Artikelförfattare: Andreas Håård, WSP, Kenneth Viking, Trafikverket, Jörgen Johansson, NGI och Stefan Larsson, KTH Just nu planeras byggandet av nya stambanor i Sverige som ska möjliggöra tågtrafik i ännu högre hastighet (250–320 km/h) än de befintliga (200 km/h). Den högre hastigheten medför flera tekniska utmaningar för anläggningens utformning. Ett exempel inom geoteknikområdet är risken för det så kallade höghastighetsfenomenet, som kan orsaka mycket stora tåg- och markvibrationer. Ett … [Läs mer...] om Tågtrafik i ”överjordshastighet”
Ur senaste numret 2
Dynamisk bedömning av håldäcksbjälklag
Artikelförfattare: Fangzhou Liu, Shandong University, China, Jean-Marc Pattini, KTH och Costin Pacoste, ELU Konsult Prefabricerade och förspända håldäcksbjälklag används ofta i nya byggnader. Kombinationen av förspänning och låg egenvikt gör det möjligt att bygga bjälklag med långa spännvidder. Detta innebär dock också att håldäcksbjälklagen blir mer känsliga för vibrationer från mänskliga aktiviteter. Dessa vibrationer är inte ett säkerhetsproblem för konstruktionen men de kan orsaka viktiga … [Läs mer...] om Dynamisk bedömning av håldäcksbjälklag
Samverkanspelare med 3D-utskrivna formar fyllda med självkompakterande betong
Artikelförfattare: Johan Silfwerbrand, KTH 3D-utskrivning av betong och självkompakterande betong (SKB) är två tekniker med rötter i 1990-talet och som båda kan leda till högre produktivitet och bättre arbetsmiljö. De kanske inte skall konkurrera utan istället komplettera varandra. Här sammanfattas två lovande examensarbeten som visar hur man kan skriva ut pelarformar och därefter fylla dem med SKB och därmed skapa en samverkanspelare med kvarsittande form. 3DP, 3D-printning eller … [Läs mer...] om Samverkanspelare med 3D-utskrivna formar fyllda med självkompakterande betong
Brandskydd i trähus – branschens viktigaste frågeställningar identifierade
Artikelförfattare: Caroline Bernelius Cronsioe, Briab, Katja Cedergren, ordförande BIV och Robert McNamee, Rise och LTH Föreningen för Brandteknisk IngenjörsVetenskap (BIV) har sammanställt sina medlemmars frågor kring trähus och trähusbyggande. Sammanställningen innehåller 43 viktiga frågor från yrkesaktiva i brandkonsultföretag, försäkringsbolag, kommuner (både från stadsbyggnadskontor och räddningstjänster), regioner, universitet samt företag som säljer brandskyddsprodukter. Under en … [Läs mer...] om Brandskydd i trähus – branschens viktigaste frågeställningar identifierade
Nyheter inom brandforskning
Artikelförfattare: Mattias Delin, Brandforsk Sedan förra brandnumret av Bygg & teknik har en rad forskningsprojekt färdigställts inom brandskyddsområdet, som finansierats via Brandforsk (se faktaruta). Här presenteras en översikt av dem med fokus på byggsektorns behov, och alla i linje med Agenda 2030. Att skydda vårt kulturarv, inklusive mot brand, är en viktig hållbarhetsfråga och många gånger ställs bevarande och brandskyddsåtgärder mot varandra. Vi har nu publicerat en kunskapsöversikt … [Läs mer...] om Nyheter inom brandforskning
Etappvisa BIM-modeller anpassade för byggskedet i infrastrukturprojekt
Artikelförfattare: Mats Svensson, Tyrens AB I alla infrastrukturprojekt sker ett stort informationstapp mellan de olika skedena, särskilt avseende markprojektering och inom undermarksdisciplinerna geoteknik, berg, grundvatten och förorenad mark. Det resulterar bland annat i kvalitetsmissar och kostnadsökningar. De goda nyheterna är att det finns stora möjligheter att effektivisera informationshanteringen mellan projektör och entreprenör. En framgångsfaktor är att se till att ha ett tydligt … [Läs mer...] om Etappvisa BIM-modeller anpassade för byggskedet i infrastrukturprojekt
Brandskydd under byggnation av tunnlar
Artikelförfattare: Jonathan Gehandler och Haukur Ingason, RISE Ingen ska skadas eller drabbas av sjukdom på grund av sitt arbete. Under byggnation är tunnlar och andra undermarksanläggningar riskfyllda miljöer, bland annat avseende utrymning och brand. Detta ställer krav på en genomtänkt utformning av brandskyddet och utrymningssäkerheten under byggtid, likväl som under planering och projektering. Det byggs mycket tunnlar och andra undermarksanläggningar i Sverige. Vi har lyckligtvis varit … [Läs mer...] om Brandskydd under byggnation av tunnlar
KL-trä – är det lösningen för miljön och akustiken?
Artikelförfattare: Roger Johnsson, Tyréns AB Läs hela artikeln som pdf Intresset för korslimmat trä (KL-trä) som byggmaterial har under de senaste åren tagit fart och många tävlar om att bygga högt med KL-trä för att visa upp sin miljöprofil. KL-trä har definitivt miljömässiga fördelar. Trä är både en förnybar resurs och trä binder koldioxid under byggnadens livslängd, vilket ger klara miljömässiga fördelar över till exempel betong. Genom att använda KL-trä i en byggnad binds mer koldioxid än … [Läs mer...] om KL-trä – är det lösningen för miljön och akustiken?
Byggfrågan – Lektor Öman frågar 3/22… – Fukt i byggnader
Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Mälardalens Högskola i Eskilstuna och Västerås, är här igen med en ny Byggfråga. Frågans poäng framgår, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas, där till exempel 1 p kan motsvara bara ett namn medan till exempel 10 p motsvarar en fråga som kräver ett ganska långt svar. Fråga (4 p) Från och med nr 1 2022 och en period framöver kommer byggfrågan bestå av en flervalsfråga. På den här flervalsfrågan finns det ett eller flera … [Läs mer...] om Byggfrågan – Lektor Öman frågar 3/22… – Fukt i byggnader
Fuktbetingade rörelser – veckbildning i tätskikt på tak av trä
Artikelförfattare: Alexander Persson, Hedström & Taube Projektledning, Hugo Vikdahl, WSP och Anders Kumlin, Anders Kumlin AB Idag består en vanlig takkonstruktion av takstolar av trä, underlagstak av trä och underlagspapp och en taktäckning av takpannor, plåt eller tätskiktsmatta. I en sammansatt konstruktion nyttjas flera material som på olika sätt påverkas av det omgivande klimatet. Rörelserelaterade problem kan uppstå om de ingående materialen har olika egenskaper avseende till exempel … [Läs mer...] om Fuktbetingade rörelser – veckbildning i tätskikt på tak av trä