Artikelförfattare: Roger Johnsson, Tyréns AB
Intresset för korslimmat trä (KL-trä) som byggmaterial har under de senaste åren tagit fart och många tävlar om att bygga högt med KL-trä för att visa upp sin miljöprofil. KL-trä har definitivt miljömässiga fördelar. Trä är både en förnybar resurs och trä binder koldioxid under byggnadens livslängd, vilket ger klara miljömässiga fördelar över till exempel betong. Genom att använda KL-trä i en byggnad binds mer koldioxid än om väggar och bjälklag konstrueras med reglar och limträ, men är detta miljömässigt optimalt? En svår fråga att besvara, men de akustiska vinningarna med att bygga i KL-trä jämfört med att bygga i betong är långt ifrån uppenbara. Trenden med att KL-skivorna dessutom ska vara synliga försämrar än mer de akustiska förutsättningarna för att skapa en god ljudmiljö med låg risk för störning. Ett första steg vore att se KL-trä för vad det är; ett stommaterial, inte ett ytskiktsmaterial. Om trenden med synligt trä håller i sig bör detta, ur en akustisk synpunkt, lösas på andra sätt än att just det bärande KL-träet ska vara synligt.
Korslimmat trä, i dagligt tal KL-trä eller KLT, är en massiv träskiva med ett ojämnt antal lager av hyvlat trä, vanligen 3-7 stycken, där vartannat lager är vridet 90 grader i förhållande till det föregående. Tack vare att lagren är vridna i förhållande till varandra erhålls en formstabil skiva med låg vikt jämfört med betong. Med ett udda antal lager kommer de yttersta lagren på KL-skivan att vara orienterade i samma riktning och bidrar till att ge skivan en hög böjstyvhet längs fiberriktningen. Böjstyvheten tvärs fiberriktningen i yttersta lagret är betydligt lägre då böjstyvheten i denna riktning främst bestäms av de näst yttersta lagren.
KL-trä såg dagens ljus i Österrike under början av 1990-talet med benämningen Kreuzlagenholz. Arkitektoniskt ger KL-trä möjligheter att utforma byggnader med stor frihet och där tillverkningen (byggnationen) är starkt industrialiserad. Invändigt öppnar KL-trä upp möjligheterna för synligt trä som tidigare inte varit möjliga men ger akustiska utmaningar. Den stora potentialen med KL-trä ligger i att använda det som stommaterial till byggnadsstommar för flerbostadshus, kontorsbyggnader, skolor, hallbyggnader etc. Bjälklag i KL-trä ger förutsättningar för stora fria spännvidder vilket möjliggör att kontor och lägenheter kan utformas med stor valfrihet i planlösning samtidigt som KL-trä i väggarna ger stor lastbärande och stabiliserande förmåga. Att använda KL-trä som ytmaterial är dåligt utnyttjande av KL-träets egenskaper och sker ofta på bekostnad av boyta, då väggkonstruktioner och bjälklag bli tjockare än om KL-träet är dolt för att uppfylla ställda ljudkrav.
Fördelar med KL-trä
Tillverkare av KL-trä framhåller ett antal fördelar, där följande oftast lyfts fram:
• Möjliggör attraktiv, innovativ design utan att göra avkall på byggtekniska krav
• Material med hög skjuvstyvhet och hållfasthet i förhållande till vikten
• Klarar stora spännvidder och har hög horisontalstabiliserande kapacitet
• Formstabilt
• Hög prefabriceringsgrad av KL-skivorna och snabbt montage
• Ingen torktid om inte pågjutningar används
• Behagliga inomhusmiljöer, jämnare och bättre inomhusklimat
• Goda byggnadsfysikaliska egenskaper till exempel ljudisolering och brandavskiljning
• Miljösmart val, tack vare lägre koldioxidutsläpp
Utifrån ovanstående lista framstår KL-trä som lösningen på våra problem med att bygga miljösmart och hållbart utan negativa effekter för miljön eller på de som bor/arbetar i byggnaderna. Men är det verkligen så enkelt? Inte om man tittar närmare på ljudegenskaperna.
Läs hela artikeln i Bygg & teknik 3/22
Teckna en prenumeration HÄR
Dela på: