Cirkulär ekonomi för byggsektorn är nödvändig för vår framtida välfärd

Artikelförfattare: Johnny Kellner, Energi- och klimatstrateg

Den professionella marknaden för återanvändning/återbruk av bygg­produkter har hittills varit ganska marginell. Den som finns är i huvud­sak kopplad till självbyggeri, konsumentmarknaden och till viss del ombyggnad. Andra marknader såsom inredning och elektronik har kommit något längre. Byggsektorn är den bransch som genererar mest avfall vilket motsvarar cirka 40 procent av allt avfall i Sverige. I ett aktuellt SBUF inom installationsbranschen redovisas ett utvecklingsprojekt när det gäller återbruk. Det framgår att installatörer måste ta en mera aktiv roll i omställningen genom att framföra förslag för återbruk till beställaren. Det krävs alltid en logistikanpassning, lagring och spårbarhet för att möjliggöra cirkuläritet. För byggbranschen är klassningssystem nöd­vändig för att uppfylla kraven på säkerhet. Generellt kan garanti­frå­gorna vara ett problem vid återanvändning/återbruk. Enligt Boverket får byggprodukter ingå i byggnadsverk endast om de är lämpliga för av­sedd användning. Boverkets konstruktionsregler, EKS, fastställer vilka krav som gäller för klassificering vid återbruk. Regeringen har som ett led i arbetet i mars 2024 tillsatt ”Delegationen för cirkulär ekonomi” som har i uppdrag att vara en katalysator för det svenska näringslivets utveckling av affärsmässiga cirkulära lösningar. 

Byggherren är alltid ansvarig

Det är alltid byggherrens ansvar att vid återanvändning av byggprodukter följa Boverkets tekniska egenskapskrav. Kon­struktionsvirke måste till exempel vanligtvis klara en ny hållbarhetsklassificering. Utan en klassning innebär att virket ofta skickas för energiåtervinning.

Vad är grunden för en cirkulär ekonomi

Den cirkulära ekonomin bygger på att värdet av produkter, material och resurser kvarhålls i ekonomin så länge som möjligt, dels genom ökad livslängd och genom både återvinning och återanvändning. I en cirkulär ekonomi uppstår inte avfall utan resurser kvarhålls i kretsloppen. Goda exempel är fyllnadsmassor som förädlas i Värtahamnen i Stockholm och som åter­används i Norra Djurgårdsstaden.

För att cirkulär ekonomi ska kunna implementeras i branschen och för att få i gång lönsamma affärsmodeller med att skapa efterfrågan kan det i början krävas statligt stöd på samma sätt som stödet för solceller. I dag bör solceller kunna stå på egna ben utan statliga subventioner, så modellen har varit framgångsrik.

Fortsatta satsningar på digitalisering, teknikutveckling, innovation och forsk­ning och nya affärsmodeller är nödvändiga för den cirkulära omställningen. En norsk analys som publicerades i augusti 2020 visade att endast 2,4 procent av norsk ekonomi är cirkulär, vilket visar på en gi­gantisk kapitalförstöring. Rapporten ger också en fingervisning om hur det san­nolikt ser ut även i Sverige.

Förutsättningar för återanvändning av material

En cirkulär ekonomi måste baseras på marknadsekonomiska principer och utvecklas genom goda marknadsförutsätt­ningar för att cirkulära och hållbara före­tag ska växa sig konkurrenskraftiga. En marknad för återanvändning förutsätter att det finns tillräckliga volymer och lagringsplats som kan möta en efterfrågan på byggprodukter som kan vara lämpliga att återanvända även för större bolag. Cirkulära lösningar kräver också resur­ser i form av bland annat energi, tran­sporter, vatten och råvaror, vilket i sin tur kan leda till miljöpåverkan och ökade utsläpp. En förutsättning för återanvänd­ning av material är att samma krav ställs på säkerhet och hållbarhet som på nya material. Byggprodukter ska ha en euro­peisk teknisk bedömning enligt European Technical Assessment (ETA) och vara CE-märkta för att få säljas. De ska ha relevant dokumentation. Utan en väl fungerande marknad är det i dag hittills svårt att bära kostnaden för att etablera en marknadsplats för återanvändning av byggprodukter om det inte finns en efterfrågan på material som går att återanvända och en tillräcklig volym på dessa.

Nya regelverk måste anpassas

Miljövarudeklarationer typ III (EPD) av byggnader behöver kompletteras med att innehålla på förutom livslängd, även information om demonterbarhet, återan­vändning och återvinning. Den som säljer byggprodukter i Sverige, måste för­säkra sig om att produkterna uppfyller samtliga krav i såväl europeiska som na­tionella rättsakter. EU:s taxonomi är vik­tig för materialleverantörer eftersom den ställer krav på att deras produkter bidrar till hållbar utveckling och inte skadar miljön eller människors hälsa. Boverket har ett regeringsuppdrag om att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn. Enligt uppdraget ska Boverket kartlägga hur återanvänd­ning och återvinning fungerar idag samt föreslå åtgärder för att främja cirkulärt byggande i framtiden. Vid genomförande av uppdraget ska Boverket samverka med Naturvårdsverket och Vinnova. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast 20 december 2024. Komplexiteten är stor vilket visar vikten av att politiskt ledarskap och mognad är nödvändig.

Några exempel på återvinning

Effektiva processer gör det nu möjligt att återvinna metaller på ett hållbart sätt från industrier, hushåll och samhället i allmänhet. Beroende på vilken metall som återvinns kan mellan 75 och 95 procent av energin sparas jämfört med att utvinna samma mängd metall av malm. Spill av oklassat trä går företrädesvis hittills till energiåtervinning. 

Aluminium är en av de metaller som man hushållar allra mest energi på att åter­vinna. Vid återvinning av aluminium spa­ras 95 procent av energin jämfört med att framställa aluminium av bauxit.

Koppar är på grund av dess höga värde den som procentuellt sett återvinns mest i världen och den tredje mest återvunna metallen sett till total volym. På grund av detta uppskattas att omkring 80 procent av all koppar som någonsin brutits fort­farande är i bruk. Vid återvinning av kop­par sparas upp till 85 procent av energin jämfört med vid ny framställning och den återvunna kopparen har ungefär 95 pro­cent av originalets värde.

Stål av världens stålframställning base­ras 40 procent på återvunnet material. Stål är lätt att sortera ut från andra metaller då det är magnetiskt. I exempelvis kon­servburkar är stålet täckt med en hinna av tenn. Detta kan lösas upp kemiskt och på så vis frigöra stålet. Vid återvinning av stål sparas 75 procent av energin jämfört med att framställa stålet ur järnmalm. Huvud­delen av all byggarmering är från åter­vunnet stål.

Plaster. Återvinning av plast som smälts ner kan användas till allt från vvs-pro­duk­ter, förvaring, kläder sopsäckar och stoppning. Det är hittills fortfarande dubbelt så dyrt att återvinna plast som att förbränna plasten med utsläpp av växthusgaser som följd. Det ofta svårt att skilja plast från andra material i en produkt eller att plocka isär olika typer av plast för att kunna åter­vinna materialet och bevara dess kvalitet och ekonomiska värde. Endast nio procent av plastavfallet återvinns i dag.

Textila golv. Varje år läggs två miljoner kvadratmeter textila golv i Sverige som kan återvinnas.

Tegel till återanvändning får mera be­traktas som en symbol och ett estetiskt värde men hittills med höga kostnader jämfört med nytt tegel.

Asfalt. Asfalt kan redan kommersiellt och lönsamt återanvändas till ny asfalt vilket redan görs av flera av de större byggbolagen.

Virke och stålreglar för lätta icke bä­rande innerväggar kan med fördel återanvändas vid varsam rivning till nya inner­väggar.

Inredning. Rekonditionering av inred­ning minskar CO2-avtrycken jämfört med att köpa nytt. Många kök rivs helt i onödan.

Gipsskivor kan malas ner och återvinnas till nya gipsskivor eller gödning. Ett pro­blem är limföroreningar.

Isolering. Spill från isoleringsmaterial kan också återvinnas och få nytt liv som lösullsisolering.

Glasullsisolering. Redan i dag utnyttjas 70 procent från återvunnet glas från hus­hållsglas, bilrutor och återvunnen glasull.

PVC-mattor i äldre plastgolv har hittills varit olämpliga att återvinna på grund av innehåll av giftiga ftalater.

Betong. Krossmaterialet av betong kan användas som fyllnadsmassor och i vissa fall till ny betong.

Prefabricerade bjälklag av betong och trä

Slankare stomkonstruktioner av betong är ett exempel för att minska andelen betong och reducera utsläpp av koldioxid utan att därför minska de tekniska egenskaps­kraven. Prefabricerade konstruktioner i trä och betong minskar dessutom andelen spill och blir enklare att återvinna och ger en snabbare och torrare produktion. För befintliga prefabricerade håldäcksbjälklag är återanvändning till andra nybygg­nadsprojekt teknisk möjlig. En demon­tering av ett befintligt hålbjälklag prövas förnärvarande i kv. Selma i Göteborg.

Med utveckling av leasing närmar vi oss den cirkulära ekonomin

Genom att ändra ägandestrukturen och ansvarsfördelningen genom leasing blir det ekonomiskt fördelaktigt att underhålla produkter och betydligt förlänga deras livslängd. Varför frågar man sig, är det så att produkter ofta är designade för att begränsa dess livslängd? Exempel är vit­varor som kyl, frys, tvätt, diskmaskiner och torktumlare. När en produkt behöver lagas är servicen vid hembesök oftast så dyr att det blir billigare att köpa nytt. Ett sätt att stimulera tillverkarna att öka livslängden är att leasa vitvaror både för hemmabruk och för gemensamma tvätt­stugor.

I dag är det vanligtvis ingen idé att laga en TV utan det blir ofta billigare att köpa ny. Tidigare fanns en service där en tv-tekniker kom hem till bostaden till rimlig kostnad. Att med dagens vattenarmaturer och att byta packning är mer komplicerad än tidigare och kan kosta vid hemservice lika mycket som att köpa en ny blandare. Samma sak gäller för hembesök för vit­varor.

Man frågar sig varför bostadsrätts­föreningar och små fastighetsägare ska ansvara för driften av undercentraler och fläktrum. Dessa skulle väl lämpa sig att leasa. Fastighetsanknutna solcellsanlägg­ningar passar också utmärkt för leasing. Fastighetsägaren tillhandahåller gratis takarea åt elbolaget som tar hand om den el som genereras i anläggningen och säljer vidare överskottet. Fastighetsägaren slip­per drift och underhåll där elbolagen är mera sakkunniga. Andra exempel är att leasa hela kontorsinredningar för kom­mersiella lokaler.

För leasingförfarande är hela affärsidén att produkterna ska få en ökad livslängd och för att hålla ner servicekostnader. Ju längre produkten håller ökar lönsamheten för alla parter. De största skillnaderna med leasing är att kunden inte längre är kon­sument, utan brukare av en funktion. Detta ställer helt andra krav på bolagens förmåga att bygga upp långsiktiga relationer i sina affärsmodeller. Mobiltele­foner, persondatorer och skrivare är exempel på där tillverkarna ständigt upp­graderar sina produkter med nya funk­tioner för att förmå brukaren att köpa nytt. Kan det i en framtid bli så att kon­sumenten leasar sin mobiltelefon eller persondator och får en kontinuerlig upp­gradering? Leasingbolagen får i stället under konkurrens tävla med sin service av högsta kvalitet, snabbhet, hållbara pro­dukter och naturligtvis leasingpris. Med olika former av leasing närmar vi oss allt­mer den cirkulära ekonomin.

Kommer den nya generationen av konsumenter att bryta till annan form av ägandet

Cirkulär ekonomi är en positiv modell och inte en antikonsumtionsmodell som sän­ker vår välfärd eller standard. Man får återkommande pengaströmmar från samma material i stället för att låta dem gå förlorade i systemet. Ett annat slags cirkulär ekonomi förutom leasing är sam­ägande. Bilpooler är redan här och fun­gerar utmärkt. Grannar kan också samäga produkter såsom gräsklippare, snöslungor, kraftiga el-apparater, högtryckssprutor etc. Ifall det skulle gå att cirkulera drygt 20 procent av alla material inom EU, är det möjligt att spara cirka 630 miljarder US dollar per år enligt konsultföretaget McKinsey.

Regler för sortering av bygg- och rivningsavfall enligt EU:s avfallsdirektiv

Från och med den 1 augusti 2020 gäller regler för utökad sortering av bygg- och rivningsavfall i enlighet med EU:s avfallsdirektiv. Ett problem med dagens lag­stiftning är möjligheten att förvara och samla avfall med syftet att kunna återvinna materialet för användning i nya produkter. Produkter och material som har klassats som avfall får med dagens regelverk lagras i tre år innan de behöver ett slutligt omhändertagande.

Den som producerar bygg- och riv­ningsavfall ska sortera ut minst följande avfallsslag och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall såsom trä, metall, glas, plast, gips och mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten. Många, speciellt bland mindre aktörer, anser att sortering är besvärligt och tar deras begränsade resurser i an­språk och låter därför bli att sortera. Då får lagstiftningen inte önskad effekt. Kost­naden för att deponera osorterat avfall blir däremot hög.

Svårigheten med både återanvändning och återvinning är att många produkter är sammansatta av en rad olika material (kompositer) och kontaminerade och med lim. Det gör att farliga kemikalier riskerar att återvinnas med materialen. Effekterna av till exempel nanoprodukter vet vi i dag väldigt lite om. Även om allt material och alla produkter cirkuleras kan behovet inte täckas av enbart de cirkulära flödena. En­ligt konsultbyrån Material Economics blir idag 15 procent av byggmaterialet under byggprocessen rent svinn. En omfattande omställning till cirkulära flöden kan bidra till en minskning på 300 miljoner ton koldioxid per år inom EU, vilket skulle kunna minska utsläppen med cirka 55 procent till år 2050. Som jämförelse var Sveriges totala utsläpp av växthusgaser år 2023 preliminärt 44,2 miljoner ton koldi­oxid­ekvivalenter inom våra gränser. Vid både offentlig- och privatupphandling måste krav ställas på materialindustrin att deras produkter blir lätt demonterbara.

Cirkulära flöden är nödvändiga för att öka tillgången till kritiska metaller och mineraler

I dag återvinns endast en liten del av alla de kritiska metaller och mineraler som behövs. Återvinning måste nyttjas för att säkra tillgången till kritiska metaller och mineraler för att bland annat tillverka elbilar, solceller och vindkraftverk. I mars 2024 enades EU-parlamentet och Europarådet en plan för att säkra tillgången på kritiska me­taller och mineraler genom återvinning.

Konklusion att inte göra någonting kan bli förödande för vår framtid

Vid klimattoppmötet COP28 i Dubai i december 2023 nämndes den cirkulära ekonomin för första gången i det avtals­dokument som förhandlades fram. Många företag arbetar aktivt med att minska resursanvändningen men saknar ekono­miska incitament för att återanvända eller återvinna produkter eller material. Det krävs med andra ord ett paradigmskifte i samhället där vi slutar tala om avfall och ser avfallet som resurser som kan få ett förlängt liv.

Utan en väl fungerande marknad är det svårt att bära kostnaden för att etablera en marknadsplats för återanvändning av byggprodukter om det inte finns en efter­frågan på material som går att återanvända och en tillräcklig volym på dessa. För att få en cirkulär ekonomi att utvecklas krävs en stark inre marknad med god konkurrens och en fungerande marknadskontroll. För att uppnå cirkulär ekonomi krävs det ock­så värdegenerering hur produkter och material ska tas till vara och regenereras, kvalitetssäkras och utgöra kärnan i de cirkulära flödena. En cirkulär ekonomi måste med andra ord baseras på mark­nadsekonomiska principer för att lyckas.

En utveckling med att hela tiden att tära på planetens naturresurser skulle på sikt hota både möjligheterna att stabilisera klimatet och hejda förlusten av biologisk mångfald. Det behövs både praktisk kom­petens, exempelvis kring demontering för återbruk, och ökad beställarkompetens kring hur upphandlingar ska skrivas för att möjliggöra återbrukat och återvunnet material. Byggbranschen har ett stort ansvar att visa färdriktningen. Byggbran­schen måste vid upphandling ställa krav på materialindustrin att de ska leverera EPD och även ta ansvar för att sammansatta produkter ska ingå och redovisa hur des­sa ska kunna separeras för underlättar återvinning. I slutänden handlar det om att ”business as usual” kan bli förödande för vår framtida välfärd och ekonomi.  

Referenser

[1] Svensk Näringsliv 2024. Styrmedel och åtgärder för ökad resurseffektivitet.
[2] EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi, Meddelande från Europeiska kommissionen.
[3] SBUF 14053. Cirkulära tjänster som främjar återbrukande i installationsbranschen.
[4] Vägledning om cirkulär ekonomi i Boverket maj 2024
[5] Hinder för cirkulär ekonomi i byggbranschen, Lunds universitet.
[6] IVA, Resurseffektivitet Policyutveckling mot 2050.
[7] Material Economics. Den cirkulära ekono­min – en kraftfull kraft för begränsning av kli­matförändringarna.
[8] IVL, Cirkulär ekonomi i byggbranschen.
[9] Göteborg stad 2021. Materialåtervinning inom bygg och fastighet gynnar cirkulär ekonomi.

Artikeln är publicerad i Bygg & teknik 4/2024

Teckna en prenumeration HÄR