Artikelförfattare: Oscar Ögren, och Anders Beijer Lundberg, ELU Konsult AB Grundförstärkningar har genomförts i alla tider, men det var först på 1970-talet som ett systematiskt förbättringsarbete startade, vilket gjorde att en stor del av de historiska byggnaderna i Gamla stan i Stockholm kunde grundförstärkas. En väldigt stor del av byggnaderna i de historiska stadskärnorna i landet är hundra år gamla eller äldre. Sedan 1970-talet har förbättringar genomförts och det är idag möjligt att borra … [Läs mer...] om Grundförstärkningar förr och nu
Ur senaste numret 2
Industriell pålning går ”som på räls”
Artikelförfattare: Hans Gullström, Rovalin AB och Leena Haabma Hintze, Svensk Grundläggning Egentligen är det självklart. Varje produktion eller utförande som systematiseras och metodiskt upprepas och går i takt, kan revolutionera vilken bransch som helst. Kruxet är att våga ta de initiala kostnaderna, skapa de rätta förutsättningarna. Att ta risken och bryta traditionella mönster, ändra på invanda beteenden där lägsta timpris fortfarande är lika med lönsammast. Utmana billiga men ineffektiva … [Läs mer...] om Industriell pålning går ”som på räls”
Byggfrågan – Lektor Öman frågar 1/22… – Risk för fuktskada
Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Mälardalens Högskola i Eskilstuna och Västerås, är här igen med en ny Byggfråga. Frågans poäng framgår, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas, där till exempel 1 p kan motsvara bara ett namn medan till exempel 10 p motsvarar en fråga som kräver ett ganska långt svar. Fråga (4 p) Från och med nr 1 2022 och en period framöver kommer byggfrågan bestå av en flervalsfråga. På den här flervalsfrågan finns det ett eller flera … [Läs mer...] om Byggfrågan – Lektor Öman frågar 1/22… – Risk för fuktskada
IEG – en resa med livlig debatt
Artikelförfattare: Lovisa Moritz, Trafikverket, Ordf. IEG 2.0, Per Andersson, Transportstyrelsen, Vice Ordf. IEG 2.0 och Gunilla Franzén, GeoVerkstan, Tekn. Sekreterare IEG 2.0 Under 2020 etablerade branschen IEG 2.0, för att gemensamt använda de förväntade förändringarna med konstruktionsstandarden Eurokod till att utveckla branschen. Under 2021 har den gemensamma resan fortsatt. Året har använts till att säkerställa att vår buss kommer att ta oss hela vägen till målet med en Eurokod som … [Läs mer...] om IEG – en resa med livlig debatt
Byggsektorns klimatarbete tar nu fart med ny lag
Artikelförfattare: Sven-Olof Ryding, IVL Svenska Miljöinstitutet En lag om klimatdeklarationer för byggnader infördes den 1 januari 2022. Boverket har analyserat kunskapsläget och förutsättningarna för att minska klimatpåverkan inom byggsektorn, till exempel genom en ökad användning av livscykelanalyser, LCA, men har bedömt att drivkrafterna och kunskaperna att tillämpa LCA för att minska byggandets klimatpåverkan är små i Sverige jämfört med andra europeiska länder. Mot bakgrund av detta … [Läs mer...] om Byggsektorns klimatarbete tar nu fart med ny lag
Vem ansvarar för vad i bostadsrättsföreningens byggnader?
Artikelförfattare: Jerker Hällqvist, Advokat, Advokatfirman Victor, Göteborg När lägenheter är upplåtna med bostadsrätt är det bostadsrättsföreningen som äger huset och därmed lägenheterna. Bostadsrättshavaren har en nyttjanderätt till den lägenhet som hen disponerar. Nyttjanderätten är stark och liknar på många sätt en äganderätt. Bostadsrättsföreningen har enligt lag ansvar för att hålla ”lägenheten, huset och marken i gott skick” men bostadsrättshavaren har vida ramar att genomföra … [Läs mer...] om Vem ansvarar för vad i bostadsrättsföreningens byggnader?
Ny teknik för att möjliggöra upprustning av starkt trafikerade äldre järnvägstunnlar
I system av infrastruktur finns det ofta anläggningar vilka är mer komplicerade att utföra DoU-arbeten i än andra av systemet. Orsaken kan vara teknik (till exempel spännbetongkonstruktioner) läge (tunnlar, broar över vatten, farled, järnväg och dylikt), stora trafikmängder, svårigheter att omleda trafik, behov och möjlighet för ersättningstrafik, arbetsmiljö, störningar av kringboende och dylikt. Järnvägstunnlar i tättbebyggda områden är ofta typexempel på komplexa anläggningar vilka är … [Läs mer...] om Ny teknik för att möjliggöra upprustning av starkt trafikerade äldre järnvägstunnlar
Kan betong verkligen vara smart?
Betong känner alla till, både de med och de utan ingenjörsbakgrund. Tyvärr finns många som bara har lite kunskaper och ofta vet de inte ens skillnaden mellan betong och cement. Dessutom känner många betong som grått, kalt, massivt och primitivt. Många tänker att alla kan väl producera betong? Bara tillsätta vatten i en blandning av grått pulver, sand och ballast. Blanda och betongen är redo att använda. Om mixen är för tät, bara tillsätt mer vatten och betongen blir perfekt. Många ser att … [Läs mer...] om Kan betong verkligen vara smart?
Nyheter inom brandforskning
Sedan förra brandnumret av Bygg & teknik har en rad forskningsprojekt färdigställts inom brandskyddsområdet, som finansierats via Brandforsk (se faktaruta). Här presenteras en översikt som berör både människor, teknik och samspelet mellan dem. Trähusbyggandet fortsätter att vara ett stort ämne. Vi har nu publicerat en kunskapsöversikt på området och ett forskningsprojekt om hur fasader exponeras av bränder i trähus. Inom det datorbaserade arbetet har VR för utrymningsforskning validerats och … [Läs mer...] om Nyheter inom brandforskning
Modifierat trä i bärande konstruktioner
Det stora träbyggandet har varit i blickfånget sedan våra byggregler ändrades i mitten av 1990-talet. En tydlig utveckling har skett vad gäller flervåningsbyggandet i trä. Användningen av trä i infrastrukturer som broar och vindkraftverk har också ökat, även om användningen av trä i sådana bärande utomhuskonstruktioner i allmänhet är blygsam. Genom att modifiera trä på kemisk väg kan många av de svårigheter som förknippas med kombinationen trä och fukt undvikas. Kunskapen om hur man kan använda … [Läs mer...] om Modifierat trä i bärande konstruktioner