N10 – Ett jämförelsetal för talljudabsorption hos möbler och objekt

Artikelförfattare: Pontus Thorsson, Akustikverkstan Konsult AB

Sedan införandet av den vägda ljudabsorptionskoefficienten i SS-EN ISO 11654:1997 [1] har den använts för att beskriva ljudabsorption för alla produkter. Standarden för värdering av ljudabsorption av möbler, SS-ISO 20189:2018 [2], introducerar begreppet ljudabsorption per objekt. Möjligheten att mäta ljudabsorption per objekt ingår redan i den befintliga mätstandarden, SS-EN ISO 354:2003 [3], men används inte så ofta. Fördelar med att ange ljudabsorptionen per objekt i stället för absorptionsfaktorn är:
1. Det går att beskriva ljudabsorptionen för oregelbundet formade föremål
2. Inverkan av föremålets storlek är direkt kopplad till dess ljudabsorption.

Även om akustiker anser att det är väsent­ligt att inkludera frekvensinformation i alla mätresultat, anser tillverkare av pro­dukter med akustisk prestanda ofta att det är svårt att hantera frekvensdata. Proble­met gäller särskilt när man vill jämföra produkter från olika tillverkare, eller säljare som försöker beskriva sina produk­ters positiva aspekter. Behovet av enkla jämförelsevärden för de akustiska mätresulta­ten är uppenbart.

När det gäller ljudabsorption för stora ytor, såsom absorberande tak eller stora väggabsorbenter, har ett sådant jämförel­sevärde använts sedan 1997 genom standarden SS-EN ISO 11654:1997 [1]. Den vägda ljudabsorptionsfaktorn, αw, är idag välkänt och ofta använt som jämförelse­värde för ljudabsorption, ofta genom ljud­absorptionsklasserna A-E. Ett liknande entalsvärde beskrivs i standarden ASTM C423-23 [5], nämligen SAA (Sound Absorption Average) och dess föregångare NRC. Nackdelen med alla dessa jämfö­relsevärden är att de endast är tillämpliga för stora och plana ytor. För mindre ytor, eller för 3D-objekt med komplicerade for­mer vars ytor är svåra att mäta, finns inget tillgängligt jämförelsevärde. Ytterligare en svårighet uppstår för objekt med dubbelsidig ljudexponering, till exempel kontorsskärmar. Det framgår inte i alla standarder om den ensidiga eller tvåsidiga ytan ska användas vid utvärderingen.

Fördelen med att presentera ljudabsorptionsytan per objekt i stället för ljudab­sorptionen per kvadratmeter produkt (dvs absorptionskoefficienten) är att ljudab­sorptionsytan inkluderar objektets storlek. Ett större föremål av samma material har en större absorptionsyta, ett faktum som har ett uppenbart pedagogiskt värde.

Mätning av ljudabsorption för objekt

I den gällande versionen av ISO-mätstan­darden för ljudabsorption, [3], beskrivs hur ljudabsorption av objekt kan utföras. Man bör här komma ihåg att absorptions­koefficienten faktiskt mäts genom att mäta den totala ekvivalenta absorptionsytan för 10 m2 absorbent, och efteråt beräkna ab­sorptionskoefficienten genom att dividera den uppmätta absorptionsytan med den geometriska arean.

Instruktionerna i standarden om hur man mäter objektljudabsorption är dock inte tydliga för vad som skulle kunna behandlas som ett objekt, eller hur olika typer av objekt ska placeras i efterklangs­rummet. Standarden SS-ISO 20189:2018 [2] har tagits fram med dessa brister i åtanke och är i huvudsak en lista med beskriv­ningar av hur olika möbler ska mätas och utvärderas.

En konsekvens av objektljudabsorption i stället för absorptionskoefficient är att en produkt som finns i olika storlekar har olika absorptionsvärden. För att övervinna den stora arbetsmängden att mäta alla storlekar för en produkt har SS-ISO 20189:2018 infört möjligheten att interpolera ljudab­sorption för mellanstorlekar. De största och minsta storlekarna mäts, och sedan görs mätningar för mellanstorlekar, vilka väljs på ett strukturerat sätt som anges i stan­darden. Ljudabsorptionen för övriga storlekar kan därefter interpoleras från mät­ningar av den närmast större respektive mindre storleken.

Objektets ljudabsorption ska rapporte­ras som absorptionsytan i oktavbanden mellan 125 och 4000 Hz. SS-ISO 20189: 2018 saknar alltså ett entalsvärde för jämförelse, och mätresultat enligt denna stan­dard är svåra att jämföra.