intentionerna i översiktsplan och detaljplan. Vi fann ett behov av att analysera och dokumentera dessa erfarenheter och att kommunicera kunskap om hur en förbättrad process kan användas av branschen i det dagliga arbetet.
Med bakgrund i dessa frågor har vi arbetat fram en handbok som branschen ska kunna använda i sitt dagliga arbete för att skapa sig den förståelse som vi ser behövs. Då byggregler är under ständig utveckling utgår projektets resulterande handbok inte enbart från hur man ska klara specifika krav och råd med dagens angivna reglering, utan handboken är till för att skapa förståelse för vad som påverkar ljudmiljön, tillgången till gott dagsljus och hur man skapar förutsättningar för bebyggelse med låg energianvändning. Vägledningen är inte till för att föreslå förändringar inom nuvarande regler, utan enbart belysa problematik som uppstår och hur man bäst hanterar den genom ett projekts olika skeden. Att illustrera vilka åtgärder som ger konsekvenser för fler aspekter än den man avser att lösa.
Varför är detta viktigt?
Vår hälsa är beroende av både tillgång till dagsljus och frånvaro av buller och energiaspekterna är allt viktigare i vårt samhälle. Buller regleras i huvudsak i trafikbullerförordningen [1] och dagsljus och energi regleras i Boverkets Byggregler, BBR. Så som regleringarna är formulerade idag föreligger stor risk för målkonflikter mellan olika aspekter och dess lösningar. Målkonflikterna försvåras av att Trafikbullerförordningen och regler i BBR kontrolleras vid olika skeden under ett projekts gång. Föreslagna åtgärder kontrolleras vanligtvis enbart mot de krav som i respektive skede ska prövas enligt processen angiven i plan- och bygglagen. Buller utomhus ska prövas i detaljplaneskede medan dagsljus och energi ska kontrolleras vid startbeskedet till bygglovsansökan, det vill säga mycket senare.
Då buller idag ska tas med redan i detaljplanen [2] blir den aspekten ofta styrande och det kan bli mycket svårt att klara regleringen för dagsljus och energi. Problemen uppkommer framför allt i komplexa situationer när åtgärder kan behöva detaljbeskrivas.
Erfarenheter kring processen idag
Enligt vår erfarenhet är ett vanligt förfarande idag att en bullerutredning tas fram som ger arkitekten information om bullersituationen och hur den kan komma att förändras i och med ny bebyggelse. Med denna som grund skapar vi en plan som hanterar de krav vi har avseende samhällsbuller. I bullerutsatta områden kan det dock vara svårt att klara buller- och dagsljuskraven enbart genom att modifiera strukturplanen, utan byggnadsrelaterade lösningar kan komma att krävas, såsom indragna balkonger, fasadförlängningar eller släpp mellan byggnadskroppar i kvartershörn, så kallade gatt, med eventuella bullerskärmar av glas. När man arbetar med sådana lösningar så ger det konsekvenser för dagsljus då tillgången till himmelsljus begränsas för de rum som ligger bakom de indragna balkongerna, fasadförlängningarna och mot gatten. Förutsättningarna för goda dagsljusförhållanden kompromissas därmed. Om det upptäcks i ett sent skede att dagsljuskraven är svåra att nå, är en vanlig lösning att öka fönsterstorlekarna för att kompensera detta, något som slår negativt på byggnadens klimatskals u-medelvärde, vilket leder till att byggnaden får en högre beräknad energianvändning.
Vad gör vi idag och varför?
När staden växer och samhället av hållbarhetsskäl strävar mot en trafikeffektiv och kompakt stad exploateras mark i mer bullerutsatta områden, mark som tidigare har lämnats till förmån för mer lättexploaterad mark. För att möta den ökade efterfrågan på bostäder, ge större närhet mellan bostad, arbete, handel och kultur och samtidigt skapa ekonomi i projekten drivs exploateringsgraden upp. Det leder till markplanering under mer komplexa förhållanden än vad som tidigare var vanligt. Med hänsyn till dessa förutsättningar ställs högre krav på samordning från början för att under dessa nya och mer komplexa förhållanden kunna möta lagkrav och regleringar.
Många projekt har dessutom högre ambitioner avseende hållbarhet och flertalet olika certifieringssystem har skapats som ytterligare stärker kraven av buller, dagsljus och energi vilket i ännu högre grad motiverar en samordning och kontroll tidigt i processen.
Vad medför detta?
Risken om vi inom branschen fortsätter arbeta som vi gör nu är att beslut tas i projekt utan tillräcklig förståelse för dess konsekvenser för staden, byggnaderna och människors ute- och innemiljö. Detta kan i längden innebära att vi skapar samhällen som inte främjar människans hälsa och välmående, vilket är samhällsekonomiskt ohållbart. I och med de klimatförändringar vi står inför har vi inte råd att investera i dåligt planerade områden med kort livslängd för den byggda miljön. Vi behöver planera om-råden som står sig över tid och som har så låg klimatpåverkan som möjligt.
Ett exempel på stadsplanering där rum längst ner mot innergård har svårt att klara dagsljusregleringen är de nybyggda kvartersstrukturerna längs Norra stationgatan i Stockholm, se figur 1.
Vad kan vi göra istället?
Det finns tyvärr inget enkelt standardiserat recept utan allt beror som vanligt på förutsättningarna. Det branschen behöver göra är att tillsammans ställa frågorna innan vi ger svaren i våra projekt.
• Vad är lämpligt att bygga på denna plats?
• Vad vill vi åstadkomma med vårt projekt?
• Vilket stadsbyggnadsideal är lämplig för denna plats?
För börjar projektet med svaren så hamnar vi snabbt i några specifika lösningar som kan möta lagkrav och byggregler och där stor risk föreligger att projektet missar den bästa lösningen för platsen.
I branschen behöver vi skapa en gemensam förståelse för vad som påverkar goda förutsättningar för buller, dagsljus och energi och att man kan arbeta med dessa aspekter på olika detaljeringsnivåer beroende på hur långt man har kommit i processen och med hänsyn till mängden information man har. Vi vill inte skapa en kostnadsdrivande process, utan en effektiv process som tar hand om frågor vid rätt tidpunkt. Detta för att säkerställa att det är möjligt att klara regleringen för alla tre aspekterna. Det går helt enkelt inte att vänta med att påbörja arbetet med utredningarna tills man kan visa vad det blev i komplexa situationer med höga krav utan branschen behöver tillsammans hitta sätt att hantera frågorna vartefter.
Figur 2: Utkast föreslagen process från handboken ”Att hantera buller, dagsljus och energi i stadsplanering och arkitektur”.
Resultat
Projektet kommer leda till en utarbetad handbok med en föreslagen process och tillhörande guide som ett verktyg för aktörer inom branschen. I den föreslagna processen knyts kunskapen om vilka parametrar som påverkar förutsättningarna för att nå god ljudmiljö, gott om dagsljus och låg energianvändning i vår bebyggelse till när dessa moment vanligen genomförs i processen för att förstå vilka konsekvenser olika utformningar ger och hur våra beslut kan påverka slutprodukten. Tillsammans med guiden skapas också en förståelse för hur olika lösningar påverkar de tre olika aspekterna, när de samverkar och när de riskerar att motverka varandra.
Handboken med föreslagen process och guide är tänkt att stödja kommuner, fastighetsutvecklare, teknikkonsulter och arkitekter att se
• samband mellan olika beslut och buller, dagsljus och energi
• behov av utredningar som behöver göras
• när dessa utredningar behöver göras
Detta för att säkerställa fortsatta goda förutsättningar för respektive aspekt under projektets alla skeden ända tills kraven kopplade till aspekterna kontrolleras för
att undvika suboptimeringar. För att bibehålla ett helhetsperspektiv ser vi därför att det vore önskvärt att utreda dessa tre aspekter parallellt under processen då stadsbyggnadsprinciperna läggs fast. Då kan stadsbyggnadsambitionerna förverkligas tillsammans med de lösningar som behövs för att nå samhällskraven som syftar till en god bebyggd miljö med hänsyn till människans hälsa och välbefinnande.
Forsknings- och utvecklingsprojektet
Projektet har titeln ”Att hantera buller, dagsljus och energi i stadsplanering och arkitektur” och har pågått sedan våren 2018 och avslutas sommaren 2020. Projektet har finansierats med stöd från Energimyndigheten, inom ramen för forskningsprogrammet E2B2 samt ARQ (Stiftelsen för arkitekturforskning). Författarna Caroline Cederström, Monika Hellekant, Linda Marlevi från White arkitekter samt Åsa Stenman Norlander från Norconsult har utfört arbetet bland annat genom arbetsmöten med referensgrupp bestående av sakkunniga inom akustik, dagsljus och energi samt planarkitekt från Sundbybergs stad och specialister från Boverket. Arbetet har också bestått av erfarenhetsinsamling och dokumentering vid ett öppet seminarium med paneldeltagare från Länsstyrelsen i Stockholm, Boverket/Stockholms stad, Sundbybergs stad, fastighetsutvecklare samt en hållbarhetsstrateg från White.
[1] Finansdepartementet, Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, Regeringskansliet, 2015
[2] Socialdepartementet, Lag (2014:902) om ändring i plan- och bygglagen, Riksdagen, 2014. kap 4, §§14, 33
