Artikelförfattare: Tomas Bergström, Ramboll och Peter Collin, Ramboll/LTU. Under de senaste 8 åren har vi och våra brokollegor på Ramboll i Luleå fått förmånen att arbeta med tre stora landmärken i Stockholmsområdet. Tre stora broar som var och en varit i funktion i nästan hundra år. Otaliga gånger har de passerats av cyklister, gående, bussresenärer, tågresenärer, spårvagnsresande, bilister och båtar. Med sina silhuetter har de varit en del av stadsbilden och landskapet, någonting blicken … [Läs mer...] om Tre Stockholmsbroar och deras öden
Ur senaste numret
Nu börjar arbetet med en av världens djupaste tunnelbanestationer
Artikelförfattare: Andreas Lundell, Region Stockholm Tunnelbanans Blå linje i Stockholm ska förlängas söderut från Kungs-trädgården mot Nacka och Söderort. Det första stoppet blir station Sofia på östra Södermalm. Stationen blir en av världens djupaste och arbetet kräver många nya lösningar. De nya tunnlarna ska gå i berg, rakt under Saltsjön. Det är en av förklaringarna till att stationen Sofia hamnar så djupt som 100 meter under markytan. – Under Saltsjön finns det en svaghetszon i berget … [Läs mer...] om Nu börjar arbetet med en av världens djupaste tunnelbanestationer
Bärighetsklass BK4 – hur påverkas det äldre vägnätet?
En större del av vägnätet kommer att öppnas upp för tyngre fordon. Vad innebär det för de äldre klenare byggda vägarna? Mätningar vid två vägar i Norrbotten visar att under torra förhållanden så ger de tyngre fordonen mer utmattningsslitage av asfaltlagren och att vägterrassen skyddas av att lasten sprids på fler axlar. Högre bruttolaster samma axeltryck Längre och tyngre fordon kan öka godstransporteffektiviteten i Sverige. Det statliga vägarna klassas i fyra olika bärighetsklasser, BK1 … [Läs mer...] om Bärighetsklass BK4 – hur påverkas det äldre vägnätet?
BIG BRO – Tillämpning av beslutsstöd för kantbalkar, byta eller avstå?
En vanlig underhållsåtgärd för broar är att reparera eller byta ut utsatta delar av konstruktionen som skadats av någon form av nedbrytning. En typisk konstruktionsdel som efter ett antal år kan behöva bytas ut är kantbalkar på betongbroar, som är utsatta för ett tufft klimat med vägsalter och fukt vilket gör att betongen vittrar sönder och armeringen kan börja rosta. Men när är det lämpligt att byta kantbalkarna och hur ska information från inspektioner användas? Kan det vara så att mer … [Läs mer...] om BIG BRO – Tillämpning av beslutsstöd för kantbalkar, byta eller avstå?
CRAVEzero – verktyg som hjälper dig att bygga energieffektivt!
Inom kort ska alla byggnader som uppförs inom EU vara nära-noll-energibyggnader. Det kräver förändring av den rådande byggnads-marknadens strukturer. CRAVEzero fokuserar på beprövade och nya metoder för att minska kostnaderna för nära-nollenergibyggnader i alla livscykelstadier genom att identifiera och eliminera de extra kostnaderna som är relaterade till processer, teknik och byggnadsdrift. De två begreppen ”Kostnadsoptimalt” och ”nära-nollenergihus” initierades genom EU:s direktiv om … [Läs mer...] om CRAVEzero – verktyg som hjälper dig att bygga energieffektivt!
Är vätgas framtidens energibärare för att klara energiförsörjningen och klimatet?
Artikelförfattare: Johnny Kellner, Enrergi- och klimatstrateg. Världen har haft en lång epok med en stabil och trygg energiförsörjning genom den energi/bränsle som lagras i jordskorpan av kol, olja, uran och naturgas/metangas. Andra och nya lösningar måste tas fram ifall vi ska begränsa den globala temperaturökningen. Att enbart minska andelen utsläpp av koldioxid (CO2) är relativt enkelt. Att däremot minska utsläppen av CO2 samtidigt som det säkerställer ekonomiskt tillväxt är svårare. Vätgas … [Läs mer...] om Är vätgas framtidens energibärare för att klara energiförsörjningen och klimatet?
Byggfrågan – Lektor Öman frågar 4/20… – Vilka drivkrafter påverkar tryckskillnader?
Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Mälardalens Högskola i Eskilstuna och Västerås, är här igen med en ny Byggfråga. Frågans poäng framgår, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas, där till exempel 1 p kan motsvara bara ett namn medan till exempel 10 p motsvarar en fråga som kräver ett ganska långt svar. Fråga (7 p) Tryckskillnaden mellan inne- och uteluft påverkas av tre olika drivkrafter. a) Ange dessa tre drivkrafter med namn (inga förklaringar behövs … [Läs mer...] om Byggfrågan – Lektor Öman frågar 4/20… – Vilka drivkrafter påverkar tryckskillnader?
Visualisering och auralisering av buller i stadsmiljö
Inom dagens stadsplanering används oftast 2D-kartor för att visa beräknade värden för framtida bullernivåer. Dessa kartor kan ibland vara svåra att tolka. För att öka förståelsen och underlätta kommunikationen mellan olika aktörer inom planeringsprocessen, har vi inom forskningsprojektet DemoVirPEN på Chalmers och Göteborgs universitet utvecklat en prototyp av ett verktyg för visualisering och auralisering (ljudsimulering) av buller från vägtrafik i en stadsmodell. Varför behövs visualisering … [Läs mer...] om Visualisering och auralisering av buller i stadsmiljö
Tågbullernivåer vid bostadsfasader – förbättring av beräkningsmodellen
Buller från tågtrafik är ett växande problem i dagens samhälle, liksom buller från vägtrafik. Järnvägssystemen passerar genom städer och skapar buller. Nya järnvägar byggs nära befintliga bostäder och nya bostäder byggs nära befintliga järnvägar. När tåg passerar broar, växlar och plankorsningar ökar bullret väsentligt i jämförelse med när tåget kör på vanligt ballasterat spår, vilket kan störa boende i närområdet och ha negativa effekter på människors hälsa. I den beräkningsmodell för … [Läs mer...] om Tågbullernivåer vid bostadsfasader – förbättring av beräkningsmodellen
Byggfrågan – Lektor Öman frågar… 3/20 – Energieffektivitet hos ventilation
Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Mälardalens Högskola i Eskilstuna och Västerås, är här igen med en ny Byggfråga. Frågans poäng framgår, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas, där till exempel 1 p kan motsvara bara ett namn medan till exempel 10 p motsvarar en fråga som kräver ett ganska långt svar. Fråga (7 p) Det finns minst sju olika möjligheter (alternativ) för att förbättra energieffektiviteten när det gäller ventilation och ventilationsförluster … [Läs mer...] om Byggfrågan – Lektor Öman frågar… 3/20 – Energieffektivitet hos ventilation