Under början av 2024 har konkurserna ökat kraftigt jämfört med motsvarande period 2023. En av de mest utsatta branscherna är byggbranschen. Många företagare har det tufft och det kan finnas anledning att gå igenom vad som gäller när pengarna inte räcker till. Det är tyvärr inte möjligt att gå igenom ämnet i detalj i en kort artikel. Syftet här är i stället att ge en överblick kring de principiellt olika regelverk som finns.
Likviditetsbrist = konkurs
Konkursbegreppet missuppfattas ibland. Att ett bolag är ”konkursmässigt” innebär
att bolaget är ”på obestånd” eller ”insolvent”. Den juridiska definitionen av detta tillstånd är att bolaget inte i rätt tid kan betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig. Vad det handlar om är alltså en mer bestående likviditetsbrist. Det är fullt möjligt för ett bolag med gott om obelånade tillgångar att vara insolvent, exempelvis om tillgångarna inte snabbt nog kan omsättas till likvida medel för att i rätt tid betala bolagets utgifter. Även förhållandevis välmående bolag kan alltså bli konkursmässiga om kassaflödet sinar och tillgångarna är bundna.
Ett insolvent bolag kan söka sig självt i konkurs hos tingsrätten. I så fall ska tingsrätten utgå från att bolaget är insolvent om det inte finns särskilda skäl som talar emot. Det finns dock ingen skyldighet att själv försätta ett insolvent bolag i konkurs. En borgenär, till exempel en leverantör, som inte får betalt av det insolventa bolaget kan också söka det insolventa bolaget i konkurs. I det fallet måste dock den som ansöker om konkurs visa både att fordran är ”klar och förfallen” och att bolaget faktiskt är insolvent.
Man får inte någon fördel framför andra borgenärer av att ”vara först” med att få ett bolag i konkurs. Istället fördelas det konkursade bolagets egendom enligt en ordning som är bestämd i lag. Oftast räcker bara pengarna till den som har pant, inteckning eller annan säkerhet för sin fordran medan övriga bara får en del av sin fordran täckt, eller inget alls. Det händer att alla får fullt betalt i en konkurs men det är mycket ovanligt.
Kapitalbrist = likvidation
Det finns olika anledningar till att ett bolag träder i likvidation. Här ska vi fokusera på ett av dessa skäl nämligen likvidation på grund av så kallad ”kritisk kapitalbrist”. Begreppet berörs längre ned. Kapitalbrist kallas ibland ”insufficiens” och man kan säga att det är insolvensens spegelvända bild. Precis som ett bolag kan vara på obestånd trots att det har god soliditet och stora tillgångar kan ett bolag vara insufficient trots att det klarar av att löpande betala sina räkningar. Ett praktiskt exempel från byggbranschen är att en entreprenör lyckats förhandla till sig en förmånlig lyftplan i ett projekt. Projektet går dåligt och entreprenören inser halvvägs att det kommer att innebära en förlust som bolaget inte har tillräckligt med kapital för att kompensera. Men tack vara den förmånliga lyftplanen är det ännu inga problem att betala leverantörerna. Ett sådant bolag är inte insolvent – alla skulder kan ju regleras i tid – men däremot är det insufficient. Det finns ju en latent förlust som bolaget vet att det inte har kapital att absorbera.
”Kritisk kapitalbrist” föreligger när bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. I princip motsvarar det egna kapitalet bolagets obelånade tillgångar. Ett aktiebolag där aktiekapitalet är 50 000 kronor måste alltså ha ett eget kapital på minst 25 000 kronor. Annars föreligger ”kritisk kapitalbrist”. När det finns anledning att anta kritisk kapitalbrist måste styrelsen agera. Hur styrelsen måsta agera ryms inte i den här artikeln, men det är viktigt att känna till att medlemmar i styrelsen riskerar att bli personligt betalningsansvariga för bolagets förpliktelser om styrelsen inte agerar på det sätt som lagen föreskriver. Styrelsen kan vara tvungen att sätta bolaget i likvidation för att undgå personligt ansvar, om inget kapitaltillskott sker. Vår uppfattning är att alla styrelser inte känner till detta. En styrelse som har anledning att anta ”kritisk kapitalbrist” bör omgående söka råd. Fristerna att agera för att undvika ansvar är korta. Reglerna är dessutom krångliga att överblicka.
Sammanfattningsvis
Det är naturligtvis vanligt att bolag är både insolventa och insufficienta samtidigt. Det är dock viktigt att känna till att kapitalbrist och likviditetsbrist principiellt är två olika saker som styrs av två olika regelverk. Regelverken innebär olika risker, handlingsalternativ och möjligheter.
