Artikelförfattare: Mats Svensson, Tyrens AB

I alla infrastrukturprojekt sker ett stort informationstapp mellan de olika skedena, särskilt avseende markprojektering och inom undermarksdisciplinerna geoteknik, berg, grundvatten och förorenad mark. Det resulterar bland annat i kvalitetsmissar och kostnadsökningar. De goda nyheterna är att det finns stora möjligheter att effektivisera informationshanteringen mellan projektör och entreprenör. En framgångsfaktor är att se till att ha ett tydligt kravställande gentemot informationsproducenterna. En annan viktig parameter är möjligheten att hantera indelning av informationen i bland annat produktionsetapper. För att nå ända fram krävs fortsatt arbete inom bland annat standardisering, samarbetsformer, programutveckling och nya metoder för informationshantering. I FoI-projektet Etappvisa BIM-modeller anpassade för byggskedet har några aktiviteter i infrastrukturprocessen detaljstuderats och förslag på lösningar har tagits fram.

Stort informationstapp mellan de olika skedena i infrastrukturprocessen

Genomförandet av ett infrastrukturpro­jekt är oftast en lång process och omfattar minst skedena Åtgärdsval, Planskede, Byggskede och Förvaltning. Genom alla skedena är ett stort antal olika aktörer inblandade, vilka alla hanterar i princip samma information. Skillnaden är att informationen för varje nytt skede blir alltmer förädlad, används i olika syften och bearbetas med olika verktyg. I de olika skedena jobbar de olika aktörerna också enligt olika avtalsformer, huvudsakligen ABK, AB och ABT. Ovanstående förut­sättningar gör att det mellan de olika skedena inom flera teknikdiscipliner sker ett stort informationstapp. 

Exempel och önskat läge

Ett konkret exempel är att det i planske­det, där konsulterna är huvudsaklig aktör, oftast tas fram en detaljerad beskrivning av de geotekniska förhållandena, en så kallad geomodell. Geomodellen utgörs allt oftare av en digital 3D-modell som innehåller information om ingående jordlager och dess hållfasthets- och deformationsegenskaper, eventuell förekomst av föroreningar, visualisering av alla undersökningspunkter, grundvattenförhållan­den mm. 

Nästa steg i processen är att ett an­tal entreprenörer ska räkna fram ett anbudspris. I sitt förfrågningsunderlag får de avseende de geotekniska förhål­landena enbart en faktarapport, MUR, innehållande de geotekniska fält- och laboratorieresultaten och i formatet pdf. Den i planskedet framtagna informa­tionsrika digitala geomodellen i 3D får entreprenören ytterst sällan tillgång till. Följden blir att varje entreprenör själv måste göra sin egen tolkning av de geotekniska förhållandena. En av konsekven­serna är att en mycket stor del av den tidigare framtagna informationen om de geotekniska förhållandena försvinner. 

Det önskvärda vore att den digitala informationsmodell som tas fram i plan­skedet används genom alla skeden och hela tiden förädlas i takt med att ny information tillförs. Önskvärt är sedan att geomodellen kontinuerligt uppdate­ras med den information som erhålls i byggskedet, då de verkliga förhållandena konstateras i full skala och olika geo­tekniska förstärkningsåtgärder installe­ras. När anläggningen lämnas över till förvaltaren (TRV) bör den åtföljas av en komplett digital geoteknisk förvalt­ningsmodell.

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 4/2022.