För att en teknikdisciplin ska kunna jobba helt enligt BIM-metodik krävs det att alla objekt i modellen är digitala och bär information, bland annat avseende sina egna egenskaper och sin relation till andra objekt i den totala BIM-modellen. Det gäller även undermarksdisciplinerna geoteknik, berg, grundvatten och förorenad mark. En förutsättning för BIM på riktigt är då också att det finns ett klassificeringssystem så att alla objekt, programvaror och system kan prata med varandra, och dessutom … [Läs mer...] om CoClass för geotekniska BIM-objekt – nu finns koderna

I kvarteret Stora Frösunda i Solna har Besab under perioden april 2018 till juni 2019 utfört grundläggningsarbeten för en ny bilhall med ovanliggande bostäder. Inom en borrad glesspont, cirka 350 krönmeter med tre till fyra hammarbandsnivåer, har upp till femton meter djupa schakter utförts i lera och flytbenägen siltig jord ned till och ibland under grundvattennivån. Jordinjektering utfördes innan schakt- och utfackningsarbetena för sponten påbörjades för att förhindra utfall av lösa … [Läs mer...] om Glesspont i tätort – slukhål och flytbenägen jord

En försöksdamm har under hösten 2019 byggts i Älvkarleby. Anläggningen ger möjligheter att, under realistiska förhållanden, studera defekter i fyllningsdammar. Syftet med projektet är att undersöka möjligheten att detektera inbyggda skador i dammen med att antal olika metoder. Arbetet kommer leda till rekommendationer för instrumentering av fyllningsdammar. Projektet är ett samarbete mellan Vattenfall Research & Development, Luleå tekniska universitet (LTU), Lunds tekniska högskola (LTH), … [Läs mer...] om Testdamm i Älvkarleby för skadedetektering

När säkerheten för jord- och stenfyllningsdammar utvärderas är numerisk modellering ett utmärkt verktyg, till exempel i situationer när traditionella metoder baserade på kraft- och jämviktsmetoder bedöms som inte tillräckliga. För att numeriska beräkningar ska vara tillförlitliga, behövs kunskap om de ingående materialens mekaniska egenskaper. Jordmaterialen i en fyllningsdamm varierar, då de olika zonerna är dimensionerade för att ha olika funktioner. För befintliga dammar är det ofta en … [Läs mer...] om Digitala tvillingar av fyllningsdammar

Olskroken är en knutpunkt för järnvägstrafiken i såväl Västsverige som för nationell och regional tågtrafik. Trafikverket utvecklar nu området i samarbete med Peab, Infranord och WSP genom att skapa planskilda korsningar och genom att möjliggöra högre hastigheter och anslutningar till Västlänken. För att möjliggöra detta kommer sex nya broar byggas med en total längd på 1,7 km. Som resultat av mäktiga lager lös lera i kombination med historiska utfyllnader har pågående sättningar i området … [Läs mer...] om 160 km påle i Olskroken – Optimering och automation av påldimensionering för brostöd i lera

För att kunna optimera väg- och järnvägskonstruktioner bättre än vad som görs idag behöver vi använda materialmodeller där ingående parametrar speglar överbyggnadskonstruktionens verkliga beteende. Ekdahl-metodiken uppfyller detta kriterium. Ingenjörskonsten inom vägbyggnads- och järnvägsområdet har historiskt sett varit huvudsakligen empirisk där nya konstruktioner utvärderats genom en ”trial-and-error” metodik. Lyckligtvis har en kunskapsuppbyggnad skett inom området vilket möjliggör ett mer … [Läs mer...] om Dimensioneringsmetodik med stabilisering av överbyggnader till motorväg och järnväg

Dagens hantering av schakt- och rivningsmassor gör att enskilda byggprojekt har svårt att nå massbalans på grund av plats- och tidsbrist och en snäv planeringshorisont. En lovande uppgraderingsteknik är våtsiktning som har kapacitet att halvera klimatavtrycket för varje ton ballast samt minska mängden till deponi med 30 procent. I ett fullskaleprojekt i Malmö kommer metoden att testas skarpt och utvärderas. Hantering av schaktmassor berör många aktörer i samhället som kommunala exploatörer, … [Läs mer...] om Grusfabriken – Från schaktmassor till ballastprodukter – Hinder och möjligheter

I en ny forskningsrapport från RISE KIMAB redovisas resultat från upp till åtta års korrosionsprovningar av delvis ingjutna bergbultar exponerade i bergväggen i Muskötunneln och i Äspötunneln (Äspölaboratoriet). I undersökningen ingår bergbultar av obelagt kolstål, rostfritt stål (tre stålkvaliteter), varmförzinkat stål samt varmförzinkat stål med två olika epoxibeläggningar. Målet med långtidsexponeringerna har varit att ta fram underlag för tekniska krav för dimensionering, val av material och … [Läs mer...] om Korrosionsprovning av olika typer av bergbultar i tunnlar – Långtidsexponering

I början av november 2019 rapporterades det att färdigställandet av Förbifart Stockholm blir försenat med 4 år och att kostnaden ökar med 10 procent, det vill säga cirka 3,3 miljarder kr. Skälen till förseningar och fördyrningar av stora infrastrukturprojekt är av olika karaktär. I de allra flesta fall anges dock överraskande geotekniska förhållanden som en starkt bidragande orsak. Så även i Förbifart Stockholms fall. Enligt media anges att berget hållit sämre kvalitet än vad undersökningar … [Läs mer...] om Geofysik som standardmetod vid alla geoundersökningar

Hur kan vi säkerställa att nästa generation av Eurokod blir den ramstandard som Sverige önskar, som möjliggör att vi kan bygga säkra, innovativa och robusta konstruktioner för framtiden utan onödig byråkrati, tidsspill och kostnad? Det var en av de tankar som genomsyrande diskussionerna under eftermiddagen den 12 november, då representanter från ett 15-tal aktörer träffades i Stockholm för att diskutera implementering av nästa generation Eurokod. Resultat av mötet blev att branschen under 2020 … [Läs mer...] om IEG 2.0 – en snöboll i rullning